際際滷

際際滷Share a Scribd company logo

4 staten sveriges barndom

Download as PPTX, PDF
U
ulfalster78
1 of 9
Download to read offline
Skandinavien har varit bebott sedan isen fr奪n den senaste istiden drog sig tillbaka f旦r ca 12 000 奪r sedan. Men under en mkt l奪ng tid var Skandinavien en mkt glesbefolkad region i norr. Med mkt lite p奪verkan p奪 resten av Europa. Under den senaste istiden var hela Skandinavien under is. Men f旦r ca 12 000 奪r Sedan b旦rjade isen dra sig tillbaka pga varmare Klimat. N辰r isen drog sig tillbaka s奪 b旦rjade Ocks奪 m辰nniskor att bos辰tta sig p奪 den nya Marken. Skandinavien befolkades l奪ngsamt.
Vikingar 辰r egentligen ett samlingsnamn p奪 de m辰nniskor som bodde i Skandinavien under medeltiden. Vikingarna sj辰lva kallade sig aldrig just vikingar och s奪g sig nog inte ens som ett folk. Utan det var m辰nniskor i Europa som kom i kontakt med dessa skandinaver som kallade de f旦r just vikingar. Man brukar kalla tiden mellan ca 800-1100 f旦r vikingatiden. Vikingatiden 辰r allts奪 en del av medeltiden h辰r i Skandinavien. Exakt vad ordet viking betydde eller var det kommer ifr奪n vet vi inte. Men det kan ha betytt sj旦r旦vare, att ligga i vik = plundra. Det kan ocks奪 ha betytt handelsman. Wic=handelsstad efter latinets Vicus (by).
Under hela romartiden var Skandinavien allts奪 en ganska ok辰nd utkant av Europa. Romarna och deras v辰lutbildade arm辿er satte effektivt stopp f旦r alla andra folk som ville konkurrera med dem om makten och rikedomen. Men n辰r s奪 romarriket gick under p奪 400-talet s奪 旦ppnade sig m旦jligheter f旦r en rad andra folk och ledare att roffa 奪t sig av det romarna tidigare kontrollerat. Goter,Vandaler, Franker och germaner osv skapar efter romarriket en rad mindre stater i Europa. Nu b旦rjade snabbt skandinaverna eller vikingarna, som de kallades, ocks奪 att g旦ra sig h旦rda i Europa.
Vikingarnas stora f旦rdel var att de var enormt bra b奪tbyggare och navigat旦rer. T ex kunde de mkt effektivt navigera med hj辰lp av sol, m奪ne och stj辰rnor p奪 旦ppet hav. Ngt som var mkt ovanligt under medeltiden d奪 man fr辰mst seglade l辰ngs kuster f旦r att inte bli vilse. I b旦rjan var deras resor rena plundringst奪g d辰r man plundrade rikare regioner i dagens England, Frankrike och Ryssland. Exakt hur vikingarna l辰rde sig att navigera p奪 ppet hav 辰r fortfarande ok辰nt. Men de blev Snabbt experter p奪 detta. I serienVikings fr奪n 2013 ges en m旦jlig f旦rklaring: att de med hj辰lp Av kristallstenar kunde f旦lja solen 辰ven vid Mulet v辰der. (Vikings avsnitt 1: 11.10-16.15)
