utveckling-av-innovations--och-entreprenorskapsklimatet-dir
- 1. Kommitt辿direktiv Utveckling av innovations- och entrepren旦r- skapsklimatet Beslut vid regeringssammantr辰de den 5 februari 2015 Sammanfattning Ett konkurrenskraftigt och dynamiskt n辰ringsliv 辰r grunden f旦r tillv辰xt och jobbskapande. F旦rm奪gan att vara innovativ och att s辰lja unika och kunskapsintensiva varor och tj辰nster 辰r avg旦- rande f旦r Sveriges ekonomi och svenska f旦retags tillv辰xt. F旦r att l奪ngsiktigt s辰kra svensk konkurrenskraft beh旦vs fler nya och befintliga f旦retag som kan och vill h旦ja sig i v辰rdekedjan, dvs. 辰gna sig 奪t aktiviteter med h旦gt f旦r辰dlingsv辰rde, och som n奪r framg奪ngar p奪 internationella marknader. Den 旦kade globala konkurrensen och handeln inneb辰r s奪v辰l utmaningar som stora m旦jligheter. Behovet av innovativa och resurseffektiva l旦sningar p奪 samh辰llsutmaningar kan inneb辰ra stora m旦jligheter f旦r n辰ringslivets utveckling och tillv辰xt. Glo- baliseringen st辰ller dock 辰ven h旦ga krav p奪 goda och f旦rutse- bara regelverk, sund konkurrens och goda villkor f旦r utveckling av id辿er och f旦retag. F旦r att s辰kerst辰lla att villkoren f旦r entrepren旦rskap och innovationer i Sverige 辰r 辰ndam奪lsenliga, effektiva och fortsatt internationellt konkurrenskraftiga b旦r en 旦versyn g旦ras av s奪v辰l regelverk som de innovations- och entrepren旦rskapsfr辰mjande insatserna, samt m旦jligheter till 旦kad samverkan. En s辰rskild utredare ges d辰rf旦r i uppdrag att identifiera hinder och m旦jlig- heter samt l辰mna f旦rslag p奪 奪tg辰rder, f旦r att f旦rb辰ttra och ut- veckla innovations- och entrepren旦rskapsklimatet i Sverige. Utredaren ska bl.a. Dir. 2015:10
- 2. 2 g旦ra en 旦versyn av hur centrala ramvillkor p奪verkar f旦ruts辰ttningarna f旦r entrepren旦rskap, innovation och om- st辰llningsf旦rm奪ga och vid behov l辰mna f旦rslag p奪 f旦rb辰tt- ringar av ramvillkoren, redog旦ra f旦r hur beskattningen av entrepren旦rer och 辰gare av f旦retag 辰r utformad i ett urval av viktiga konkurrent- l辰nder, g旦ra en 旦versyn av vissa regler f旦r f旦retagsrekonstruktion och l辰mna de f旦rslag till f旦rfattnings辰ndringar som beh旦vs, se 旦ver, analysera och l辰mna f旦rslag p奪 hur det svenska innovations- och f旦retagsfr辰mjande st旦det kan samordnas och effektiviseras, med s辰rskilt fokus p奪 tillv辰xt i f旦retag inklusive internationalisering, utreda hur man inom ramen f旦r befintliga strukturer kan 旦ka m旦jligheterna till samverkan mellan universitet och h旦g- skolor, institut, offentlig sektor i 旦vrigt och n辰ringsliv och 旦ka nyttigg旦randet av forskningsbaserad kunskap, analysera hur matchning mellan id辿er och entrepren旦rer m旦jligg旦rs i dag, hur licensiering anv辰nds som ett s辰tt att kommersialisera vid universitet, h旦gskolor och institut gentemot n辰ringslivet, samt mot bakgrund av analysen l辰mna f旦rslag p奪 hur detta ytterligare kan f旦rb辰ttras, analysera hinder f旦r r旦rlighet mellan olika sektorer och anst辰llningsformer och mot bakgrund av analysen ge f旦r- slag p奪 hur systemen effektivare kan st旦dja r旦rlighet, analysera och l辰mna f旦rslag p奪 hur man kan f旦rb辰ttra m旦jligheterna att utveckla l旦sningar p奪 samh辰llsutmaningar genom innovation och entrepren旦rskap, samt analysera och l辰mna f旦rslag p奪 hur utvecklingen av aff辰rsmodeller inom cirkul辰r ekonomi kan underl辰ttas, f旦r att underl辰tta f旦r innovationer som bidrar till en h奪llbar ut- veckling. Utredaren ska genomf旦ra uppdraget i n辰ra dialog med Rege- ringskansliet (N辰ringsdepartementet) och en referensgrupp ska knytas till utredaren. Slutsatser fr奪n utredarens arbete ska i m旦jligaste m奪n f旦rmedlas l旦pande till Regeringskansliet (N辰ringsdepartementet), genom t.ex. tematiska seminarier.
