�ݺ�ߣ

Editor's Notes

1. Varför lära sig om grupputveckling?
2. FIRO , är en relationsteori som presenterades 1958 av den amerikanske psykologen Will Schutz. Teorin framtogs i samband med koreakriget då Schutz fick i uppdrag att undersöka varför grupper med lika utbildad personal med samma uppgifter fungerade olika effektivt. Schutz fann att skillnader i effektivitet berodde på arbetsgruppens inbördes relationer och medlemmarnas sätt att kommunicera.
3. Tillhörandefasen som beskriver den omogna gruppens relationer där individernas fokus handlar om frågeställningar om att tillhöra eller inte tillhöra en grupp. Medlemmen agerar artigt och försöker orientera sig bland de övriga gruppmedlemmarna för att se om hon/han kan acceptera de andra och bli accepterad av de andra. Individens behov är att känna sig tillräckligt betydelsefull för att tillhöra gruppen.
4. Rollsökningsfasen som beskriver gruppens relationer där individernas fokus handlar om frågeställningar om vilken position individen har i gruppen. Medlemmen agerar ofta konfrontativt eller bevakande gentemot övriga gruppmedlemmar för att mäta sin egen och andras position i gruppen. Individens behov är att känna sig tillräckligt kompetent och att ha tillräckligt inflytande för att kunna påverka gruppen.
5. Samhörighetsfasen som beskriver den mogna gruppens relationer där individernas fokus handlar om frågeställningar om relationer till övriga gruppmedlemmar termer hur nära respektive långt ifrån vill jag vara andra. Medlemmarna agerar öppet mot varandra och delger varandra känslor och tankar. Individens behov är att känna sig tillräckligt omtyckt av andra. Först i denna fas har arbetsgruppen full effekt för det arbete den är satt att utföra.
6. - Teambuilding är aktiviteter som syftar till att sammansvetsa en grupp människor, så att samarbete och socialt samspel fungerar bättre. öka samverkan, engagemang, individuellt ansvar Få en grupp att komma vidare (sett till FIRO) Utsätt gruppen för olika situationer, ta tillvara på specialkunskaper och olika kompetenser Alla grupper har en viss kultur med en viss stämning och olika normer och värderingar som styr. Den kan vara slapp, negativ och oinspirerande. Andra kan ha en stark grupptillhörighet där det känns som ett privilegium att få vara med, och en lust att hjälpa till och göra sitt bästa. Oftast är det du som ledare som påverkat detta och skapar denna kultur. Detta är helt avgörande för hur gruppen ska prestera, och om folk vill komma och träna!
7. Enligt modellen VBC som vi kommer arbeta med finns följande fem huvudpelare för att skapa ett bra gruppklimat. Sid. 101, VBC Anta tydliga värderingar och följ dem konsekvent, lev som du lär. Även små avvikelser från överenskomna värderingar undergräver lagandan. Det kan t.ex. handla om att komma i tid. Om du betonat vikten av detta, måste du själv se till att vara på plats i tid. Annars är det svårt att kräva av de aktiva att de ska komma i tid. Laganda handlar om agerande: Hur vi gör saker och ting. Ha ritualer som stärker de värderingar som gruppen efterlever. Har ni några förslag? Har ni som idé i föreningen att ni vill att alla ska känna sig välkomna? Hur gör ni för att leva upp till det? Hur hälsar ni på varandra? Hur gör ni för att nya ska känna sig trygga och komma in i gruppen? Hur gör ni för att skapa fokus och koncentration på träningen? Utveckla ett lagspråk och gemensamma ord som alla förstår och som återspeglar och stärker gruppens värderingar. Vi ska senare gå igenom en modell som kallas ALM-trädet, där är det bla. viktigare att försöka, anstränga sig och göra sitt bästa än att faktiskt få ett resultat. Om det då är förankrat i gruppen skulle ord kunna användas som påminde om detta. Även andra ord som triggar kan ingå i gruppens vokabulär. Vad har ni för ord? Ett bra tips är att använda sig av verkligen exempel som återspeglar de värderingar man vill att de aktiva ska ta till sig, då är de lättare att få fram poängen i budskapet om det illustreras med ett exempel (se s. 106 ”att aldrig ge upp”). 4. Undvik envägskommunikation. Utveckla utövarens egna ansvar och initiativförmåga. 5. Känslan av att ingå i något större och viktigare än sig själv. Acceptans och stöd. Kan ge mer fokus på själva uppgiften. Den känslomässiga energin kan läggas på att utvecklas och hjälpa andra att utvecklas. Man duger som man är. Hur ska ni göra för att skapa denna stämning i gruppen? Vad spelar in i känslan av att vara en familj? (ex. godis s 108, hälsa med namn, fysiska hälsningar, stärker laganda)
8. Syftar på kursens deltagande. Fortsätt med namnlekar och värderingsövningar, skapa ett ”öppet klimat” och en aktiv grupp - Dela in i par Låt dem under ett par minuter var skryta inför varandra om vad de är bra på. Sedan återberättar den ena om den andra och omvänt, inför hela gruppen. Genom att lyfta var och en får hela gruppen en positiv kick – ”vad bra vi är tillsammans”. Ev. presentera varandra, namn etc. Heta stolen, sitt i en ring, släng ut påståendet. Den som sympatiserar med åsikten ska resa sig upp och byta plats med de andra som reser sig. De andra ska sitta kvar. Låt dem motivera sitt beslut. De ska nu ställa sig i ordning efter deras förnamns första bokstav. De får inte tala eller använda kroppsspråk! Kör övningen igen med andra liknande uppgifter. Exempel på ordningar är namn, längd, ögonfärg, armlängd, födelseort, bostadsort från norr till söder osv