�ݺ�ߣ

Editor's Notes

• #3: Uppvärmning: Prova på att strecha språket, som det står om i kap 2, i svenskan. Inte använda rätt ord utan vara tvungen att gå runt.
• #4: Den 4:e frågan i brainstormingen var vad innebär det att arbeta språk och kunskapsutvecklande? Ni kommer inte inom kursen läsa hela boken t.ex. inte kap 1 men jag tänkte dra lite kring forskningen bakom nu. Första kapitlet heter just att arbeta språk och kunskapsutvecklande. Boken bygger på Michael Halliday och andra lingvisters forskning.
• #5: De hävdar att språk finns med i nästan allt vi gör och att vi alltid använder det i ett sammanhang, en social kontext. Eller två olika sammanhang… Kultur kontext: Människor inom en kultur delar åsikter och förväntningar och tar mycket för givet t.ex. hur man hälsar, hur man beställer på restaurang eller hur man tar del i skolarbetet m.m. Situationskontext: Ett av språkets mest grundläggande drag är att det anpassar sig efter sammanhanget. Tre faktorer som på verkar situationskontexten: Fält: syftar på textens ämne, det som det talas eller skrivs om. Skiljer sig mellan ett samtal som rör undervisning och ett trädgårdsarbete. Relation: förhållandet mellan talaren och lyssnaren eller författaren och läsaren. Samtal med god vän / anställningsintervju. Kommunikationssätt: syftar till kommunikationskanalen t.ex. om texten är muntlig eller skriftlig. Dessa tre variabler utgör det som benämns som textens register. Register varierar eftersom de produceras i olika sammanhang.
• #6: De här texternas register varierar eftersom de produceras i olika sammanhang. Texterna blir alltmer explicita. Under sin skolgång förväntas eleverna gå från att enbart tala om här och nu till att använda de speciella register som hör till olika kunskapsområden och uttrycka alltmer abstrakta tankar.
• #7: Cummins använder uttrycken kontextbunden och kontextreducerad när han tar upp skillnaden mellan vardagsspråkets register och skolans mer kunskapsrelaterade register dvs skolspråket. Enligt honom lär sig en andraspråkselev snabbt att använda språket i vardagssituationer – oftast tar det bara ett till två år, medan de register som används för skolspråket kan en elev behöva 7 år på sig för att komma i nivå en infödda elever. Animering: Om elever som ännu inte behärskar språket ska få tid och möjlighet att lära sig skolspråket måste de få en undervisning där språket ständigt sätts i fokus i alla ämnen. Lärare i alla ämnen har ansvar för att förstå vad språket i ämnet kräver och göra ämnesspråket begripligt, enligt Cummins. Vi måste jobba språk och kunskapsutvecklande i alla ämnen!! Det finns olika metoder och modeller som vi kommer att prata om genom kursen.
• #8: En annan forskare som har stort inflytande på bokens innehåll och även läroplanens övergripande mål och riktlinjer är Lev Vygotski som levde i början av 1900-talet men som inte översattes i någon större utsträckning förrän på 1960-talet och sedan 1980-talet har han haft stort inflytande på utbildning i Europa. Lärandet sker mellan individer. Vad och hur vi lär oss beror i hög grad på vilka vi umgås med.
• #9: Grunden för ett barns utveckling är inrymd i zonen för närmaste utveckling, vilket syftar på den kognitiva klyftan mellan det ett barn kan göra utan hjälp och det barnet kan göra med hjälp av en mer erfaren person. Allteftersom blir barnet säkrare och säkrare och den vuxne behöver bara rycka in när det blir för svårt. Till slut klarar barnet det på egen hand. LGR 11s övergripande mål och riktlinjer hittar vi Vygotskis tankar. Vygotski ser den kognitiva utvecklingen som ett resultat av att elever samarbetar med andra i en målinriktad aktivitet. Att kunna använda kunskapen i andra sammanhang. Som ett barn som lägger pussel med en vuxen. Lär sig inte bara hur just det pusslet ska läggas utan tillvägagångssättet – med andra ord att lära sig hur man ska tänka och inte bara vad man ska tänka.
• #10: Mariani har sin 4-ruta och pratar om vikten av att barnen så ofta som möjligt ligger i utvecklingszonen. Utmaning för oss lärare… Det är hur vi stöttar eleven som avgör om lärandet sker! Vi kommer att prata med kring stöttning vid nästa träff..
• #11: Ett sätt för att underlätta för elever är det som kallas Stöttning eller scaffolding av olika slag. Hur kan vi hjälp eleverna kring det här viktiga språkliga arbetet bl.a.?
• #12: Gibbons skriver: Det har alltså visat sig inte bara vara bra för flerspråkiga elever utan också för elever med svenska som modersmål.
