ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo

Ekologi för Naturkunskap A

•Download as PPT, PDF•
•
Markku Julin
Markku Julin

Baskunskap om ekologi

1 of 16
Downloaded 18 times
Ekologi för NK A Inledning
Vad är Ekologi? Ordet ekologi kommer från två grekiska ord oikos ”hus” och logos ”lära”. Vad ekologi som vetenskap handlar om brukar beskrivas som:  Studiet av relationerna mellan olika levande organismer och  Relationerna mellan dessa och den fysiska omvärld de lever i.
Ekosystem 1 När man pratar om och använder benämningen ekosystem menar man allt liv och den miljö som finns i ett visst naturområde, dvs det samspel som förekommer mellan alla levande (biotiska faktorer) och alla döda ting i ett området (abiotiska faktorer). Ett ekosystem kan vara av olika storlek och har bestämd storlek. Storleken kan variera allt ifrån en stubbe till att se hela landsdelar eller hav som ett ekosystem. Det är du som undersöker som avgör gränserna för din undersökning/studie.
Ekosystemet – 1. Det inte levande Ett ekosystem kan man indela i fyra delar: Det som inte är levande - miljöfaktorer Med det menar man sådant som: platsens höjd över havet, hur blåsigt det är, jordarten på platsen temperaturen på platsen hur mycket det regnar hur surt det är i marken/vattnet osv
Ekosystemet – 2. Växtsamhället Växtsamhället – Producenterna Med det menar man alla växtpopulationer i ekosystemet. Populationen granar är t ex alla granar i ekosystemet. På samma vis kan man tala om populationen näckrosor osv. Ofta delar man in ekosystemets växter i fyra skikt: Trädskiktet = alla träd över 3 m Buskskiktet = träd & buskar under 3 m, men högre än knät. Fältskiktet = växter i knähöjd Markskiktet = under knähöjd, exv. lingon, mossor mm
Ekosystemet – 3. Djursamhället Djursamhället - Konsumenterna Med det menar man alla djurpopulationer i ekosystemet. Populationen harar är alla individer harar i ekosystemet. På samma vis kan man tala om populationen rävar, mesar osv. Man talar oftast om populationer när man jämför olika områden. Du kan jämföra populationen sorkar i Habo-skogen med populationen sorkar i Ormskogen. Det kan vara en fördel att beskriva djuren skiktvis som vi sa om växtsamhället tidigare.
Ekosystemet – 4. Nedbrytarna Nedbrytarna Ekosystemet skulle inte fungera utan sina nedbrytare. De tar tillvara den sista tillgängliga energin i kretsloppet. Efter deras arbete återstår bara ”jord”, dvs. mineralämnen som växterna är beroende av i små mängder – ungefär som vi är beroende av vitaminer. Exempel på viktiga nedbrytare är daggmaskar och svampar.
Det ekologiska kretsloppet Producenterna Nedbrytarna Konsumenterna växtätarna Konsumenterna rovdjuren
Några olika ekosystem
Några olika ekosystem Här är ett foto av en grop grävd i Podsol-jord.
De olika lagren i Podsolprofilen Överst har vi en barrik förna Under förnan ligger humuslagret, ett brunsvart smetigt lager. Därpå följer ett gråblekt lager – ”askjord” som gett namnet podsol (podzol) Längre ned syns den brunröda rostjorden där järn fälls ut. Längst ned följer sedan mer och mer opåverkad jordart, i regel jordarten morän.
Barrskogens ekologi sammanfattning  När den barrika förnan bryts ned bildas sura ämnen som just skapar den sura marken. Dessa ämnen rinner ut i de små sjöar som kan finnas i området och gör även de sura. Humusämnena färgar i regel vattnet brunt. Det kan bli så mycket att man blir ”målad” brun vid ett bad.  Daggmaskar trivs inte här. Därför blir marken inte omblandad här utan det utbildas horisonter.
Några olika ekosystem
Brunjordsprofilen Så här ser en brunjordsprofil ut. Den är vanlig i/under lövskogar. A) Lövskog B) Förna C) Mull, Humus. Gott om markorganismer D) Väl omblandad jord. Ingen tydlig horisont. Mörkt brun jord. E) Gradvis övergång till opåverkad mineraljord.
Lövskogen sammanfattning Lövskogen är generellt mer artrik än barrskogen. Det beror på att: •Löv ger en bättre förna, det bildas bra mull med rätt pH (~7). •Är mer näringsrik jordmån. •Daggmaskar trivs här (bidrager till bättre nedbrytning i marken) •Det är en större produktion i producentledet, dvs mer för konsumenterna att leva av.
SLUT Markku Julin 2014-09-16

