ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo

2018 04-25 vitalis refark telemedicin

•Download as PPTX, PDF•
•
Johan Eltes
Johan Eltes

På Vitalis 2016 presenterades resultatet av en nordisk samverkan kring referensarkitektur för hemmonitorering. Inera var sveriges representant. I Oktober fick Inera i uppdrag att ta fram en svensk referensarkitektur som tillämpar den nordiska. Referensarkitekturen syftar till att beskiva de tekniska förutsättningarna för ett interoperabelt ekosystem för telemedicin, där olika komponenter kan anskaffas med så små inlåsningseffekter som möjligt. Föredraget beskriver arkitekturen för det tänkta ekosystemet och hur Ineras egna tjänster kan komma att samspela (Stöd- och behandling, 1177, Hjälpmedelstjänsten etc).

1 of 22
Download to read offline
Svensk referensarkitektur för Telemedicin/Telehälsa Johan Eltes, Inera AB johan.eltes@inera.se
Agenda • Begreppen telemedicin och referensarkitektur • Ordinerad egenvård – avgränsing i första versionen • Var står regionerna idag? • Målbild • Referensarkitektur • Tillämpningsstrategier • När är den klar? Hur sker arbetet och hur kan jag bidra?
Vad är telemedicin? ”hälso- och sjukvård som bedrivs på distans med hjälp av informations- och kommunikationsteknik”
Begreppet Referensarkitektur • Beskrivning av en principiell arkitektur, som – när den tillämpas – säkerställer att vissa prioriterade egenskaper uppstår • Att tillämpa en referensarkitektur kan vara att… • …designa ett system med referensarkitekturen som mall • …kravställa följsamhet mot referensarkitekturen när ett system anskaffas
Referensarkitekturen för Telemedicin/Telehälsa • Principer för ett Interoperabelt ekosystem för telemedicin, där olika komponenter kan anskaffas med så små inlåsningseffekter som möjligt • Referensarkitekturen ska fokusera på egenskaper som är viktiga för ett långsiktigt hållbart ekosystem, med en välavvägd balans mellan innovation, ekonomi, säkerhet och tillgänglighet
Dokumentation. Vårdgivarens vårdinformationssystem (Journal) Ordinerad egenvård – avgränsning i första versionen Ordinerad digital egenvård Motiv: Samma avgränsning som den Nordiska referensarkitekturen Konsekvenser: Andra användningsfall behöver kompletteras i kommande versioner (ASIH, akutrum, närprovtagning, “independent living” m.fl)
Modell för Ordinerad egenvård Bedriva sin egenvård enligt evidensbaerade metoder Kontinuerlig mätning av kroppsligt tillstånd i syfte att kunna anpassa egenvården Fatta beslut om ändringar i egenvården baserat, t.ex. baserat på mätningar eller andra observationer Riegel, Barbara ; Jaarsma, Tiny ; Strömberg, Anna: Advances in Nursing Science, 2012, Vol.35(3), p.194-204
Informationsutbyte och it-stöd kring egenvård Egenvårdsplan med ordinerade aktiviteter som ska följas och rapporteras till en Ehälsotjänst. Fomulär eller sensorer. Kontinuerlig monitorering via sensorer (ofta del av egenvårdsplanen) eller manuell registrering (formulär). Mätvärden lagras och görs tillgängliga för individ och coach/SSK genom Ehälsotjänst Ehälsotjänst använder algoritmer för att analysera data från monitorering och egenvårdsaktiviteter i relation till egenvårdsplan och patientens befintliga kliniska information (journaluppgifter). Ger rekommendationer om vårdkontakt eller ändrade egenvårdsaktiviteter. Möjliggör vård/coach- kontakt via chat och video. Kan föra över underlag för kliniska beslut till PAL/Journal (undvika dubbelregistrering).
Personal Connected Health Alliance
Var står huvudmännen idag? • Få erfarenheter av uppskalade användning (främst verksamhetsnära pilotaktiviteter) • IBD tycks vara det mest utbredda tillämpningsområdet (Inflammatorisk tarmsjukdom) • Liten eller ingen användning av uppkopplade sensorer • Mätdata rapporteras ibland manuellt via formulär • Liten eller ingen integration med huvudjournalsystem (dubbelinmatning i samband med journalföring) • Diagnos-specifika lösningar • Generellt svårt att kartlägga pågående initiativ • Flera piloter rapporterar stor positiv påverkan på patientsäkerhet och minskat tryck på akutsjukvården • Ekonomiska effekthemtagningen sker på “huvudmanna-nivå” – kostnad och nytta på olika kostnadsställen (specialistmottagning erbjuder egenvård – trycket på akutmottagningen minskar) • Formulär används för mätdata – patienten för över sensorvärden manuellt • Verksamheternas behov kopplat till referensarkitektur rör främst informationsutbyte mellan journalsystem och telemedicin-lösningen (undvika dubbelinmatning) • Kommunerna (hemsjukvård) blir delaktiga via landstingens lösningar – egenvården förskrivs av landstingsvården