- 3. 3 Resultat och slutsatser fr奪n utredarens arbete ska 辰ven f旦rmed- las under hand till det innovationsr奪d som regeringen avser att inr辰tta. Utredningen ska senast den 25 oktober 2015 delrapportera de slutsatser som den bed旦mer har b辰ring p奪 regeringens forsk- nings- och innovationspolitik. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 oktober 2016. Bakgrund och utg奪ngspunkter Det 辰r konkurrenskraftiga, innovativa och dynamiska f旦retag som 辰r grunden f旦r jobb och tillv辰xt. F旦rm奪gan att uppr辰tth奪lla och st辰rka konkurrenskraften 辰r d辰rmed avg旦rande f旦r m旦jlig- heterna att p奪 sikt s辰kra h旦g syssels辰ttning och en god v辰lf辰rd. Globaliseringen inneb辰r s奪v辰l 旦kade aff辰rsm旦jligheter som 旦kad konkurrens om resurser, kompetens och marknader. Det st辰ller krav p奪 ett internationellt konkurrenskraftigt entrepre- n旦rs- och innovationsklimat, med s奪v辰l goda och f旦rutsebara regelverk som effektiva insatser f旦r att fr辰mja individers och f旦retags f旦rm奪ga och vilja till utveckling, tillv辰xt och inno- vation. En offentlig sektor som arbetar systematiskt med inno- vation f旦r att 旦ka effektivitet och kvalitet samt utveckla innova- tiva l旦sningar f旦r att m旦ta samh辰llsutmaningar kan ocks奪 bidra p奪 m奪nga olika s辰tt till n辰ringslivets utveckling. Entrepren旦rskap 辰r enligt OECD/Eurostat1 en process d辰r in- divider och f旦retag f旦rs旦ker skapa v辰rden genom att identifiera och exploatera nya varor och tj辰nster, processer eller mark- nader. S奪dana entrepren旦rskapsprocesser 辰r heterogena och kan ske i alla typer av organisationer. Ett centralt entrepren旦rskaps- fenomen 辰r tillv辰xtorientering i f旦retag som sker i avsikt att utveckla, effektivisera eller expandera verksamheter. Resultaten av s奪dana anstr辰ngningar kan m辰tas i form av tillv辰xt i f旦retag via m奪tt som oms辰ttning, f旦r辰dlingsv辰rde, syssels辰ttning eller produktivitet. 1 Se t.ex. OECD (2007) A Framework for Addressing and Measuring Entrepreneurship.
- 4. 4 Villkoren f旦r entrepren旦rskap, innovationer och f旦retagande p奪verkas av en rad faktorer inom olika politikomr奪den. Hur regelverken utformas p奪verkar incitamenten f旦r entrepren旦r- skap och innovation b奪de direkt, via m旦jligheter och avkastning och indirekt, via normer och attityder. F旦retagens och individers f旦rm奪ga till f旦rnyelse och omst辰llning 辰r vidare starkt beroende av s奪v辰l egen som andras kompetens och resurser samt tillg奪ng till n辰tverk och kapital. Det 辰r d辰rf旦r av stor betydelse att f旦ruts辰ttningarna f旦r investeringar i s奪 kallat kunskapsbaserat kapital, s奪som olika typer av immateriella investeringar och aktiviteter relaterade till mjukvara, patent, m旦nsterskydd (design), varum辰rken, forskning och utveckling och organisationsutveckling, 辰r gynnsamma. De grundl辰ggande strukturerna i samh辰llet beh旦ver ge goda f旦ruts辰ttningar f旦r viljan och f旦rm奪gan att engagera sig och investera i verksamheter med stor potential, 辰ven om risken f旦r misslyckanden kan vara stor. Ur det offentligas perspektiv 辰r det angel辰get att bidra till en samh辰llsekonomiskt v辰l avv辰gd niv奪 p奪 risk och avkastning, f旦r att underl辰tta en effektiv allokering av resurserna i ekonomin. Ett effektivt resursutnyttjande kan ocks奪 bidra till omst辰llningen till en gr旦n och h奪llbar ekonomi. F旦retag av olika storlekar, inriktning och 奪ldrar bidrar till utveckling p奪 olika s辰tt. Sm奪 och medelstora f旦retag 辰r viktiga f旦r jobbskapandet och f旦rnyelsen i n辰ringslivet och ofta viktiga samarbetspartner till st旦rre etablerade f旦retag. Samtidigt