• #13: Stöttning ett viktigt begrepp som är kopplat till Vygotskij och den sociokulturella teorin: ” …kan betecknas som det temporära stöd som läraren tillhandahåller för att eleverna ska kunna lyckas utveckla nya begrepp och färdigheter” Stöttning – strategier för att klara svårigheter längre fram - Ett genomgående synsätt som ska genomsyra allt: material, metod och organisation. Kan liknas vid en byggnadsställning (scaffoldoing), stödhjul. Ta bort när de inte behövs längre. Stöttning är alltså inte synonymt med ”hjälp” utan är en särskild sorts hjälp som barnet får när det NÄSTAN kan själv. Stöttningen har sikte på: - Nya färdigheter - Nya begrepp - Nya nivåer av förståelse - Utveckla kunskaper Framtidsorienterad: - tills eleven kan utföra på egen hand - kunna tillämpa i nya sammanhang
• #14: Genom att i undervisningen utgå från- forskning och beprövad erfarenhet om vad som är gynnsamt och framgångsrik undervisning för nyanlända och flerspråkiga elever: Vad kan eleverna göra på sina modersmål? Upplevt och erfarit på olika sätt, skaffat sig erfarenheter av, ngt att relatera till, bygga ny kunskap kring… att utgå från det eleven redan kan/har erfarenhet av… Olika kulturer olika bakgrundskunskaper; bygga på det som eleven har med sig av sitt språk, sin kultur sin förståelse och erfarenhet.
• #15: Ett underkapitel i kapitel 2 och dess underrubriker. Lite som jag vill lyfta från kapitel 2. Använda praktiska demonstrationer, använda elevens modersmål inför ett nytt arbetsområde innan de använder andraspråket, bygg upp bakgrundskusnkap (cirkelmodellen) mm. Input och outout. Eleverna måste få använda språket för att göra sig förstådda. Par och grupparbeten i interaktion med andra. Jobba med att stretcha språket t.ex. som vi fick känna på kring vattnets kretslopp men också mha korsordet i början av dagen. Det kan ta tid att stretcha. Ge eleverna tid. Bygga upp självförtroende. Tillåtande klassrumsklimat. Skolspråket: stöttning kan bl.a. vara stöttningsplanscher och eller gemensam skrivning. Som vi kommer att jobba vidare med nästa gång. Film av Anna K. t.ex. genom att uppmuntra elever som redan är läs- och skrivkunniga på ett andra språk att använda det. Jobba med båda språken samtidigt. Korsspråkande.. Translanguaging. Undervisningsexempel på nästa slide. Titta på en film kring det där med att använda flerspråkighet som en resurs.
• #16: Börja vid 11.29
• #17: Är det bra? Vad säger forskning… Filmen!! Flerspråkighet som resurs en stöttning! 12 min
• #18: Vi bikupar kring vad vi sett?
• #19: 14.30 Samtidigt som vi fikar? Beroende på tid…
• #21: Vi kommer nu in på det här med att det inte bara är att prata hur som helst i klassrummen vi måste ju fortfarande ha ett bra lärandeklimat och arbetsro i klassrummen. Gibbons skriver att det handlar mycket om hur samtalen läggs upp. Jag nämnde förra träffen om kooperativt.com, kooperativt lärande. Jag tänkte att ni idag ska få prova på det i samband med att ni ska kollegialt delge era reflektioner i era läsloggar och ha samtal kring det.
• #22: Så här är tanken att vi ska göra…. Men ni ska få lite roller ála kooperativt…
• #25: Del i kapitel 2 i 3:e upplagan. Kapitel 3 i 4:e upplagan.
• #26: Hur lär man sig ett nytt språk? Kan man prata sig till ett nytt språk? Hur lär man sig ett nytt språk bäst? Man kanske frågar sig- om det är möjligt- att prata sig till ett nytt språk! Enligt Inger Lindberg som är professor vid Göteborgs Universitet och forskar bla kring sociokulturella perspektiv på andraspråksinlärning och andraspråksundervisning, så är det möjligt. Forskning visar på att just samtal spelar en central roll för språkutveckling. Det kanske inte är så främmande med tanke på Vygotskij som menar att barns utveckling sker i samspel med omgivningen där språk och tänkande har en central roll
• #27: Planera för uppgifter som kräver interaktion.
• #28: Eleverna måste för undervisning och träning i hur man uttrycker sina kunskaper... Vi pratar om vilka språkliga förmågor och färdigheter som barnen behöver för att lyckas i skolan. Vilka språkliga förmågor/uttrycksformer/färdigheter behöver barnen i skolans verksamhet? Beskriva och jämföra, sortera, motivera, förklara, Anna skriver: ”4. Oavsett vilket ämne jag undervisar i måste jag planera min undervisning så att eleverna får interagera med varandra och öva på att samtala, jämföra, diskutera, resonera m.m.” Ni ska få prova lite…
• #29: Vi tränar bl.a. på att förklara för varandra… ��ö����������� expertord: en förklarar och en fyller i ett korsord… Hur ska man tänka när man ställer upp? Fråga, fråga byt: Eleverna har var sitt kort. På ena sidan står det ett expertord. På andra sidan en förklaring. Eleverna går runt i klassrummet och ”high fivar” med en kamrat. Man säger ordet och kompisen förklarar och tvärt om. Så byter man kort och går vidare….