Exempel Nuläge IBD / SWIBREG E-tjänst för egenvård SWIBREG – specifik för IBD App/platt- form för mätdata- insamling Telia HomeCare Mätdata -> <- monitoreringsuppdrag Journal- system VGR Formulär -> Journal- system RÖ Leverantörsspecifika protokoll Manuell överföring
Målbild • Dagens dubbelregistrering behöver undvikas – isolerade egenvårdslösningar behöver integreras med vårdinformationssystemen • Förskriven personlig medicinteknisk utrustning (sensorer) behöver kunna delas mellan olika egenvårdsprogram oavsett vilken egenvårdslösning som används • De legala tolkningarna rörande dataskydd och informationsdelning behöver vara nationellt överenskomna för att ge en effektiv nationell marknad för egenvårdslösningar • Internationella standarder för informationsutbyte behöver tillämpas för att ge hälso- och sjukvården tillgång till ett internationellt utbud av egenvårdslösningar • De tekniska grundstrukturer som tillämpas behöver vara gemensamma med andra tillämpningsområden, så som första linjens vård och digitala vårdmöten (video, formulär, journalsystemintegration m.m.) • Strukturerad information som samlas in från individen ska kunna tillgängliggöras för kunskapsutveckling för såväl individ som profession • Arkitekturen ska stödja en gradvis (förutspådd) konsolidering av dagens diagnos-bundna egenvårdslösningar till generella egenvårdsplattformar Lösning: Gemensamma principer för interoperabilitet och arkitektur vid upphandling/införande Källa: Nordisk referensarkitektur för “Personal connected health and care” och genomförd behovsinventering
Referensarkitektur Egenskaper: - Öppna standarder för att undvika levenarantörsinlåsning - Frivilliga grupperingar stödjer konsolidering - “HL7 FHIR First” - Continua Guidelines för kvalitetssäkring - Stöd dataportabilitet - Kompletteras med Ineras Video-ramverk Vårdgivare/PDLTredjepart/GDPR
Konsekvenser för nationella tjänster Förändringar i befintliga nationella tjänstedomäner: - SE Formulär -> FHIR - PCD-01 (Continua) -> FHIR (Continua) Nya tjänstedomäner - Journalföring (FHIR) - Beställning/vårdplan (FHIR) Innebär förändringar i nationella tjänster - SoB - Tjänsteplattformen (FHIR/OAUTH) Kan innebära Kommentus- uppdrag för sensorer (Continua) Enskilds informations- utbyte med VG Enskilds informations- utbyte med VG
Införandestrategi – mellanläge - exempel Mellanläge: • -Standardiserade informationsutbyten • Huvudman har tre tjänster för olika diagnoser • En av lösningarna är öppen för olika appar • Sensor-användningen är samordnad KBT IBD Hjärtsvikt
Införandestrategi – målbild - exempel Målbild: - Diagnos-neutral egenvårdsplattform - Öppen för appar - En homogen arbetsmiljö för coacher/SSK och klinisk personal KBT IBD Hjärtsvikt
Tjänsteplattformens roll • Erbjuds som anslutningspunkt för egenvårdstjänster i molnet • Fortsatt sättet att dela information nationellt • Referensarkitekturen kan tillämpas regionalt utan relation till Ineras infrastruktur
Tjänsteplattformen och datavolymer
Status och planering • Drivs av Inera Arkitektur & Regelverk • Behovsinventering har skett genom Arkitekturrådet för Ehälsa • Första utkast av referensarkitekturen planerad till mitten av maj • Baseras på Nordiska referensarkitekturen för “personal connected health” • Inspel kan lämnas till johan.eltes@inera.se
Referensarkitektur – möjliggöraren för ett skalbart ecosystem! Tjänsteplattform en Vård- och omsorgs- aktörer Öppenhet Standarder Ingen dubbelinmatning Stabil legal grund Tillräcklig säkerhet
Behovet är stort! Exempel på Egenvårdstjänster som är i behov av standardiserade gränssnitt mot vårdsystemen, som presenterades på vitalis igår.
Träffa oss på e-hälsotorget! Monter: B04:12