kan stora bolag vara viktiga kunder till de mindre bolagen. Unga kunskapsintensiva f旦retag 辰r s辰rskilt viktiga f旦r tillkomsten av radikala innovationer. Stora f旦retag 辰r ofta noder i kunskapsin- tensiva kluster d辰r de i samverkan med en m辰ngd olika akt旦rer, lokalt och globalt, spelar en central roll f旦r att skala upp verk- samheter och n奪 kommersiell framg奪ng p奪 en v辰rldsmarknad. Produktionen av varor och tj辰nster sker ocks奪 allt oftare i v辰r- dekedjor, d辰r flera producenter bidrar med starkt specialiserade delar till en ofta internationellt sammansatt slutprodukt. Nyf旦retagandet och entrepren旦riella aktiviteter i tidiga faser har 旦kat i Sverige det senaste decenniet, medan antalet mindre f旦retag som tar steget ut p奪 internationella marknader inte har
- 5. 5 uppvisat samma positiva utveckling. Tillv辰xtorienteringen 辰r f旦rh奪llandevis l奪g internationellt sett, men en h旦g andel av f旦retagen i Sverige 辰r m旦jlighets- och innovationsdrivna. Innovationsf旦rm奪gan 辰r beroende av att kunskap sprids och kombineras p奪 nya s辰tt. I processer relaterade till nyttigg旦rande och kunskapsspridning 辰r det viktigt med samverkan och r旦rlig- het mellan universitet, h旦gskola, offentlig sektor i 旦vrigt, n辰ringsliv och stora och sm奪 organisationer, men 辰ven mellan anst辰llning och f旦retagande. I dag finns i Sverige olika typer av statliga insatser f旦r att fr辰mja innovationer och entrepren旦rskap. Utg奪ngspunkten 辰r att de offentligt finansierade insatserna ska bidra till 旦kad inno- vation, jobb och tillv辰xt och vara behovsanpassade, resurseffek- tiva och marknadskompletterande. I en snabbt f旦r辰nderlig v辰rld 辰r konkurrenskraften beroende av att man f旦rm奪r anpassa sig till, och dra nytta av, det om- vandlingstryck som uppst奪r. Det g辰ller inte bara n辰ringslivet, utan i minst lika h旦g grad de n辰ringspolitiska redskapen. I takt med att samh辰llet f旦r辰ndras 辰r det d辰rf旦r n旦dv辰ndigt att konti- nuerligt pr旦va om f旦ruts辰ttningarna kan f旦rb辰ttras. Regelverken beh旦ver kontinuerligt ses 旦ver och de n辰ringspolitiska red- skapen pr旦vas och anpassas efter nya behov. M奪let 辰r ett dynamiskt klimat som uppmuntrar entrepren旦r- skap, innovationer och f旦retagsutveckling samt st旦der och underl辰ttar en n旦dv辰ndig kontinuerlig utveckling som s辰krar Sveriges konkurrenskraft. Uppdraget n辰r det g辰ller ramvillkorens p奪verkan p奪 entre- pren旦rskap, innovation och omst辰llningsf旦rm奪ga Ur ett n辰ringspolitiskt och samh辰llsekonomiskt perspektiv 辰r det av central vikt med v辰l fungerande institutioner och att f旦re- tagen ges goda ramvillkor, eftersom ett gynnsamt f旦retagskli- mat utg旦r grunden f旦r konkurrenskraft och tillv辰xt i landet. I flera internationella j辰mf旦relser konstateras att Sverige och det svenska n辰ringslivet 辰r konkurrenskraftigt i olika avseenden bl.a. betr辰ffande ramvillkor och f旦retagsklimat. F旦r att bibeh奪lla och utveckla den svenska konkurrenskraften 辰r det
- 6. 6 dock viktigt att kontinuerligt f旦rb辰ttra de villkor och f旦ruts辰tt- ningar under vilka f旦retagen verkar. Med ramvillkor avses h辰r generella system och regelverk som anger villkor och f旦ruts辰tt- ningar f旦r att utveckla id辿er och kunskap, starta, driva och ut- veckla f旦retag. Dessa villkor p奪verkar i h旦g grad s奪v辰l incita- ment f旦r, och attityder och f旦rh奪llningss辰tt till, entrepren旦rskap som f旦retagens vardag. Villkorens n辰rmare utformning kan vara avg旦rande f旦r individers och f旦retags centrala beslut om t.ex. investeringar i humankapital, immateriella och materiella