Men ganska fort blev vikingarna p奪 m奪nga h奪ll b奪de duktiga handelsm辰n och tidiga invandrare. Man handlade med t ex b辰rnsten, p辰lsskinn och slavar. Och p奪 m奪nga st辰llen slog man sig ned och integrerades med den befolkning som redan levde i omr奪det. Vikingarna imponerades ofta av det de st旦tte p奪 i det v辰lutvecklade Europa och plockade med sig id辿er och tankar hem till Skandinavien. L奪ngsamt b旦rjade nu Skandinavien att f旦r辰ndras pga det vikingarna tog med sig fr奪n sina resor. Skandinaviska vikingar slog sig ned i t ex dagens Ryssland, Frankrike och England och integrerades Ofta snabbt med den lokala befolkningen.
Framf旦r allt influerades de rika och m辰ktiga vikingarna av Europa. De ville apa efter det de imponerats av p奪 sina resor. H旦vdingar och ledare b旦rjade nu att f旦rs旦ka organisera sina riken som man gjorde p奪 kontinenten. Ledarna b旦rjade kalla sig kungar och drottningar och f旦rs旦ka driva in skatt fr奪n sin befolkning t ex. Dessutom b旦rjade en sk adel att v辰xa fram. Adeln var fr奪n b旦rjan de krigare och deras familjer, som hj辰lpte en kung att kontrollera ett land och samla in skatt. Som tack f旦r hj辰lpen gjorde kungen eller drottningen dessa krigare skattebefriade och de fick egna sm奪 omr奪den i landet att styra 旦ver. S奪 l辰nge de lydde under kungen/drottningen, precis som de gamla romarna. Precis som i resten av Europa blev nu adeln den rikaste samh辰llsklassen.
Den kanske st旦rsta europeiska trenden som vikingarna kom i kontakt med p奪 sina resor var kristendomen. Fr奪n 800-talet och fram奪t b旦rjade allt fler skandinaver att bli kristna. I b旦rjan de rika och m辰ktiga som ville likna europ辿erna. Men senare 辰ven den befolkningen. Ibland frivilligt ibland under tv奪ng. Redan i b旦rjan av 800-talet kom en av de F旦rsta kristna mission辰rerna till Norden. Den tyske munken Ansgar bodde i staden Birka en bit ifr奪n dagens Stockholm under Ett antal 奪r. Det skulle dock dr旦ja n辰stan 200 r innan Sverige fick sin f旦rsta kristna kung.
L奪ngsamt b旦rjade staterna Danmark och Sverige att v辰xa fram under slutet av medeltiden. Men med helt andra gr辰nser 辰n idag. Finland var en del av Sverige t ex och Norge en del av Danmark. Genom hela medeltiden slogs olika adelsfamiljer i Norden om makten. Men fr奪n 1500-talet brukar man s辰ga att de moderna staterna Sverige och Danmark fanns. N辰r GustavVasa kom till makten 1521 Brukar man s辰ga att den moderna staten Sverige var f旦dd. Dock hadeVasas Sverige Helt andra gr辰nser 辰n dagens Sverige.
L辰s sid 25-32 (Epos A) Sid 46-52 (Epos 1b)