More Related Content

2018 04-25 vitalis refark telemedicin

  • 1. Svensk referensarkitektur för Telemedicin/Telehälsa Johan Eltes, Inera AB johan.eltes@inera.se
  • 2. Agenda • Begreppen telemedicin och referensarkitektur • Ordinerad egenvård – avgränsing i första versionen • Var står regionerna idag? • Målbild • Referensarkitektur • Tillämpningsstrategier • När är den klar? Hur sker arbetet och hur kan jag bidra?
  • 3. Vad är telemedicin? ”hälso- och sjukvård som bedrivs på distans med hjälp av informations- och kommunikationsteknik”
  • 4. Begreppet Referensarkitektur • Beskrivning av en principiell arkitektur, som – när den tillämpas – säkerställer att vissa prioriterade egenskaper uppstår • Att tillämpa en referensarkitektur kan vara att… • …designa ett system med referensarkitekturen som mall • …kravställa följsamhet mot referensarkitekturen när ett system anskaffas
  • 5. Referensarkitekturen för Telemedicin/Telehälsa • Principer för ett Interoperabelt ekosystem för telemedicin, där olika komponenter kan anskaffas med så små inlåsningseffekter som möjligt • Referensarkitekturen ska fokusera på egenskaper som är viktiga för ett långsiktigt hållbart ekosystem, med en välavvägd balans mellan innovation, ekonomi, säkerhet och tillgänglighet
  • 6. Dokumentation. Vårdgivarens vårdinformationssystem (Journal) Ordinerad egenvård – avgränsning i första versionen Ordinerad digital egenvård Motiv: Samma avgränsning som den Nordiska referensarkitekturen Konsekvenser: Andra användningsfall behöver kompletteras i kommande versioner (ASIH, akutrum, närprovtagning, “independent living” m.fl)
  • 7. Modell för Ordinerad egenvård Bedriva sin egenvård enligt evidensbaerade metoder Kontinuerlig mätning av kroppsligt tillstånd i syfte att kunna anpassa egenvården Fatta beslut om ändringar i egenvården baserat, t.ex. baserat på mätningar eller andra observationer Riegel, Barbara ; Jaarsma, Tiny ; Strömberg, Anna: Advances in Nursing Science, 2012, Vol.35(3), p.194-204
  • 8. Informationsutbyte och it-stöd kring egenvård Egenvårdsplan med ordinerade aktiviteter som ska följas och rapporteras till en Ehälsotjänst. Fomulär eller sensorer. Kontinuerlig monitorering via sensorer (ofta del av egenvårdsplanen) eller manuell registrering (formulär). Mätvärden lagras och görs tillgängliga för individ och coach/SSK genom Ehälsotjänst Ehälsotjänst använder algoritmer för att analysera data från monitorering och egenvårdsaktiviteter i relation till egenvårdsplan och patientens befintliga kliniska information (journaluppgifter). Ger rekommendationer om vårdkontakt eller ändrade egenvårdsaktiviteter. Möjliggör vård/coach- kontakt via chat och video. Kan föra över underlag för kliniska beslut till PAL/Journal (undvika dubbelregistrering).
  • 10. Var står huvudmännen idag? • Få erfarenheter av uppskalade användning (främst verksamhetsnära pilotaktiviteter) • IBD tycks vara det mest utbredda tillämpningsområdet (Inflammatorisk tarmsjukdom) • Liten eller ingen användning av uppkopplade sensorer • Mätdata rapporteras ibland manuellt via formulär • Liten eller ingen integration med huvudjournalsystem (dubbelinmatning i samband med journalföring) • Diagnos-specifika lösningar • Generellt svårt att kartlägga pågående initiativ • Flera piloter rapporterar stor positiv påverkan på patientsäkerhet och minskat tryck på akutsjukvården • Ekonomiska effekthemtagningen sker på “huvudmanna-nivå” – kostnad och nytta på olika kostnadsställen (specialistmottagning erbjuder egenvård – trycket på akutmottagningen minskar) • Formulär används för mätdata – patienten för över sensorvärden manuellt • Verksamheternas behov kopplat till referensarkitektur rör främst informationsutbyte mellan journalsystem och telemedicin-lösningen (undvika dubbelinmatning) • Kommunerna (hemsjukvård) blir delaktiga via landstingens lösningar – egenvården förskrivs av landstingsvården
  • 11. Exempel Nuläge IBD / SWIBREG E-tjänst för egenvård SWIBREG – specifik för IBD App/platt- form för mätdata- insamling Telia HomeCare Mätdata -> <- monitoreringsuppdrag Journal- system VGR Formulär -> Journal- system RÖ Leverantörsspecifika protokoll Manuell överföring
