際際滷

際際滷Share a Scribd company logo

3 ekonomin och ideologierna

Download as PPTX, PDF
U
ulfalster78
1 of 10
Download to read offline
Nationalekonomi handlar allts奪 om hur vi anv辰nder samh辰llets resurser. I ett samh辰lle anv辰nder vi samh辰llets resurser f旦r att p奪 olika s辰tt producera det vi beh旦ver. Detta kan tyckas enkelt, men ganska snabbt uppst奪r fr奪gor. Vad ska produceras? Vad skall samh辰llets resurser anv辰ndas till? Vad beh旦ver vi? Hur skall det som produceras f旦rdelas? Ska de som arbetar mest och h奪rdast f奪 mest? Ska de som har st旦rst behov f奪 mest? Ska samh辰llet anv辰nda det man producerar nu eller ska man spara f旦r framtiden? Hur skall produktionen g奪 till? Finns det utbildad arbetskraft som klarar av att producera det som beh旦vs? Finns den teknik och de hj辰lpmedel (realkapital) som beh旦vs? Vem skall se till att arbetskraft och realkapital finns i samh辰llet?
Ganska snabbt blir ekonomi politiskt och ideologiskt. Dvs olika personer kommer svara olika p奪 fr奪gorna om produktionen. Vad 辰r r辰ttvisa?Vem har r辰tt att avg旦ra dessa fr奪gor? Och hur avg旦r man detta? F旦r det mesta s奪 har den ekonomiska r辰ttvisan handlat om tv奪 olika alternativ. Antingen 辰r r辰ttvisa: J辰mlikhet: Allas lika r辰tt att f奪 lika mkt av samh辰llets resurser. Frihet: Allas lika r辰tt att g旦ra vad man vill med sina individuella resurser s奪 l辰nge man inte kr辰nker andras frihet.
F旦r de som menar att ekonomisk r辰ttvisa handlar om j辰mlikhet handlar nationalekonomin om utj辰mna klasskillnader. Samh辰llets resurser skall f旦rdelas s奪 lika som det bara g奪r. Dessa tankar utvecklades framf旦r allt under 1800- talet av tidiga socialister och kommunister som t ex Karl Marx. Det enda s辰ttet att uppn奪 en j辰mlik ekonomi var, enligt Marx, att staten skulle 辰ga alla resurser i samh辰llet. Allt privat 辰gande skulle avskaffas. Inga individer skulle 辰ga. Staten skulle sedan planera vad som produceras och f旦rdela detta j辰mlikt.
Ofta har planekonomi, d辰r staten 辰ger allt och kontrollerar all produktion, lett till en ineffektiv ekonomi. D辰r man ofta producerar fel saker. D辰r l旦nerna 辰r l奪ga och d辰rf旦r ocks奪 m辰nniskor arbetar mindre och l奪ngsammare. Vad beror detta p奪 tror du? Klura lite sj辰lv. J辰mf旦r och diskutera tv奪 och tv奪
En planekonomi tenderar att vara mkt ineffektiv. N辰r l旦ner best辰ms av staten blir de ofta relativt l奪ga, m辰nniskor arbetar mindre n辰r moroten saknas. Det 辰r ofta sv奪rt f旦r staten att k辰nna av och planera vad hela befolkningen beh旦ver och kommer att vilja ha. Man producerar fel saker. F旦r mkt av vissa saker och f旦r lite av annat L奪ngsamt f旦rlamas och f旦rs辰mras ekonomin allts奪 n辰r m辰nniskor sj辰lva inte fritt f奪r styra den.
Under 1700-talet utvecklade liberaler som, t ex Adam Smith, tankar om hur en ekonomi som fokuserar p奪 frihet skulle se ut. Smith menade att individer sj辰lva alltid vet b辰st vad de beh旦ver och hur de vill anv辰nda sina resurser. En stat kommer alltid misslyckas med att tillgodose allas behov. D辰rf旦r skall staten l辰gga sig i ekonomin s奪 lite som m旦jligt. Staten m奪ste garantera att det privata 辰gandet funkar Att medborgarna inte stj辰l eller skadar varandras resurser. Marknaden skall sk旦ta allt annat S奪 l辰nge arbetar f旦r sig sj辰lva s奪 kommer samh辰llet produceras det som beh旦vs. Vad en marknad 辰r kommer vi till
Ofta har marknadsekonomi lett till att ett samh辰lle f奪r stora klasskillnader. P奪 vilket s辰tt kan en helt fri marknad, d辰r alla f奪r driva f旦retag och k旦pa och s辰lja resurser som de vill, leda till detta? Klura lite sj辰lv. J辰mf旦r och diskutera tv奪 och tv奪
Marknadsekonomi bygger ju p奪 en tanke om att alla har samma f旦ruts辰ttningar att starta f旦retag och s辰lja resurser. Men ofta eller alltid har en del personer mkt b辰ttre f旦ruts辰ttningar att g旦ra det: Man kanske har sparade pengar fr奪n tidigare. Man kan ha tillg奪ng till teknik, utbildning och maskiner som andra inte har. Eller kontakter med inflytelserika personer osv Detta g旦r ofta att en del f旦retag och en del personer lyckas mkt b辰ttre 辰n andra. Och l奪ngsamt konkurreras vissa m辰nniskor och f旦retag ut fr奪n marknaden
Ren marknadsekonomi d辰r staten inte best辰mmer alls. Och ren planekonomi d辰r inget privat 辰gande f旦rekommer. Finns i stort sett aldrig i verkligheten. Utan i den riktigaV辰rlden har man olika typer av blandekonomier. D辰r staten styr vissa delar av ekonomin (som t ex f旦rs辰ljningen av alkohol i Sverige) Och d辰r andra delar 辰r fria (som f旦rs辰ljningen av kl辰der t ex i Sverige).
Varf旦r blir fr奪gor om produktionen i ett samh辰lle s奪 viktiga i nationalekonomi? Hur besvarar man fr奪gor om produktionen i en planekonomi? Hur besvarar man fr奪gor om produktionen i en marknadsekonomi? Vad 辰r en marknad? Vad skapar ofta marknadsekonomi f旦r problem och varf旦r? Vad skapar planekonomi ofta f旦r problem och varf旦r? Vad 辰r en blandekonomi?

