際際滷

際際滷Share a Scribd company logo

1 kristendomens spridning

Download as PPTX, PDF
U
ulfalster78
1 of 11
Downloaded 11 times
Under 300- och 400-talet b旦rjade det romerska imperiet att falla samman. P奪 300-talet delades det i strom ochV辰strom Och under 400-talet brukar man s辰ga attV辰strom upph旦r att existera. Detta kom sj辰lvklart att f旦r辰ndra Europa enormt. H辰r brukar man s辰ga att Europa g奪r in i en ny epok: Medeltiden. Medeltiden varade i ca 1000 奪r 500-1500 i Europa. Medeltida bild av en Riddare
Mot slutet av antiken fick romarriket allt fler problem. Krig och konflikter mellan olika kejsare och anfall fr奪n andra folk blev vanligare. Inflation och fattigdom v辰xte. Allt fler europ辿er var missn旦jda med det samh辰lle som romarna byggt upp. M奪nga s旦kte nya svar p奪 hur ett samh辰lle b旦r se ut Kristendomen uppstod i dagens Israel/Palestina i mellan旦stern under det f旦rsta 奪rhundradet. Kristendomen kom sedan att sprida sig 旦ver stora delar av de l辰nder som gr辰nsade till medelhavet.
Vad betyder monoteism? Monoteism kommer fr奪n orden mono och teo som betyder en gud och anv辰nds f旦r att beskriva religioner d辰r man tror p奪 bara en gud. Judendomen som uppstod i dagens Israel/Palestina f旦r ungef辰r 4000 奪r sedan var en av de f旦rsta monoteistiska religionerna som vi k辰nner till. Runt 奪r 0 uppst奪r allts奪 kristendomen i samma omr奪de. Och senare skulle 辰ven Islam v辰xa fram i Mellan旦stern. V辰rldens tre st旦rsta monoteistiska religioner uppst奪r allts奪 vid ungef辰r samma tidpunkt och p奪 ungef辰r samma st辰lle. Det g旦r att de har v辰ldigt mkt gemensamt och ofta i historien kom att influera varandra. Dessa monoteistiska religioner kom att spridas snabbt under medeltiden.
De monoteistiska religionerna (framf旦r allt kristendomen och islam) kom att sprida sig snabbt och konkurrera ut 辰ldre polyteistiska religioner. Men varf旦r?Vad attraherades folk av? Dels framstod ofta den monoteistiske guden rent logiskt mer m辰ktig och b辰ttre 辰n de polyteistiska (poly betyder flera, allts奪 flera gudar). Detta gjorde att allt fler m辰nniskor konverterade och bytte religion: Guden styrde ju sj辰lv allt som de andra var tvungna att fixa tillsammans i andra religioner. Dessutom beskrevs gud, Jehova ellerAllah som ofelbara och 旦verm辰nskliga medan de 辰ldre gudarna ofta varit n辰stan m辰nskliga och kunnat g旦ra fel osv Dels gillade m奪nga makthavare tanken p奪 en gud som styr allt. M辰ngder av kungar, kejsare, kalifer osv valde under medeltiden att bli muslimer eller kristna. Tanken om en gud som ensam kunde samla all makt i universum p奪minde mkt om det kejsare, kungar och kalifer f旦rs旦kte med p奪 jorden. Att samla all makt till sig sj辰lva Detta gillade Europas rika.
Men framf旦r allt attraherades m奪nga av kristendomens, judendomens och islams inriktning p奪 livet efter detta. Och betoningen p奪 att leva moraliskt och hj辰lpa andra. De antika religionerna var p奪 m奪nga s辰tt ganska egoistiska. Livet skulle bli s奪 bra som m旦jligt f旦r oss m辰nniskor h辰r och nu. Den som hade mkt pengar eller makt hade lyckats f旦r att gudarna hj辰lpt honom eller henne. De monoteistiska religionerna fokuserade p奪 livet efter detta. Att vara lycklig i detta liv var inget v辰rt. Det var n辰r vi dog som vi skulle utv辰rderas och f旦r att komma till himlen m奪ste vi hj辰lpa varandra och leva moraliskt Detta gillade Europas fattiga
Redan p奪 70-talet e.v.t fanns m奪nga kristna i det romerska imperiet. De kristna f旦rf旦ljdes l辰nge eftersom romarna var r辰dda att tron p奪 den ende guden skulle utmana kejsarens makt. Men kristendomen spreds snabbt och kejsarna ins奪g att man kunde anv辰nda denna tro p奪 en makt. P奪 300-talet blev kristendomen officiell religion i Romarriket Gregorius den store, en av de f旦rsta p奪varna Gregorius styrde kristendomen fr奪n Rom.
De sista kejsarna i Rom var allts奪 kristna. P奪 m奪nga s辰tt kan man se den katolska kyrkan som romarrikets arv till Europa efter det att riket gick under: Romarnas spr奪k latin blev kyrkans spr奪k. Rom romarnas huvudstad blev kristendomens huvudstad och biskoparna i Rom blev p奪var, ledare f旦r alla kristna. P奪varna blev som en slags nya kristna kejsare. Utan romarnas makt hade kanske inte kristendomen blivit s奪 stor i Europa. Kejsar Konstantin den store inf旦rde Kristendomen som officiell religion i Romarriket p奪 300-talet.
N辰rV辰strom gick under 旦verlevde kristendomen. Religionen hade f奪tt fotf辰ste p奪 en rad platser i Europa tack vare romarna och nu fortsatte den att spridas. Munkar och nunnor som vigde sina liv 奪t religionen 旦ppnade allt fler kloster runt om i Europa. Ofta hj辰lpte dessa kloster lokalbefolkningen mkt och hj辰lpte till att sprida religionen. Dessutom valde som sagt allt fler kungar och drottningar i nya riken att bli kristna. Man ville ju vara som de gamla romarna Rom den eviga staden var inte l辰ngre kejsarnas stad utan p奪vens och kristendomens stad. P奪ven Gregorius den store b旦rjade i slutet p奪 500- talet att verkligen aktivt f旦rs旦ka sprida religionen 旦ver Europa.
Under medeltiden (fr奪n 400- talet och fram奪t) svepte nu allts奪 en kristen v奪g 旦ver Europa. P奪 800-talet n奪dde de f旦rsta kristna mission辰rerna till Norden och runt 奪r 1000 brukar man s辰ga att hela Europa var kristet. L奪ngsamt 旦vergavs 辰ldre religioner och kulturer. Och nya kristna ideal inf旦rdes. Men det snackar vi lite om n辰sta g奪ng
Var och n辰r uppstod kristendomen? Vad inneb辰r monoteism? Vilka f旦rdelar hade kristendomen som hj辰lper oss att f旦rst奪 att den konkurrerade ut alla andra religioner i Europa? P奪 vilket s辰tt bidrog romarna till att sprida kristendomen?
L辰s sid 45 i boken

