�ݺ�ߣ

Synen – ett ljuskänsligt sinne - med ögats hjälp får du en bild av din omgivning.

Vad är ett öga? Öga är ett yttre sinnesorgan som människor och andra djur ser med. Människan, liksom nästan alla andra djur som kan se, har två ögon. Det gör att man kan se djup och bedöma avstånd .

Varför du ser Alla föremål vi ser sänder ut eller reflekterar ljus. Det kan vara grönt ljus hos ett blad, vitt ljus från ett papper osv. Våra ögon fångar upp ljus från omgivningen och bryter ihop strålarna , så att en bild uppstår i ögat på näthinnan.

Så här fungerar synen Ljus från föremål träffar hornhinnan -> ljuset bryts! Ljuset passerar in genom ögats öppning = pupillen -> Ljuset går vidare genom den genomskinliga linsen -> Sedan passerar ljuset genom glaskroppen -> Ljuset träffar näthinnan -> Sinnescellerna (stavar/tappar) sänder nervimpulser via synnerven -> I syncentrum i hjärnans nacklob bearbetas och tolkas informationen – vi ser!

Ögats byggnad Ögat är en nästan klotrund, genomskinlig och geléartad kropp, glaskroppen . Glaskroppen är täckt av olika hinnor. Den yttersta, senhinnan, kallar vi vanligen ögonvitan . Framtill täcks glaskroppen av den genomskinliga hornhinnan , som skyddar ögat och är mycket känslig för beröring.

Framtill i ögat är linsen fäst. Mitt fram i ögat sitter den färgade regnbågshinnan eller iris , som har en öppning i centrum, pupillen , där ljus kommer in.

Linsen Är genomskinlig Kan ändra form med hjälp av en muskel .

Pupillen Ögats öppning Storleken kan regleras med hjälp av muskler: Mörkt -> blir pupillen stor för att släppa in så mycket ljus som möjligt. Ljust -> blir pupillen mindre för att vi inte ska bländas. Storleken kan även påverkas av känslor och droger.

Kattens öga I starkt ljus stänger sig katters pupiller så att de bildar upprättstående, smala streck. Människans pupiller behåller sin runda form när de drar ihop sig, och kan inte stänga ute ljuset lika bra som kattens.

Baktill i glaskroppen sitter näthinnan , där synbilden skapas. Från näthinnan leder synnerven in till hjärnan.

Ögat har ca 250 miljoner synsinnesceller som skickar impulser till hjärnan när de träffas av ljus. Finns på näthinnan!

Synsinnesceller i ögat De kallas för tappar och stavar . Tapparna fungerar på dagen när det är ljust. Människor har tre olika sorters tappar, som är känsliga för ljus med olika färger. Stavar fungerar när man ser i svagt ljus till exempel på kvällen. Då kan man inte se färger, för det finns bara en sorts stavar som alla är känsliga för grönt ljus.

Från näthinnan går nervtrådar ihop i synnerven, en från vartdera ögat. Synnerverna går till syncentrum i nackgloben i hjärnan, där informationen från näthinnan bearbetas och omvandlas till en synupplevelse. Då har alltså hjärnan tolkat signalerna från stavarna och blandat signalerna från tapparna till olika färger, så vi upplever en fullständig bild.

Andra delar i ögat: Åderhinnan innehåller blodkärl och den förser ögat med näring och syre. Senhinnan gör ögat stadigt.

Gula fläcken är ett område på näthinnan som har flest sinnesceller. När vi fokuserar blicken t.ex. när vi läser använder vi gula fläcken. Där ser vi allra skarpast.

I det området på näthinnan där synnerven går ut till hjärnan finns inga sinnesceller alls – den blinda fläcken.

Upptäck den blinda fläcken Rita en stor punkt och ett stort kryss 9 cm ifrån varann på ett vitt papper. Håll papperet framför ögat, blunda med ögat som är på samma sida som krysset. Stirra på krysset och för papperet bort från ansiktet tills punkten försvinner. Mät hur långt från ögat papperet är när punkten försvinner.

Förklaring Den del av bilden som hamnar i blinda fläcken, ser vi inte eftersom det inte finns några sinnesceller där men hjärnan fyller i färger från området runt blindafläcken för att vi inte skall ha ett svart hål i vårt synfält. Men om det bara finns vitt runt något litet föremål som avbildas på blinda fläcken, fyller hjärnan i med vitt. Därför "försvinner" punkten på papperet.