More Related Content

3 ekonomin och ideologierna

  • 1. Nationalekonomi handlar allts奪 om hur vi anv辰nder samh辰llets resurser. I ett samh辰lle anv辰nder vi samh辰llets resurser f旦r att p奪 olika s辰tt producera det vi beh旦ver. Detta kan tyckas enkelt, men ganska snabbt uppst奪r fr奪gor. Vad ska produceras? Vad skall samh辰llets resurser anv辰ndas till? Vad beh旦ver vi? Hur skall det som produceras f旦rdelas? Ska de som arbetar mest och h奪rdast f奪 mest? Ska de som har st旦rst behov f奪 mest? Ska samh辰llet anv辰nda det man producerar nu eller ska man spara f旦r framtiden? Hur skall produktionen g奪 till? Finns det utbildad arbetskraft som klarar av att producera det som beh旦vs? Finns den teknik och de hj辰lpmedel (realkapital) som beh旦vs? Vem skall se till att arbetskraft och realkapital finns i samh辰llet?
  • 2. Ganska snabbt blir ekonomi politiskt och ideologiskt. Dvs olika personer kommer svara olika p奪 fr奪gorna om produktionen. Vad 辰r r辰ttvisa?Vem har r辰tt att avg旦ra dessa fr奪gor? Och hur avg旦r man detta? F旦r det mesta s奪 har den ekonomiska r辰ttvisan handlat om tv奪 olika alternativ. Antingen 辰r r辰ttvisa: J辰mlikhet: Allas lika r辰tt att f奪 lika mkt av samh辰llets resurser. Frihet: Allas lika r辰tt att g旦ra vad man vill med sina individuella resurser s奪 l辰nge man inte kr辰nker andras frihet.
  • 3. F旦r de som menar att ekonomisk r辰ttvisa handlar om j辰mlikhet handlar nationalekonomin om utj辰mna klasskillnader. Samh辰llets resurser skall f旦rdelas s奪 lika som det bara g奪r. Dessa tankar utvecklades framf旦r allt under 1800- talet av tidiga socialister och kommunister som t ex Karl Marx. Det enda s辰ttet att uppn奪 en j辰mlik ekonomi var, enligt Marx, att staten skulle 辰ga alla resurser i samh辰llet. Allt privat 辰gande skulle avskaffas. Inga individer skulle 辰ga. Staten skulle sedan planera vad som produceras och f旦rdela detta j辰mlikt.
  • 4. Ofta har planekonomi, d辰r staten 辰ger allt och kontrollerar all produktion, lett till en ineffektiv ekonomi. D辰r man ofta producerar fel saker. D辰r l旦nerna 辰r l奪ga och d辰rf旦r ocks奪 m辰nniskor arbetar mindre och l奪ngsammare. Vad beror detta p奪 tror du? Klura lite sj辰lv. J辰mf旦r och diskutera tv奪 och tv奪
  • 5. En planekonomi tenderar att vara mkt ineffektiv. N辰r l旦ner best辰ms av staten blir de ofta relativt l奪ga, m辰nniskor arbetar mindre n辰r moroten saknas. Det 辰r ofta sv奪rt f旦r staten att k辰nna av och planera vad hela befolkningen beh旦ver och kommer att vilja ha. Man producerar fel saker. F旦r mkt av vissa saker och f旦r lite av annat L奪ngsamt f旦rlamas och f旦rs辰mras ekonomin allts奪 n辰r m辰nniskor sj辰lva inte fritt f奪r styra den.