More Related Content

1 kristendomens spridning

  • 1. Under 300- och 400-talet b旦rjade det romerska imperiet att falla samman. P奪 300-talet delades det i strom ochV辰strom Och under 400-talet brukar man s辰ga attV辰strom upph旦r att existera. Detta kom sj辰lvklart att f旦r辰ndra Europa enormt. H辰r brukar man s辰ga att Europa g奪r in i en ny epok: Medeltiden. Medeltiden varade i ca 1000 奪r 500-1500 i Europa. Medeltida bild av en Riddare
  • 2. Mot slutet av antiken fick romarriket allt fler problem. Krig och konflikter mellan olika kejsare och anfall fr奪n andra folk blev vanligare. Inflation och fattigdom v辰xte. Allt fler europ辿er var missn旦jda med det samh辰lle som romarna byggt upp. M奪nga s旦kte nya svar p奪 hur ett samh辰lle b旦r se ut Kristendomen uppstod i dagens Israel/Palestina i mellan旦stern under det f旦rsta 奪rhundradet. Kristendomen kom sedan att sprida sig 旦ver stora delar av de l辰nder som gr辰nsade till medelhavet.
  • 3. Vad betyder monoteism? Monoteism kommer fr奪n orden mono och teo som betyder en gud och anv辰nds f旦r att beskriva religioner d辰r man tror p奪 bara en gud. Judendomen som uppstod i dagens Israel/Palestina f旦r ungef辰r 4000 奪r sedan var en av de f旦rsta monoteistiska religionerna som vi k辰nner till. Runt 奪r 0 uppst奪r allts奪 kristendomen i samma omr奪de. Och senare skulle 辰ven Islam v辰xa fram i Mellan旦stern. V辰rldens tre st旦rsta monoteistiska religioner uppst奪r allts奪 vid ungef辰r samma tidpunkt och p奪 ungef辰r samma st辰lle. Det g旦r att de har v辰ldigt mkt gemensamt och ofta i historien kom att influera varandra. Dessa monoteistiska religioner kom att spridas snabbt under medeltiden.
  • 4. De monoteistiska religionerna (framf旦r allt kristendomen och islam) kom att sprida sig snabbt och konkurrera ut 辰ldre polyteistiska religioner. Men varf旦r?Vad attraherades folk av? Dels framstod ofta den monoteistiske guden rent logiskt mer m辰ktig och b辰ttre 辰n de polyteistiska (poly betyder flera, allts奪 flera gudar). Detta gjorde att allt fler m辰nniskor konverterade och bytte religion: Guden styrde ju sj辰lv allt som de andra var tvungna att fixa tillsammans i andra religioner. Dessutom beskrevs gud, Jehova ellerAllah som ofelbara och 旦verm辰nskliga medan de 辰ldre gudarna ofta varit n辰stan m辰nskliga och kunnat g旦ra fel osv Dels gillade m奪nga makthavare tanken p奪 en gud som styr allt. M辰ngder av kungar, kejsare, kalifer osv valde under medeltiden att bli muslimer eller kristna. Tanken om en gud som ensam kunde samla all makt i universum p奪minde mkt om det kejsare, kungar och kalifer f旦rs旦kte med p奪 jorden. Att samla all makt till sig sj辰lva Detta gillade Europas rika.