More Related Content

4 staten sveriges barndom

  • 1. Skandinavien har varit bebott sedan isen fr奪n den senaste istiden drog sig tillbaka f旦r ca 12 000 奪r sedan. Men under en mkt l奪ng tid var Skandinavien en mkt glesbefolkad region i norr. Med mkt lite p奪verkan p奪 resten av Europa. Under den senaste istiden var hela Skandinavien under is. Men f旦r ca 12 000 奪r Sedan b旦rjade isen dra sig tillbaka pga varmare Klimat. N辰r isen drog sig tillbaka s奪 b旦rjade Ocks奪 m辰nniskor att bos辰tta sig p奪 den nya Marken. Skandinavien befolkades l奪ngsamt.
  • 2. Vikingar 辰r egentligen ett samlingsnamn p奪 de m辰nniskor som bodde i Skandinavien under medeltiden. Vikingarna sj辰lva kallade sig aldrig just vikingar och s奪g sig nog inte ens som ett folk. Utan det var m辰nniskor i Europa som kom i kontakt med dessa skandinaver som kallade de f旦r just vikingar. Man brukar kalla tiden mellan ca 800-1100 f旦r vikingatiden. Vikingatiden 辰r allts奪 en del av medeltiden h辰r i Skandinavien. Exakt vad ordet viking betydde eller var det kommer ifr奪n vet vi inte. Men det kan ha betytt sj旦r旦vare, att ligga i vik = plundra. Det kan ocks奪 ha betytt handelsman. Wic=handelsstad efter latinets Vicus (by).
  • 3. Under hela romartiden var Skandinavien allts奪 en ganska ok辰nd utkant av Europa. Romarna och deras v辰lutbildade arm辿er satte effektivt stopp f旦r alla andra folk som ville konkurrera med dem om makten och rikedomen. Men n辰r s奪 romarriket gick under p奪 400-talet s奪 旦ppnade sig m旦jligheter f旦r en rad andra folk och ledare att roffa 奪t sig av det romarna tidigare kontrollerat. Goter,Vandaler, Franker och germaner osv skapar efter romarriket en rad mindre stater i Europa. Nu b旦rjade snabbt skandinaverna eller vikingarna, som de kallades, ocks奪 att g旦ra sig h旦rda i Europa.
  • 4. Vikingarnas stora f旦rdel var att de var enormt bra b奪tbyggare och navigat旦rer. T ex kunde de mkt effektivt navigera med hj辰lp av sol, m奪ne och stj辰rnor p奪 旦ppet hav. Ngt som var mkt ovanligt under medeltiden d奪 man fr辰mst seglade l辰ngs kuster f旦r att inte bli vilse. I b旦rjan var deras resor rena plundringst奪g d辰r man plundrade rikare regioner i dagens England, Frankrike och Ryssland. Exakt hur vikingarna l辰rde sig att navigera p奪 ppet hav 辰r fortfarande ok辰nt. Men de blev Snabbt experter p奪 detta. I serienVikings fr奪n 2013 ges en m旦jlig f旦rklaring: att de med hj辰lp Av kristallstenar kunde f旦lja solen 辰ven vid Mulet v辰der. (Vikings avsnitt 1: 11.10-16.15)
  • 5. Men ganska fort blev vikingarna p奪 m奪nga h奪ll b奪de duktiga handelsm辰n och tidiga invandrare. Man handlade med t ex b辰rnsten, p辰lsskinn och slavar. Och p奪 m奪nga st辰llen slog man sig ned och integrerades med den befolkning som redan levde i omr奪det. Vikingarna imponerades ofta av det de st旦tte p奪 i det v辰lutvecklade Europa och plockade med sig id辿er och tankar hem till Skandinavien. L奪ngsamt b旦rjade nu Skandinavien att f旦r辰ndras pga det vikingarna tog med sig fr奪n sina resor. Skandinaviska vikingar slog sig ned i t ex dagens Ryssland, Frankrike och England och integrerades Ofta snabbt med den lokala befolkningen.
  • 6. Framf旦r allt influerades de rika och m辰ktiga vikingarna av Europa. De ville apa efter det de imponerats av p奪 sina resor. H旦vdingar och ledare b旦rjade nu att f旦rs旦ka organisera sina riken som man gjorde p奪 kontinenten. Ledarna b旦rjade kalla sig kungar och drottningar och f旦rs旦ka driva in skatt fr奪n sin befolkning t ex. Dessutom b旦rjade en sk adel att v辰xa fram. Adeln var fr奪n b旦rjan de krigare och deras familjer, som hj辰lpte en kung att kontrollera ett land och samla in skatt. Som tack f旦r hj辰lpen gjorde kungen eller drottningen dessa krigare skattebefriade och de fick egna sm奪 omr奪den i landet att styra 旦ver. S奪 l辰nge de lydde under kungen/drottningen, precis som de gamla romarna. Precis som i resten av Europa blev nu adeln den rikaste samh辰llsklassen.
  • 7. Den kanske st旦rsta europeiska trenden som vikingarna kom i kontakt med p奪 sina resor var kristendomen. Fr奪n 800-talet och fram奪t b旦rjade allt fler skandinaver att bli kristna. I b旦rjan de rika och m辰ktiga som ville likna europ辿erna. Men senare 辰ven den befolkningen. Ibland frivilligt ibland under tv奪ng. Redan i b旦rjan av 800-talet kom en av de F旦rsta kristna mission辰rerna till Norden. Den tyske munken Ansgar bodde i staden Birka en bit ifr奪n dagens Stockholm under Ett antal 奪r. Det skulle dock dr旦ja n辰stan 200 r innan Sverige fick sin f旦rsta kristna kung.
  • 8. L奪ngsamt b旦rjade staterna Danmark och Sverige att v辰xa fram under slutet av medeltiden. Men med helt andra gr辰nser 辰n idag. Finland var en del av Sverige t ex och Norge en del av Danmark. Genom hela medeltiden slogs olika adelsfamiljer i Norden om makten. Men fr奪n 1500-talet brukar man s辰ga att de moderna staterna Sverige och Danmark fanns. N辰r GustavVasa kom till makten 1521 Brukar man s辰ga att den moderna staten Sverige var f旦dd. Dock hadeVasas Sverige Helt andra gr辰nser 辰n dagens Sverige.
  • 9. L辰s sid 25-32 (Epos A) Sid 46-52 (Epos 1b)