till- g奪ngar, lokalisering och anst辰llning. F旦retagens och f旦retagar- nas f旦rm奪ga till f旦rnyelse och omst辰llning 辰r beroende av fun- gerande och 辰ndam奪lsenliga regelverk och tillg奪ngen p奪 kom- petens och kapital. Detta 辰r i sin tur viktigt f旦r tillv辰xt och syssels辰ttning i Sverige. En viktig aspekt n辰r det g辰ller ramvillkor 辰r 辰ven regelver- kens utformning. Syftet 辰r att regelverken ska vara s奪 enkla, tydliga och 辰ndam奪lsenliga som m旦jligt. Det 辰r viktigt att kon- tinuerligt arbeta med att identifiera problem och hinder i lag- stiftning och regelverk samt med otydliga och administrativt betungande best辰mmelser som kan motverka ett gynnsamt och dynamiskt f旦retagsklimat. Ramvillkor omfattar dock inte bara r辰ttsliga regelverk. Det kan 辰ven handla om administrativa system som f旦retagen har att hantera i sin vardag, f旦r att t.ex. sk旦ta betalningar och fakture- ring och hantera blanketter. Det kan ocks奪 handla om graden av offentlig kontroll och tillsyn 旦ver f旦retagens verksamhet eller produktion. M旦jligheten f旦r f旦retagen att f奪 tillg奪ng till in- formation och service som kr辰vs f旦r verksamheten kan ocks奪 i h旦g grad p奪verka f旦ruts辰ttningar att starta och driva f旦retag. Myndigheternas tillg辰nglighet och service har d辰rf旦r stor bety- delse n辰r det g辰ller att skapa goda ramvillkor f旦r f旦retag. Ramvillkoren p奪verkar s奪ledes entrepren旦rskap, innovation och f旦retagens konkurrensf旦ruts辰ttningar p奪 flera s辰tt. Olika element antas ha olika effekter p奪 f旦retagandet i ett land. Utredaren ska d辰rf旦r g旦ra en 旦versyn av hur centrala ramvillkor p奪verkar f旦ruts辰ttningarna f旦r entrepren旦rskap, innovation och om-
- 7. 7 st辰llningsf旦rm奪ga och vid behov l辰mna f旦rslag p奪 f旦rb辰tt- ringar av ramvillkoren, samt redog旦ra f旦r hur beskattningen av entrepren旦rer och 辰gare av f旦retag 辰r utformad i ett urval av viktiga konkurrentl辰n- der. Ut旦ver denna redog旦relse omfattar uppdraget inte skatte- och socialavgiftsfr奪gor. Uppdraget n辰r det g辰ller f旦retagsrekonstruktion En viktig f旦ruts辰ttning f旦r att skapa ett gynnsamt klimat f旦r entrepren旦rer och f旦retag 辰r att det finns en insolvensr辰ttslig lagstiftning som fr辰mjar f旦retagande och ansvarsfullt riskta- gande samt accepterar misslyckanden samtidigt som den mot- verkar en snedvriden konkurrens och illojala beteenden. F旦r f旦retag som har drabbats av betalningssv奪righeter finns m旦jlig- het att beviljas f旦retagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om f旦retagsrekonstruktion. Syftet med f旦rfarandet 辰r att m旦jlig- g旦ra en andra chans f旦r f旦retag i kris som bed旦ms ha utsikter till en fortsatt l旦nsam verksamhet, samtidigt som borgen辰rerna i regel f奪r en b辰ttre utdelning p奪 sina fordringar 辰n om f旦retaget f旦rs辰tts i konkurs. Genom att livskraftiga f旦retag rekonstrueras kan 辰ven stora v辰rden och m奪nga arbetstillf辰llen r辰ddas. Trots detta 辰r antalet f旦retagsrekonstruktioner som beviljas och genomf旦rs litet i f旦rh奪llande till antalet konkurser. En f旦ruts辰ttning f旦r att fler krisande f旦retag ska anv辰nda sig av f旦retagsrekonstruktion och att antalet lyckade rekon- struktioner ska 旦ka 辰r att borgen辰rerna har f旦rtroende f旦r insti- tutet. Genom ett regelverk som tar h辰nsyn till borgen辰rernas intressen och som borgen辰rerna k辰nner sig trygga med, b旦r 辰ven f旦retagens m旦jlighet till krediter och tillv辰xt f旦rb辰ttras. Att fler livskraftiga f旦retag i kris inte genomg奪r en f旦retags- rekonstruktion har 辰ven ansetts bero p奪 bl.a. att f旦rfarandet riskerar att bli kostsamt och tids旦dande f旦r b奪de g辰lden辰rer och borgen辰rer. En annan viktig anledning 辰r att det i dag saknas samordning mellan f旦rfarandena vid f旦retagsrekonstruktion och konkurs samt mellan de b奪da f旦rfarandenas materiella regler. Det finns t.ex. inte n奪gon m旦jlighet f旦r en rekonstruktion att