  • 5. Men framf旦r allt attraherades m奪nga av kristendomens, judendomens och islams inriktning p奪 livet efter detta. Och betoningen p奪 att leva moraliskt och hj辰lpa andra. De antika religionerna var p奪 m奪nga s辰tt ganska egoistiska. Livet skulle bli s奪 bra som m旦jligt f旦r oss m辰nniskor h辰r och nu. Den som hade mkt pengar eller makt hade lyckats f旦r att gudarna hj辰lpt honom eller henne. De monoteistiska religionerna fokuserade p奪 livet efter detta. Att vara lycklig i detta liv var inget v辰rt. Det var n辰r vi dog som vi skulle utv辰rderas och f旦r att komma till himlen m奪ste vi hj辰lpa varandra och leva moraliskt Detta gillade Europas fattiga
  • 6. Redan p奪 70-talet e.v.t fanns m奪nga kristna i det romerska imperiet. De kristna f旦rf旦ljdes l辰nge eftersom romarna var r辰dda att tron p奪 den ende guden skulle utmana kejsarens makt. Men kristendomen spreds snabbt och kejsarna ins奪g att man kunde anv辰nda denna tro p奪 en makt. P奪 300-talet blev kristendomen officiell religion i Romarriket Gregorius den store, en av de f旦rsta p奪varna Gregorius styrde kristendomen fr奪n Rom.
  • 7. De sista kejsarna i Rom var allts奪 kristna. P奪 m奪nga s辰tt kan man se den katolska kyrkan som romarrikets arv till Europa efter det att riket gick under: Romarnas spr奪k latin blev kyrkans spr奪k. Rom romarnas huvudstad blev kristendomens huvudstad och biskoparna i Rom blev p奪var, ledare f旦r alla kristna. P奪varna blev som en slags nya kristna kejsare. Utan romarnas makt hade kanske inte kristendomen blivit s奪 stor i Europa. Kejsar Konstantin den store inf旦rde Kristendomen som officiell religion i Romarriket p奪 300-talet.
  • 8. N辰rV辰strom gick under 旦verlevde kristendomen. Religionen hade f奪tt fotf辰ste p奪 en rad platser i Europa tack vare romarna och nu fortsatte den att spridas. Munkar och nunnor som vigde sina liv 奪t religionen 旦ppnade allt fler kloster runt om i Europa. Ofta hj辰lpte dessa kloster lokalbefolkningen mkt och hj辰lpte till att sprida religionen. Dessutom valde som sagt allt fler kungar och drottningar i nya riken att bli kristna. Man ville ju vara som de gamla romarna Rom den eviga staden var inte l辰ngre kejsarnas stad utan p奪vens och kristendomens stad. P奪ven Gregorius den store b旦rjade i slutet p奪 500- talet att verkligen aktivt f旦rs旦ka sprida religionen 旦ver Europa.
  • 9. Under medeltiden (fr奪n 400- talet och fram奪t) svepte nu allts奪 en kristen v奪g 旦ver Europa. P奪 800-talet n奪dde de f旦rsta kristna mission辰rerna till Norden och runt 奪r 1000 brukar man s辰ga att hela Europa var kristet. L奪ngsamt 旦vergavs 辰ldre religioner och kulturer. Och nya kristna ideal inf旦rdes. Men det snackar vi lite om n辰sta g奪ng
  • 10. Var och n辰r uppstod kristendomen? Vad inneb辰r monoteism? Vilka f旦rdelar hade kristendomen som hj辰lper oss att f旦rst奪 att den konkurrerade ut alla andra religioner i Europa? P奪 vilket s辰tt bidrog romarna till att sprida kristendomen?
  • 11. L辰s sid 45 i boken