• #30: Grupparbeten kring att jämföra. Här var det tidslinje. 100 år bakåt i tiden. Bilder på människor, kläder från olika år-tionden. Resonera i grupp och lägga rätt. ��ä����ö���� likheter och skillnader utifrån våra studiebesök och kunskaper… Varför är det bättre att välja vilken skriftlig räknemetod vid olika tillfällen?
• #31: Nu ska ni få prova på att beskriva för varandra.
• #32: Ämnesspecifika begrepp att använda: vinkel, hörn, sidor.
• #33: Klassrumsexempel på hur vi jobbar kring förmågorna. Här ska eleverna beskriva de geometriska objekten för varandra och jag vill att de använder expertorden: Hörn Sidor Vinkel – rät, trubbig, spetsig. Bilden är från ett år tillbaka i tiden ungefär. Skulle jag göra det nu så skulle expertorden nu också finnas på arabiska och albanska som är de språk som jag har i mitt klassrum nu förutom svenska. Kanske som en QR-kod, nu efter jag varit på besök på en av förskolorna här i kommunen, speciellt på arabiska då mina elever med arabiska som modersmål inte kan läsa på sitt modersmål. ;-) Anna skriver: ” 6. Skriva ordlistor som expertord som sedan används och undervisas kring. Språkliga övningar kring dessa ord. ”
• #34: En viktig sak i skolan är att fråga, våga fråga…. Det här med att ställa frågor behöva tränas. Dags för aktivitet!!
• #35: Vad tränar vi? Beskriva, fråga, jämföra… Geometriska former, trafikskyltarnas betydelse, färger, mönster….
• #36: Nästa gång vi träffas…
• #37: Prova någon muntlig aktivitet ur boken, (del i kapitel 2 i 3:eupplagan och kap 3 i 4:e upplagan) i er verksamhet eller någon vi har gjort. T.ex. har utegruppen på vår skola gjort en variant av hitta någon vet jag… ”Grupparbeten och andraspråkslärande.” Sedan ska vi också ut i någon kollegas klassrum och undersöka. Hur är talutrymmet egentligen. Hur ser det ut på vår skola? Hur mycket talutrymme har eleverna egentligen och r talutrymmet fördelat på alla elever eller är det några få som pratar. Behöver bara va ca 20-30 min. Ni ska ha med observationsprotokoll till nästa mellanträff. På mellanträffen kommer ni att försöka se mönster kring era observationer ihop med FL. Vad kan man egentligen se… Kan man dra några lärdomar? Många av er kommer också att få samma uppgift i andra sammanhang. Det är för att minska arbetsbelastning. Att ni kan använda samma observation om ni vill men så klart är det bara roligt om någon väljer att göra två. Aktiviteten behöver ni inte göra förrän tills nästa stora träff om ni inte vill. Dvs efter jul. Ni ska tills nästa stora träff ha läst den del i boken som behandlar ” att skriva på ett andra språk…. I en ny kultur, i alla ämnen.” slutet har ändrat sig mellan upplagorna. För att få stöd i läsandet så rekommenderar jag filmen av Anna Kaya. Hon visar mycket tydligt hur hon jobba kring genrepedagogikens cirkelmodell. Att bygga upp kunskap innan skrivandet som vi kommer att prata vidare om på nästa stora träff. (Hinner vi börja titta så kan vi göra det). Filmen ligger länkad på nästa slide och jag mailar ju ut hela power pointen och så kan ni titta på den via länken. Gör uppgifterna viktiga för er!! Två eller 3 citat. Välj citat som känns spännande och väcker tankar hos dig. Att skriva ner tankar är för många utvecklande. Det gör att man utvecklar sina tankar lite ytterligare.
• #38: 35 min.
• #39: Det här kommer att bli er uppgift under observationen. Observera interaktion i en elevgrupp där en lärande aktivitet utförs.
• #40: Ni har inte riktigt samma uppgift. Ni ska titta på en grupp elever men markera gärna vilka det är och hur samtalet går. Kanske olika tecken för olika interaktioner? Eller olika färg på pennan… Dokumentera även i förväg alt i efterhand vad eleverna gör. Vad är syftet med uppgiften? Inför observationen. Det är bra att ha vid sista träffen för ibland sviker minnet.
• #41: Behöver inte vara en helklass men så här kan det se ut t.ex.
• #42: En viktig del i utvecklingsarbetet tror jag är att fråga eleverna mer om deras åsikter. Idag är ju ni mina elever och för att jag ska kunna utvecklas så vill jag gärna veta vad er känsla är nu och en kommentar kring varför. Finns det något som du tar med dig från dagen. Någon tanke som väckts eller en gammal tanke du tänkt? Sen är det tack för idag!