More Related Content

Ekologi för Naturkunskap A

  • 1. Ekologi för NK A Inledning
  • 2. Vad är Ekologi? Ordet ekologi kommer från två grekiska ord oikos ”hus” och logos ”lära”. Vad ekologi som vetenskap handlar om brukar beskrivas som:  Studiet av relationerna mellan olika levande organismer och  Relationerna mellan dessa och den fysiska omvärld de lever i.
  • 3. Ekosystem 1 När man pratar om och använder benämningen ekosystem menar man allt liv och den miljö som finns i ett visst naturområde, dvs det samspel som förekommer mellan alla levande (biotiska faktorer) och alla döda ting i ett området (abiotiska faktorer). Ett ekosystem kan vara av olika storlek och har bestämd storlek. Storleken kan variera allt ifrån en stubbe till att se hela landsdelar eller hav som ett ekosystem. Det är du som undersöker som avgör gränserna för din undersökning/studie.
  • 4. Ekosystemet – 1. Det inte levande Ett ekosystem kan man indela i fyra delar: Det som inte är levande - miljöfaktorer Med det menar man sådant som: platsens höjd över havet, hur blåsigt det är, jordarten på platsen temperaturen på platsen hur mycket det regnar hur surt det är i marken/vattnet osv
  • 5. Ekosystemet – 2. Växtsamhället Växtsamhället – Producenterna Med det menar man alla växtpopulationer i ekosystemet. Populationen granar är t ex alla granar i ekosystemet. På samma vis kan man tala om populationen näckrosor osv. Ofta delar man in ekosystemets växter i fyra skikt: Trädskiktet = alla träd över 3 m Buskskiktet = träd & buskar under 3 m, men högre än knät. Fältskiktet = växter i knähöjd Markskiktet = under knähöjd, exv. lingon, mossor mm
  • 6. Ekosystemet – 3. Djursamhället Djursamhället - Konsumenterna Med det menar man alla djurpopulationer i ekosystemet. Populationen harar är alla individer harar i ekosystemet. På samma vis kan man tala om populationen rävar, mesar osv. Man talar oftast om populationer när man jämför olika områden. Du kan jämföra populationen sorkar i Habo-skogen med populationen sorkar i Ormskogen. Det kan vara en fördel att beskriva djuren skiktvis som vi sa om växtsamhället tidigare.
  • 7. Ekosystemet – 4. Nedbrytarna Nedbrytarna Ekosystemet skulle inte fungera utan sina nedbrytare. De tar tillvara den sista tillgängliga energin i kretsloppet. Efter deras arbete återstår bara ”jord”, dvs. mineralämnen som växterna är beroende av i små mängder – ungefär som vi är beroende av vitaminer. Exempel på viktiga nedbrytare är daggmaskar och svampar.
  • 8. Det ekologiska kretsloppet Producenterna Nedbrytarna Konsumenterna växtätarna Konsumenterna rovdjuren
  • 10. Några olika ekosystem Här är ett foto av en grop grävd i Podsol-jord.
  • 11. De olika lagren i Podsolprofilen Överst har vi en barrik förna Under förnan ligger humuslagret, ett brunsvart smetigt lager. Därpå följer ett gråblekt lager – ”askjord” som gett namnet podsol (podzol) Längre ned syns den brunröda rostjorden där järn fälls ut. Längst ned följer sedan mer och mer opåverkad jordart, i regel jordarten morän.
  • 12. Barrskogens ekologi sammanfattning  När den barrika förnan bryts ned bildas sura ämnen som just skapar den sura marken. Dessa ämnen rinner ut i de små sjöar som kan finnas i området och gör även de sura. Humusämnena färgar i regel vattnet brunt. Det kan bli så mycket att man blir ”målad” brun vid ett bad.  Daggmaskar trivs inte här. Därför blir marken inte omblandad här utan det utbildas horisonter.
  • 14. Brunjordsprofilen Så här ser en brunjordsprofil ut. Den är vanlig i/under lövskogar. A) Lövskog B) Förna C) Mull, Humus. Gott om markorganismer D) Väl omblandad jord. Ingen tydlig horisont. Mörkt brun jord. E) Gradvis övergång till opåverkad mineraljord.
  • 15. Lövskogen sammanfattning Lövskogen är generellt mer artrik än barrskogen. Det beror på att: •Löv ger en bättre förna, det bildas bra mull med rätt pH (~7). •Är mer näringsrik jordmån. •Daggmaskar trivs här (bidrager till bättre nedbrytning i marken) •Det är en större produktion i producentledet, dvs mer för konsumenterna att leva av.
  • 16. SLUT Markku Julin 2014-09-16

Editor's Notes

  1. Producenternas fotosyntes skapar den kemiska energi (socker) som resten av organismerna lever av.Fotosyntesen: [Koldioxid + Vatten + Solenergi  Socker + Syre] Konsumenterna använder sedan den kemiska energi genom Cellandningen: [Syre + Socker  Energi + Vatten + Koldioxid]