- 8. 8 direkt 旦verg奪 i en konkurs. Den bristande samordningen mellan lagen om f旦retagsrekonstruktion och konkurslagen (1987:672) samt de skilda materiella reglerna kan leda till att fel f旦rfarande v辰ljs, b奪de ur det enskilda f旦retagets och ur borgen辰rernas per- spektiv samt 辰ven ur ett samh辰llsekonomiskt perspektiv. Flera 奪tg辰rder har vidtagits f旦r att underl辰tta f旦r seri旦sa f旦re- tagare som har g奪tt i konkurs eller drabbats av 旦verskulds辰tt- ning att starta om p奪 nytt eller forts辰tta med f旦rnyad kraft. Bland annat 旦verl辰mnade Nystartsutredningen sitt bet辰nkande F-skuldsanering en m旦jlighet till nystart f旦r seri旦sa f旦retagare (SOU 2014:44). Utredningen har haft i uppdrag att l辰mna f旦r- slag som ger f旦retagare med personligt ansvar f旦r skulder som uppkommit i n辰ringsverksamhet utvidgade m旦jligheter till skuldsanering. Utredaren ska d辰rf旦r mot bakgrund av ovanst奪ende g旦ra en 旦versyn av lagen om f旦retagsrekonstruktion i syfte att ge fler livskraftiga f旦retag med betalningssv奪righeter en m旦jlighet till en andra chans och l辰mna de f旦rslag till f旦rfattnings辰ndringar som beh旦vs. Vid 旦verv辰gandena ska en utg奪ngspunkt vara att f旦rfarandet ska ta till vara borgen辰rernas intresse, men samtidigt leda till f旦rdelar 辰ven f旦r de rekonstruerade f旦retagen och f旦r samh辰lls- ekonomin. F旦rfarandet ska vara till辰mpligt p奪 alla slags f旦retag. Det ska dock vara tillr辰ckligt flexibelt f旦r att kunna hantera olika typer av f旦retag p奪 det s辰tt som passar respektive f旦retag b辰st. S辰rskilt ska f旦ruts辰ttningarna f旦r mindre och medelstora f旦retag beaktas. Nystartsutredningens slutsatser b旦r 辰ven beak- tas inom ramen f旦r denna utrednings analys. Utredaren b旦r ocks奪 f旦lja och ta h辰nsyn till initiativ p奪 EU-niv奪. Utredaren ska 旦verv辰ga om rekonstrukt旦rens roll och befo- genheter b旦r f旦r辰ndras, vilken roll f旦retagsledningen ska ha under en rekonstruktion och hur samspelet mellan f旦retagsled- ningen och rekonstrukt旦ren ska fungera, samt 旦verv辰ga vilken roll domstolen b旦r ha i rekonstruktionsf旦rfarandet. D辰rut旦ver ing奪r i uppdraget att 旦verv辰ga vilka ytterligare 奪tg辰rder som b旦r vidtas f旦r att st辰rka borgen辰rernas f旦rtroende f旦r rekonstruktionsinstitutet. I detta sammanhang ska utredaren 旦verv辰ga om det finns anledning att inf旦ra en m旦jlighet till
- 9. 9 ackord, utan att det finns behov av rekonstruktions奪tg辰rder i 旦vrigt. I uppdraget ing奪r 辰ven att utredaren ska f旦resl奪 regler som leder till ett mer kostnads- och tidseffektivt f旦rfarande f旦r samtliga inblandade parter. Utredaren ska i detta sammanhang bl.a. 旦verv辰ga hur ans旦kningsf旦rfarandet ska vara utformat, n辰r och hur en rekonstruktionsplan ska tas fram och beslutas samt vem eller vilka som ska st奪 f旦r kostnaderna under ett rekon- struktionsf旦rfarande. D辰rut旦ver ska utredaren f旦resl奪 hur lagen om f旦retagsrekon- struktion och konkurslagen kan samordnas b奪de materiellt och processuellt, f旦r att 奪stadkomma en f旦r de inblandade parterna och samh辰llet mer 辰ndam奪lsenlig ordning. Utredaren ska g旦ra de internationella j辰mf旦relser som anses befogade. Utredaren ska vidare beakta ekonomisk forskning om insolvensr辰ttens effekter p奪 entrepren旦rskapsklimatet. versynen av lagen om f旦retagsrekonstruktion