  • 6. Under 1700-talet utvecklade liberaler som, t ex Adam Smith, tankar om hur en ekonomi som fokuserar p奪 frihet skulle se ut. Smith menade att individer sj辰lva alltid vet b辰st vad de beh旦ver och hur de vill anv辰nda sina resurser. En stat kommer alltid misslyckas med att tillgodose allas behov. D辰rf旦r skall staten l辰gga sig i ekonomin s奪 lite som m旦jligt. Staten m奪ste garantera att det privata 辰gandet funkar Att medborgarna inte stj辰l eller skadar varandras resurser. Marknaden skall sk旦ta allt annat S奪 l辰nge arbetar f旦r sig sj辰lva s奪 kommer samh辰llet produceras det som beh旦vs. Vad en marknad 辰r kommer vi till
  • 7. Ofta har marknadsekonomi lett till att ett samh辰lle f奪r stora klasskillnader. P奪 vilket s辰tt kan en helt fri marknad, d辰r alla f奪r driva f旦retag och k旦pa och s辰lja resurser som de vill, leda till detta? Klura lite sj辰lv. J辰mf旦r och diskutera tv奪 och tv奪
  • 8. Marknadsekonomi bygger ju p奪 en tanke om att alla har samma f旦ruts辰ttningar att starta f旦retag och s辰lja resurser. Men ofta eller alltid har en del personer mkt b辰ttre f旦ruts辰ttningar att g旦ra det: Man kanske har sparade pengar fr奪n tidigare. Man kan ha tillg奪ng till teknik, utbildning och maskiner som andra inte har. Eller kontakter med inflytelserika personer osv Detta g旦r ofta att en del f旦retag och en del personer lyckas mkt b辰ttre 辰n andra. Och l奪ngsamt konkurreras vissa m辰nniskor och f旦retag ut fr奪n marknaden
  • 9. Ren marknadsekonomi d辰r staten inte best辰mmer alls. Och ren planekonomi d辰r inget privat 辰gande f旦rekommer. Finns i stort sett aldrig i verkligheten. Utan i den riktigaV辰rlden har man olika typer av blandekonomier. D辰r staten styr vissa delar av ekonomin (som t ex f旦rs辰ljningen av alkohol i Sverige) Och d辰r andra delar 辰r fria (som f旦rs辰ljningen av kl辰der t ex i Sverige).
  • 10. Varf旦r blir fr奪gor om produktionen i ett samh辰lle s奪 viktiga i nationalekonomi? Hur besvarar man fr奪gor om produktionen i en planekonomi? Hur besvarar man fr奪gor om produktionen i en marknadsekonomi? Vad 辰r en marknad? Vad skapar ofta marknadsekonomi f旦r problem och varf旦r? Vad skapar planekonomi ofta f旦r problem och varf旦r? Vad 辰r en blandekonomi?