Ö-konferensen Öppna högskolan som idé och genomförande september 2014
•
0 likes•276 views
Ö-samarbete i Östersjön
Ö-konferensen Öppna högskolan som idé och genomförande september 2014
- 1. ÖPPNA HÖGSKOLAN SOM IDÉ OCH GENOMFÖRANDE Principer för öppen universitets-/högskoleundervisning • Undervisningen följer vid universitet eller högskola fastslagna fordringar (1:1-principen) Moderhögskolan godkänner att kursen ordnas externt samt utser föreläsare. • Verksamheten är öppen för alla oberoende av ålder eller grundutbildning. Kraven på kunskapsinhämtning är dock desamma som ställs på ordinarie inskrivna studerande. Vissa kurser har förkunskapskrav i form av t ex grundkurs eller grundstudier, som erbjudits tidigare. Antagning i anmälningsordning. • Kurserna ordnas på tider som förvärvsarbetande kan delta i, dvs. kvällar och weekender och bedrivs som deltidsstudier. • Verksamheten är stats/landskapsfinansierad och därmed subventionerad. Deltagare betalar en rimlig avgift (beroende på arrangör: ibland per studiepoäng, ibland per termin). • Studieprestationen registreras vid moderhögskolan, som också utfärdar intyg, och kan senare räknas till godo ifall den studerande blir inskriven för studier där. • Den lokala arrangören (t ex Öppna högskolan på Åland) står endast för de faktiska kostnader som uppkommer (lärares timarvode, logi och resekostnader inkl. traktamenten). På arrangören faller givetvis också allt arbete med marknadsföring, anmälningsmottagning och de praktiska arrangemangen som att boka lokaler, resor, logi etc. liksom att se till att kurslitteratur är tillgänglig. Dessutom tillhandahålls kursplats- och tentamensservice. • Arrangören gör sitt bästa för att tillgodose behovet av kurslitteratur. Historisk tillbakablick: Finland och världen1 De grundläggande principerna för det öppna universitetet härstammar från 1800-talet då man i Storbritannien började med s.k. ”University Extension”, dvs. spridning av universitetsbildning utanför universitetet. Idén kom snabbt även till Finland och de första fortbildningskurserna vid Helsingfors universitet erbjöds redan i slutet av 1800-talet i form av feriekurser för folkskollärare. Man sände även ut studenter till landsorten från universitetet för att undervisa. Verksamhet av typen öppen universitetsundervisning inleddes på allvar på 1910-20-talen i och med att sommaruniversitetsinstitutionen inrättades. Före andra världskriget fanns det två sommaruniversitet i Finland, ett i Jyväskylä och ett i Åbo (båda hade främst lärarfortbildning) men sommaruniversitets-verksamheten växte och på 50-60-talen mångdubblades antalet sommaruniversitet (idag finns 21 st). Verksamheten vid sommaruniversiteten skapade i sin tur förutsättningarna för dagens öppna universitetsverksamhet – i många fall bereddes samtidigt marken för permanenta universitet/högskolor på orten. 1969 grundades Open University i Storbritannien, vilket innebar förmånlig distansundervisning (inte sällan per brev) för alla. OU kom att bli en förebild vid planeringen av vuxenutbildningssystemen i Finland, där OU-principerna nog togs till vara medan man gick in för ett studiesystem som baserar sig på samarbete mellan läroanstalter, alltså inte något fristående autonomt universitet som Open University. 1 Uppgifterna i detta avsnitt baserar sig på Parjanen, Lotta: Det öppna universitetet i Finland. Edita, Helsingfors 1997
- 2. NB I Finland har den öppna universitetsundervisningen alltid motsvarat grundundervisningen vid universitetet 1:1 medan undervisning och innehåll i Storbritannien har utformats med tanke på icke-studenter. 1976 kom ett kommittébetänkande av Finska kulturfonden som förespråkade ett samarbete mellan universiteten och medborgar-/arbetarinstituten, folkhögskolorna och sommaruniversiteten, som tillsammans skulle bilda ett öppet universitetssystem. Det öppna universitetet infördes enligt förslaget och den grundläggande verksamhetsstrukturen har knappast alls förändrats även om nya aktörer tillkommit. Kort historik: Åland Redan sommaren 1930 ordnades de första akademiska sommarkurserna på Ålands folkhögskola enligt fordringarna vid Åbo Akademi och på initiativ av den åländska folkskollärarföreningen. Omkring 70 intresserade deltagare ”tog vara på tillfället till fortbildning och intellektuell återhämtning”. Fler kurser blev det dock inte, det skulle ta nästan 40 år tills de första sommaruniversitetskurserna på Åland 1969 genomfördes i det nystartade Ålands sommaruniversitets regi. Huvudmålgruppen var folkskollärare som skulle läsa in ämneskompetens i några ämnen för att bli behöriga som lärare i den nyligen införda grundskolan. En hel del pedagogik ingick givetvis också i utbudet, som levererades av moderuniversitetet Åbo Akademi. Den första approbaturkursen i pedagogik 1969 samlade hela 36 deltagare! 