kan f旦ra med sig n旦dv辰ndiga f旦ljd辰ndringar och ge anledning att 旦verv辰ga utformningen av 辰ven andra insolvensr辰ttsliga regler, bl.a. kon- kurslagen. Utredaren ska l辰mna de f旦rslag p奪 f旦rfattnings辰ndringar som beh旦vs f旦r att genomf旦ra f旦rslagen. En utg奪ngspunkt ska vara att f旦rslagen ska genomf旦ras genom till辰gg eller 辰ndringar i befintliga lagar. Uppdraget n辰r det g辰ller samordning och effektivisering av det innovations- och f旦retagsfr辰mjande st旦det Det finns starka kopplingar mellan entrepren旦rskap och inno- vationer, och d辰rmed mellan insatserna f旦r att fr辰mja dessa. Entrepren旦riellt beteende 辰r en viktig f旦ruts辰ttning f旦r inno- vationer, och innovativa f旦retag 辰r s辰rskilt viktiga f旦r jobb- skapande och tillv辰xt. Det senaste decenniet har den entrepren旦riella niv奪n, m辰tt som s奪v辰l nyf旦retagande som entrepren旦riell aktivitet, 旦kat i Sverige och 辰r numera i niv奪 med j辰mf旦rbara l辰nder. Men det kvarst奪r utmaningar, inte minst n辰r det g辰ller f旦retagens till- v辰xtorientering och internationalisering. Samtidigt har Sverige
- 10. 10 ett j辰mf旦relsevis h旦gt utrikeshandelsberoende, vilket kan g旦ra ytterligare statliga insatser f旦r att st辰rka sm奪 och medelstora f旦retags internationalisering relevanta, exempelvis genom rege- ringens kommande exportstrategi. N辰r det g辰ller innovations- f旦rm奪ga har Sverige l辰nge placerat sig h旦gt i ett flertal av de internationella j辰mf旦relser som g旦rs. Men m奪nga l辰nder g旦r nu omfattande satsningar f旦r att st辰rka sitt innovationsklimat, vil- ket st辰ller krav p奪 en fortsatt aktiv n辰rings- och innovations- politik, med ut旦kad samverkan mellan sektorer, verksamheter, niv奪er, organisationer och politikomr奪den. S奪v辰l individer som sm奪 och medelstora f旦retag kan ha be- hov av t.ex. information, r奪dgivning, finansiering, kompetens- utveckling och tillg奪ng till olika n辰tverk och m旦tesplatser samt testb辰ddar f旦r start och expansion av f旦retag. Behoven kan skilja sig mellan regioner, branscher och grupper. Staten har en roll i att tillhandah奪lla eller finansiera vissa s奪dana marknads- kompletterande tj辰nster, f旦r att underl辰tta t.ex. kommersiali- sering, f旦retagsstart eller tillv辰xt. Omv辰rlden och n辰ringslivet f旦r辰ndras konstant. Det st辰ller krav p奪 politiken; det m奪ste finnas f旦ruts辰gbara villkor, men samtidigt en beredskap och f旦rm奪ga att anpassa s奪v辰l ramverk som st旦dstrukturer kontinuerligt efter n辰ringslivets och sam- h辰llets skiftande behov. De insatser som g旦rs f旦r att st旦tta innovationer, entrepren旦r- skap och f旦retag 辰r i stora delar n辰ra sammanl辰nkade och sam- ordningen har 旦kat p奪 senare 奪r. Samtidigt har det befintliga utbudet av offentligfinansierat f旦retags- och innovationsst旦d f奪tt kritik f旦r att vara sv奪r旦versk奪dligt och delvis 旦verlappande. Det 辰r d辰rf旦r angel辰get att 旦ka samordningen ytterligare f旦r att b辰ttre ta till vara resurserna, skapa merv辰rden och b辰ttre m旦ta f旦retags, entrepren旦rers och innovat旦rers behov. Utredaren ska d辰rf旦r se 旦ver, analysera och l辰mna f旦rslag p奪 hur det svenska innovations- och f旦retagsfr辰mjande st旦det kan samordnas och effektiviseras, med s辰rskilt fokus p奪 tillv辰xt i f旦retag inklusive internationalisering. Utredaren ska l辰mna f旦rslag p奪 effektiviseringar och f旦rb辰tt- ringar som leder till b辰ttre samordning och ett mer 辰ndam奪lsen-
