Kristendom
- 1. Kristendom
- 2. Lära      Kristendom är den religion som utgår från Jesus av Nasaret och som har Bibeln som helig skrift. Inom kristendomen dyrkar man en enda gud, en gud som skapar världen. Gud är en men samtidigt också Fader, Son och Ande. Det kallas att Gud är "treenig". Den starkaste makten i tillvaron är Guds kärlek, men det finns också en ond makt, djävulen, som motarbetar Gud. Människan lever inte fullt ut som Gud vill, hon missar ofta målet. Det kallas synd. Frälsning är ett viktigt begrepp inom kristendomen. Det innebär att Gud räddar människan från synden och döden och återställer skapelsen till det den var innan människan skadade den med sin synd.
- 3. Historia       Kristendomen präglades från början av den judiska miljö där den framträdde. Både judendomen och kristendomen har sin historia intimt förknippad med Bibeln – dess Gamla och Nya Testamente. Tiden fram till ca år 100 brukar man kalla apostlatiden eller urkyrkans tid. Under denna tid kom nästan alla de nytestamentliga skrifterna till. Från att ha uppfattats som en judisk sekt framstod kyrkan från 90talet som en från judenheten skild gemenskap. Kyrkans medlemstal ökade snabbt, särskilt under 200-talets andra hälft, och den romerska staten reagerade med förföljelser, till en början endast sporadiskt. Särskilt under Decius (d. 251) och Diocletianus (som abdikerade 305) dömdes många kristna till döden och bevarades i minnet som martyrer.
- 4. Historia       De kristnas villkor ändrades radikalt under den romerske kejsaren Konstantin den stores regeringstid (306–337). De kristna fick religionsfrihet 313 och intog snart en ledande roll i riket. När Konstantin erövrade östern 324 skapades förutsättningarna för en kristen rikskyrka. Fastän odöpt presiderade kejsaren själv vid kyrkomötet i Nicaea 325. Kristendomen trängde snabbt ut de gamla kulterna. Genom flera edikt på 380-talet bestämde Theodosios den store att kristendomen i dess nicenskt ortodoxa form skulle vara det romerska rikets officiella religion. Omkring år 400 var riket i princip kristnat.
- 5. Historia     Genom grundandet av Konstantinopel och rikets delning efter Theodosios död 395 uppstod en mera markant skillnad mellan rikets båda kristna kulturområden: dess grekiskspråkiga, östliga, och dess latinspråkiga, västliga del. Av de fem patriarkaten kom endast Rom att ligga i väst, medan Konstantinopel, Alexandria, Antiochia och Jerusalem tillhörde Bysantinska riket i öst. År 1054 splittrades kyrkan i romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna. På 1500-talet ledde reformationen till att flera kyrkor bröt sig loss från den romersk-katolska.
- 6. Utbredning    Kristendomen växte fram ur judendomen bland människor som följde Jesus Kristus vid vår tideräknings början. Kristendomen spreds snabbt från Palestina till områdena runt Medelhavet och sedan vidare. Rom, i nuvarande Italien, och Konstantinopel, i nuvarande Turkiet, blev tidigt två centrum för kristendomen. Kristendomen finns i hela världen och de flesta kristna lever i tredje världen. I Sverige är kristendomen den största religionen och Svenska kyrkan det största kristna samfundet.
- 7. Utbredning
- 8. Symboler    Eftersom Jesus blev korsfäst blev korset tidigt kristendomens främsta symbol för frälsning genom Jesu död. När kristendomen övergick från att vara förföljd till att bli gynnad religion blev korset den vinnande kristendomens segertecken (tropaeum). Andaktskors har funnits i kristna hem i varje fall sedan 200-talet. Man bad vänd mot öster, det väderstreck varifrån man väntade Kristi återkomst.
- 9. Riktningar De största riktningarna inom kristendomen är: Romersk-katolska kyrkan  Ortodoxa kyrkan  Protestantiska kyrkan 
- 10. Riktningar Romersk-katolska kyrkan (katolska kyrkan)      är en mycket stor kyrka som finns i många länder och leds av påven. Det är världens största kristna trossamfund med ungefär en miljard medlemmar Romersk-katolska kyrkans lära bygger på både Bibeln och traditionen, alltså vad påven och andra har sagt. När påven uttalar sig om kyrkans lära måste alla följa det. Det är bara män som får vara präster eller ha något annat ämbete i kyrkan.
- 11. Riktningar Ortodoxa kyrkan       kallas ett tjugotal nationella kyrkor som finns främst i östra Europa. Varje land har sitt eget kyrkliga överhuvud, som ofta kallas patriark. Patriarken av Konstantinopel (nuvarande Istanbul) har av historiska skäl en hedersplats bland dessa ledare. I ortodox tradition är en återhållsam livsstil (askes), lovsång och bön viktiga medel för att närma sig Gud. Gudstjänsterna är långa med mycket sång. I kyrkan skiljs församlingens utrymme från altarrummet av en vägg som kallas ikonostas. På den hänger bilder av Jesus, Maria och helgon. Dessa bilder kallas ikoner. Man menar att dessa personer också deltar i gudstjänsten.
- 12. Riktningar Protestantiska kyrkan      Den har sin grund i reformationen. Anhängarna till protestantismen menar att man bara kan nå fram till Gud genom att tro, och att man inte kan påskynda det genom att göra bra saker. Man blir räddad från Guds straff och från ondskan genom Guds nåd, inte genom något man gör själv. De anser också att man bara ska tro på det som står i Bibeln och som var viktigt för Jesus och inte på traditionen, alltså sådant som påven och andra i kyrkan tänkt ut. Ordet protestantism kommer av att några tyska furstar 1529 protesterade mot att kyrkan gjorde det svårare för dem som ville sprida reformationen.
- 13. Riktningar Den Protestantiska kyrkan är uppdelad i flera olika grupper:  Lutherska kyrkor bygger till stor del sin lära på skrifter av Martin Luther och Philipp Melanchton. Lutherska kyrkor har många anhängare i Norden, Estland, Lettland och norra Tyskland. De kallar sig hellre evangeliska än protestantiska och därför talar man om dem som evangelisk-lutherska. Svenska kyrkan är en evangeliskluthersk kyrka.  Reformerta kyrkor har sin grund i kalvinismen. I länder där man talar engelska kallas de presbyterianska kyrkor. Reformerta kyrkor finns i bland annat Schweiz, Ungern, Nederländerna, Skottland, USA och Sydafrika.  Den anglikanska kyrkogemenskapen består av Church of England (Engelska kyrkan) och en del andra kyrkor. Många av dem vill inte kallas protestantiska.  Frikyrkor är trossamfund där staten inte har något inflytande, till exempel metodistiska och baptistiska samfund.