  • 12. Målbild • Dagens dubbelregistrering behöver undvikas – isolerade egenvårdslösningar behöver integreras med vårdinformationssystemen • Förskriven personlig medicinteknisk utrustning (sensorer) behöver kunna delas mellan olika egenvårdsprogram oavsett vilken egenvårdslösning som används • De legala tolkningarna rörande dataskydd och informationsdelning behöver vara nationellt överenskomna för att ge en effektiv nationell marknad för egenvårdslösningar • Internationella standarder för informationsutbyte behöver tillämpas för att ge hälso- och sjukvården tillgång till ett internationellt utbud av egenvårdslösningar • De tekniska grundstrukturer som tillämpas behöver vara gemensamma med andra tillämpningsområden, så som första linjens vård och digitala vårdmöten (video, formulär, journalsystemintegration m.m.) • Strukturerad information som samlas in från individen ska kunna tillgängliggöras för kunskapsutveckling för såväl individ som profession • Arkitekturen ska stödja en gradvis (förutspådd) konsolidering av dagens diagnos-bundna egenvårdslösningar till generella egenvårdsplattformar Lösning: Gemensamma principer för interoperabilitet och arkitektur vid upphandling/införande Källa: Nordisk referensarkitektur för “Personal connected health and care” och genomförd behovsinventering
  • 13. Referensarkitektur Egenskaper: - Öppna standarder för att undvika levenarantörsinlåsning - Frivilliga grupperingar stödjer konsolidering - “HL7 FHIR First” - Continua Guidelines för kvalitetssäkring - Stöd dataportabilitet - Kompletteras med Ineras Video-ramverk Vårdgivare/PDLTredjepart/GDPR
  • 14. Konsekvenser för nationella tjänster Förändringar i befintliga nationella tjänstedomäner: - SE Formulär -> FHIR - PCD-01 (Continua) -> FHIR (Continua) Nya tjänstedomäner - Journalföring (FHIR) - Beställning/vårdplan (FHIR) Innebär förändringar i nationella tjänster - SoB - Tjänsteplattformen (FHIR/OAUTH) Kan innebära Kommentus- uppdrag för sensorer (Continua) Enskilds informations- utbyte med VG Enskilds informations- utbyte med VG
  • 15. Införandestrategi – mellanläge - exempel Mellanläge: • -Standardiserade informationsutbyten • Huvudman har tre tjänster för olika diagnoser • En av lösningarna är öppen för olika appar • Sensor-användningen är samordnad KBT IBD Hjärtsvikt
  • 16. Införandestrategi – målbild - exempel Målbild: - Diagnos-neutral egenvårdsplattform - Öppen för appar - En homogen arbetsmiljö för coacher/SSK och klinisk personal KBT IBD Hjärtsvikt
  • 17. Tjänsteplattformens roll • Erbjuds som anslutningspunkt för egenvårdstjänster i molnet • Fortsatt sättet att dela information nationellt • Referensarkitekturen kan tillämpas regionalt utan relation till Ineras infrastruktur
  • 19. Status och planering • Drivs av Inera Arkitektur & Regelverk • Behovsinventering har skett genom Arkitekturrådet för Ehälsa • Första utkast av referensarkitekturen planerad till mitten av maj • Baseras på Nordiska referensarkitekturen för “personal connected health” • Inspel kan lämnas till johan.eltes@inera.se
  • 20. Referensarkitektur – möjliggöraren för ett skalbart ecosystem! Tjänsteplattform en Vård- och omsorgs- aktörer Öppenhet Standarder Ingen dubbelinmatning Stabil legal grund Tillräcklig säkerhet
  • 21. Behovet är stort! Exempel på Egenvårdstjänster som är i behov av standardiserade gränssnitt mot vårdsystemen, som presenterades på vitalis igår.

Editor's Notes

  • #7: För att öka tillgängligheten och få ut effekterna av AI och automatisering behöver det finnas en sammanhängande vårdkedja för första linjens vård, där 1177 Vårdguiden kan vara en del. Vi behöver ha en målbild för en sammanhängande vårdkedja Digitala anamnestjänster som har direkt koppling till konsultation med legitimerad vårdpersonal på relevant omhändertagande­nivå är troligen det mest lockande alternativet för stora delar av befolkningen. För 1177 Vårdguiden blir det alltså viktigt att omformas till en del av en hel session om tjänsten ska fortsätta att vara relevant för invånare, vårdpersonal och beställare.