- 11. 11 ligt arbete f旦r 旦kat entrepren旦rskap, st辰rkt tillv辰xtf旦rm奪ga, 旦kad internationalisering och 旦kad innovationskapacitet. Ett s辰rskilt fokus b旦r ligga p奪 sm奪 och medelstora f旦retag med tillv辰xt- potential, ofta unga kunskapsintensiva f旦retag, men 辰ven p奪 att st辰rka f旦ruts辰ttningarna f旦r kommersialisering av forsknings- resultat och id辿er med innovationsh旦jd. F旦rslagen b旦r ocks奪 bidra till att underl辰tta f旦r f旦retag och individer att orientera sig i systemet. N辰r det g辰ller kapitalf旦rs旦rjning har regeringen aviserat att man avser att g旦ra en 旦versyn. Utredaren ska samordna sig med den 旦versynen. Uppdraget n辰r det g辰ller r旦rlighet, 旦kad samverkan samt 旦kat nyttigg旦rande av forskningsresultat R旦rlighet och samverkan mellan olika sektorer, t.ex. l辰ros辰ten och andra delar av offentlig sektor, institut och n辰ringsliv, bi- drar ofta till 旦kat nyttigg旦rande, 旦kad kunskaps旦verf旦ring och 旦kad innovationsf旦rm奪ga. N辰r offentliga st旦dstrukturer effekti- vare stimulerar och ger incitament till samverkan och r旦rlighet kan m旦jligheterna f旦r kommersialisering och nyttigg旦rande 旦ka. R旦rlighet, mellan organisationer och sektorer eller genom att man g奪r mellan anst辰llning och f旦retagande, p奪verkas av ett flertal faktorer, d辰r hinder f旦r r旦rlighet b旦r analyseras. ven faktorer som meriteringsaspekter och attityder inom s奪v辰l uni- versitet och h旦gskolor som n辰ringsliv, samt upplevd risk, 辰r viktiga delar inom detta. Utredaren ska d辰rf旦r utreda hur man inom ramen f旦r befintliga strukturer kan 旦ka m旦jligheterna till samverkan mellan universitet och h旦g- skolor, institut, samt offentlig sektor i 旦vrigt och n辰ringsliv och 旦ka nyttigg旦randet av forskningsbaserad kunskap, analysera hur matchning mellan id辿er och entrepren旦rer m旦jligg旦rs i dag, hur licensiering anv辰nds som ett s辰tt att kommersialisera vid universitet, h旦gskolor och institut gentemot n辰ringslivet samt mot bakgrund av analysen ge f旦rslag p奪 hur detta ytterligare kan f旦rb辰ttras, samt
- 12. 12 analysera hinder f旦r r旦rlighet mellan olika sektorer och anst辰llningsformer och mot bakgrund av analysen l辰mna f旦rslag p奪 hur systemet effektivare kan st旦dja r旦rlighet. Utredaren ska s辰rskilt adressera hur befintliga statliga insat- ser och incitament f旦r entrepren旦rskap och innovation effekti- vare kan fr辰mja ovanst奪ende. Uppdraget n辰r det g辰ller f旦rm奪gan att m旦ta samh辰llsutma- ningar Dagens samh辰lle st奪r inf旦r utmaningar, p奪 omr奪den s奪som kli- mat, h辰lsa, 奪ldrande befolkning, energi, transport och urbanise- ring. Flera samh辰llsutmaningar delas med andra l辰nder och 辰r av global natur. Genom att inrikta statliga satsningar mot att finna l旦sningar p奪 samh辰llsutmaningar, kan man dels f奪 fram s辰tt att l旦sa sj辰lva utmaningarna, samtidigt som de framtagna l旦sningarna kan ha potential att n奪 en global marknad. De f旦re- tag och samarbetskonstellationer som kan lansera l旦sningar p奪 utmaningar som 辰r angel辰gna f旦r m奪nga l辰nder har sannolikt stor tillv辰xtpotential. De l旦sningar som har ett h旦gt kunskaps- inneh奪ll bed旦ms kunna ha s辰rskilt stor tillv辰xtpotential f旦r svensk del. S奪dana l旦sningar kr辰ver inte s辰llan tv辰rsektoriella samarbeten, och de kan stimuleras av behovsstyrda satsningar. Offentlig sektor kan h辰r ha en roll att efterfr奪ga l旦sningar p奪 utmaningar och p奪 olika s辰tt vara en samverkanspart. Utredaren ska d辰rf旦r analysera och l辰mna f旦rslag p奪 hur man kan f旦rb辰ttra m旦jligheterna att utveckla l旦sningar p奪 samh辰llsutmaningar genom innovation och entrepren旦rskap, samt analysera och l辰mna f旦rslag p奪 hur utvecklingen av aff辰rsmodeller inom cirkul辰r ekonomi kan underl辰ttas, f旦r att underl辰tta f旦r innovationer som bidrar till en h奪llbar ut- veckling.