Framtill skyddas ögonen av ögonlocken , som kan täcka ögonen helt när det behövs. Det är det vi gör när vi blundar. Ögonlocken har fransar, där mindre skräp fastnar och aldrig når glaskroppen.

Tårarna I människo ögats ögonlock finns två sorters tårkörtlar : 1. De små som producerar tårfilm , ett tunt genomskinligt fett som smörjer ögat varje gång man blinkar.

2. De större tårkörtlarna, en invid näsan i varje ögonvrå , producerar de saltrika tårarna som flödar när människan gråter. Dessa tårar innehåller inte fett och de torkar ut ögat då de sköljer bort den fina tårfilmen. Ögat irriteras då och blir 'rödgråtna'.

När man blinkar fördelas tårvätskan över ögat så att hornhinnan ständigt hålls fuktig. Längst med ögonlockets kanter finns det talgkörtlar och deras fett förhindrar normalt att tårvätska rinner över ögonlockets kant.

Ögat = kamera Båda har en reglerbar öppning som släpper igenom ljus. Pupillen drar ihop sig när det är ljust och utvidgar sig när det blir mörkare, som bländaröppningen i kameran. Både kameran och ögat har en lins, där ljuset bryts. I��kameran fastnar bilden på en film, i��ögat på näthinnan.

Synens betydelse Människan har mycket bra syn jämfört med de flesta djur. En del djur har ögon som är enormt ljusstarka eller specialiserade att se i mörker. Ett sådant djur är katt. Andra djur är bra på att se färger, till exempel fjärilar, eller ur en vid vinkel, till exempel kaniner.

Fasettögon Fasettögon kallas en typ av ögon som finns hos de flesta insekter och kräftdjur. De är helt annorlunda byggda än våra. De består av en mängd små "delögon". Bilderna från delögonen sätts sedan ihop till ett sammanhängande synintryck. Men våra ögon ger en mycket skarpare bild, hundra gånger skarpare än till exempel en flugas.

Närsynthet Ser bra på nära håll , men suddigt på långt håll. Ögat är för långt, bilden från linsen hamnar inte på näthinnan utan lite framför den. Detta synfel kan man korrigera genom att använda en konkav lins

Översynthet Ser bra på långt håll men suddigt på nära håll. Ögat är för kort. Bilden hamnar bakom näthinnan. Detta synfel kan man korrigera genom att använda en konvex lins.

Åldersynthet Börjar oftast vid 40-50 års ålder. Linsen blir stelare och då kan den inte bukta ut sig tillräckligt. Ögat är endast inställt för seende på lågt håll Påminner om översynthet och korrigeras med konvexa linser – läsglasögon

Ögonsjukdomar Grå starr : ögonlinsen blir grumlig så att ljuset inte längre kan nå näthinnan. En vanlig sjukdom hos äldre personer. Den leder till allt sämre syn, och till slut kan ögat bara skilja på ljus och mörker. I��i-länder opererar man grå starr, och den grumliga linsen byts ut mot en plastlins. I��u-länder blir de flesta som drabbas av sjukdomen blinda.

Glaukom, eller grön starr , är en ögonsjukdom. Sjukdomen orsakas av för högt tryck i ögat. Det höga trycket kan skada synnerven och synfältet. Glaukom behandlas med ögondroppar som sänker trycket i ögat. I��svåra fall kan man använda laserbehandling eller operera.

Färgblindhet Innebär att man inte ser färger på rätt sätt. Vi ser färger med hjälp av tapparna i ögats näthinna. Om det är fel på tapparna blir det fel i vårt sätt att se färger. Den vanligaste formen är röd–grön färgblindhet . Det betyder att man har svårt att skilja mellan rött och grönt. Att vara totalt färgblind, så att man ser världen som i en svartvit film, är mycket ovanligt.

Kan du lita på din syn? Synvillor och illusioner

Saker är inte alltid vad de tycks vara. Din hjärna bearbetar all information som kommer från dina ögon. Ibland är denna information vilseledande eller förvirrande. Detta medför att din hjärna blir vilseledd av dina ögon. Bilder som ställer till med förvirring för vår hjärna kallas för illusioner .

Titta koncentrerat på de fyra punkterna mitt på bilden – 30 sek. Blunda! Efter några sekunder kommer du att "se" en ljus rundel. Fortsätt att "titta" på rundeln, så får du se något...

�ݺ�ߣ

Power point om ögat och synvillor

More Related Content

Power point om ögat och synvillor