1970-71 erbjöd Medborgarinstitutet i Mariehamn en inledning på en kurs i engelska, som sedan fortsatta vid sommaruni och samarbetet mellan de båda institutionerna fortsatte under hela decenniet. När sedan Högskoleundervisningen vid Ålands landskapsstyrelse startade hösten 1981 (med Medborgarinstitutets rektor som en av de främsta tillskyndarna) kunde institutet tryggt lämna över det vintertida arrangerandet av högskolekurser till nykomlingen. Vinterverksamheten kallades redan från början för ”Ålands högskola” och 1984 gavs den även formellt detta namn samtidigt som verksamheten och deltagarantalet fortsatte att öka i omfattning. På åttiotalet införde Åbo Akademi ”program” om 40-60 sv för öppna universitetsstuderande så att de kunde planera sina studier lite mer målmedvetet med tanke på fortsatta studier vid universitetet. 1993 sammanslogs Ålands sommaruniversitet rent formellt med ”Ålands högskola” – i praktiken hade de informellt samordnats länge genom att såväl ordföranden som sekreteteraren för båda verksamheterna var samma personer. 2003 uppgick Ålands högskola i den nybildade Högskolan på Åland och utgör där enheten Öppna högskolan, som utöver öppna universitets/högskolekurser även ordnar uppdragsutbildning och fortbildning samt seminarier och öppna föreläsningar. En rad större utbildningar har också genomförts, bl. a speciallärar- och yrkeslärarutbildningar i flera omgångar. Lejonparten av de kurser som erbjuds via Öppna högskolan kommer från Åbo Akademi, som ända sedan starten varit positivt inställt till verksamheten. Andra samarbetsparter är t ex Svenska Handelshögskolan (Hanken), Aaltouniversitetet, Sibeliusakademin, yrkeshögskolorna Arcada och Novia. Senaste år (2013) erbjöd Öppna högskolan 34 universitetskurser, av vilka 26 anordnades med sammanlagt 541 deltagare 8 yrkeshögskolekurser, av vilka 3 anordnades med sammanlagt 36 deltagare Dessutom ordnades 48 fortbildnings-/uppdragskurser varav 36 anordnades med sammanlagt 1.089 deltagare 25 sjöfartskurser, av vilka 25 anordnades med sammanlagt 319 deltagare 4 seminarier med sammanlagt 236 deltagare 5 öppna föreläsningar med sammanlagt 503 deltagare
- 3. Sammantaget erbjöds under året 123 olika utbildningsaktiviteter varav 99 genomfördes med totalt 2.724 deltagare, 917 män och 1.807 kvinnor. Antalet "nettostuderande", dvs. enskilda personer som deltog i utbildningsaktiviteterna (exkl. de öppna föreläsningarna), uppgick till 1.639 (671 män och 968 kvinnor). Av dessa var 1.314 eller 80,17 % bosatta på Åland. Utöver detta administrerade Öppna högskolan under året tre externa studerande samt tillhandahöll en mångsidig och flexibel tentamensservice som - förutom en rad allmänna tentamensdagar för Öppna högskolans kursdeltagare och för fakultetens omtentamina - även ordnade det svenska högskoleprovet. Sammanlagt ordnades under året 204 tentamenstillfällen för totalt 1.192 deltagare. Antalet avlagda studiepoäng vid Öppna högskolan uppgick under året till 2.443. Reflektioner • Antalet studerande har ökat eller hållits konstant vilket tyder på ett uttalat behov • Detta slags studier kräver mycket av deltagaren, inte minst motivation, eftersom det utförs vid sidan av förvärvsarbetet på tider när många helst är lediga. • De studerande får studierådgivning dels från Öppna högskolans planerare och dels från Åbo Akademi, som har en person anställd för ändamålet (delfinansierad via Öhs terminsavgift). En tid erbjöds studieteknikkurser, men intresset var svagt. • Ålands sommaruniversitet/högskola/Öppna högskolan har ända sedan starten vinnlagt sig om att se till att kurslitteraturen är tillgänglig via Mariehamns stadsbibliotek. Man har tillämpat principen ”en kursbok per fyra studerande”. Numera är det dessvärre kärvare med resurserna, dock samtidigt som e-böcker i vissa fall gör det lättare för de studerande att få tag på litteratur. De studerande får på begäran individuell handledning i litteratursökning vid högskolebiblioteket. • Lärarna är huvudsakligen positiva, känner att de studerande oftast är högt motiverade. • Många prövar på högskolestudier för att kolla in både själva studerandet och ämnesområdet. • Många går vidare till examensstudier vid ffa Åbo Akademi, men även till andra högskolor. En handfull har dessutom haft nog energi att fortsätta ända till doktorsexamen! • Mest kvinnor som har utnyttjat denna studiemöjlighet. • Det vore uppskattat om även Sverige införde denna typ av öppen högskoleundervisning så att Åland kunde samarbeta mer med de svenska universiteten/högskolorna. Idag blir kurser från Sverige på tok för kostsamma eftersom de säljs som uppdrag, dessutom registreras inte studieprestationerna vid moderhögskolan. BmW 16.9 2014