- 13. 13 Konsekvensbeskrivningar Utredaren ska redovisa s奪v辰l offentligfinansiella som andra konsekvenser av f旦rslagen. Ett grundl辰ggande syfte med upp- draget 辰r att st辰rka entrepren旦rskaps- och innovationsklimatet utifr奪n olika aspekter. Utredaren ska i sitt arbete beakta att f旦r- uts辰ttningarna kan skilja sig mellan t.ex. olika regioner och branscher. Vid utformningen av f旦rslagen ska utredaren beakta de EU-ramverk och riktlinjer som finns f旦r statligt st旦d till f旦- retag. Till den del f旦rslagen medf旦r negativa offentligfinansiella effekter, ska utredaren f旦resl奪 finansiering av f旦rslagen enligt g辰llande finansieringsprinciper. Utredaren b旦r 辰ven analysera kortsiktiga och l奪ngsiktiga effekter som f旦rslagen kan f旦rv辰ntas medf旦ra. Vidare ska f旦rslagens p奪verkan p奪 den administrativa b旦rdan f旦r f旦retag redovisas. En analys ska 辰ven g旦ras av hur 辰ndrade regler p奪verkar olika grupper av f旦retag och f旦retagsformer, t.ex. f旦retag i olika sektorer och i olika utvecklingsfaser samt f旦retag av olika storlek. ven de administrativa konsekvenserna av f旦rslagen f旦r myndigheter och andra offentliga akt旦rer ska belysas, liksom eventuella kostnads旦kningar och finansiering av dessa. Utredaren ska 辰ven s辰rskilt redovisa hur f旦rslagen p奪verkar j辰mst辰lldheten mellan kvinnor och m辰n i f旦retagandet och ar- betslivet. Utredaren ska till辰mpa riktlinjerna som ges i kommitt辿f旦r- ordningen (1998:1474) och f旦rordningen (2007:1244) om kon- sekvensutredning vid regelgivning f旦r att ange kostnadsber辰k- ningar och andra konsekvensbeskrivningar. Samr奪d och redovisning av uppdraget Utredaren ska under arbetet samr奪da med ber旦rda statliga akt旦- rer. ven ber旦rda intresseorganisationer, t.ex. Sveriges Kom- muner och Landsting, ska h奪llas informerade om arbetet. Utredaren ska ocks奪 vid behov samr奪da med relevanta ut- redningar och med det innovationsr奪d som utses av regeringen.
- 14. 14 Utredaren ska genomf旦ra arbetet i n辰ra dialog med Rege- ringskansliet (N辰ringsdepartementet) och regelbundet rappor- tera till Regeringskansliet (N辰ringsdepartementet) om hur ar- betet fortskrider. En referensgrupp ska knytas till utredaren. Slutsatser fr奪n utredarens arbete ska i m旦jligaste m奪n f旦r- medlas l旦pande, genom t.ex. tematiska seminarier till Rege- ringskansliet. Resultat och slutsatser fr奪n utredarens arbete ska 辰ven f旦rmedlas under hand till det innovationsr奪d regeringen avser att inr辰tta. Utredaren ska senast den 25 oktober 2015 till Regerings- kansliet (N辰ringsdepartementet, med kopia till Utbildningsde- partementet) delrapportera de slutsatser man bed旦mer ha b辰ring p奪 regeringens forsknings- och innovationspolitik. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 oktober 2016. (N辰ringsdepartementet)