ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo

5 att tänka på inför varje examination hi

•Download as PPTX, PDF•
•
U
ulfalster78
1 of 13
Download to read offline
 Som jag sa i början av kursen så finns det 6 stycken övergripande mål med den här kursen.  6 stycken saker som jag vill att ni utvecklar och tänker på:  Fakta  Personer  Jämförelse  Begrepp  Källkritik  Historiebruk
 Målen för kursen är inget som jag hittat på själv utan de utgår från skolverkets betygskriterier för den här kursen.  Och för varje huvudmål finns ett antal undermål: ▪ Fakta: 2 olika mål ▪ Personer: 2 olika mål ▪ Jämförelse: 2 olika mål ▪ Begrepp: 1 mål ▪ Källkritik: 2 olika mål ▪ Historiebruk: 3 olika mål  Sammanlagt vill skolverket att ni klarar av att visa mig 12 stycken olika saker under det här året.  I portalen kan ni hitta alla skolverkets mål för kursen.
 Jag kommer självklart inte testa 12 olika saker varje gång ni har examination.  Utan för varje moment så testar vi ett par av målen.  Och i slutet av kursen är tanken att alla här skall ha testats på alla 12 mål.  Tanken är också att ni ska få testa varje mål minst två gånger under året så att ni har chansen att göra om eller göra bättre.
 För varje examination så kommer jag att skapa en sk matris.  I matrisen kan ni klart och tydligt se målen för det moment vi har gått igenom.  Tanken är att ni använder matriserna aktivt när ni håller på med examinationen och att ni på det sättet ser till att få med alla mål som jag vill att ni har med.  När ni sen får tillbaks examinationerna så kommer jag att ha fyllt i hur jag tycker ni klarat av varje mål.  Tanken är att ni sen kan använda detta till nästa examination och antingen klara av mål som ni inte nådde eller förbättra mål som ni vill klara av bättre.  Matriser för varje moment kommer jag att lägga i portalen under varje moment.
 På det första momentet (om antiken och medeltiden) är tanken att ni kommer att skriva en typ av prov.  Dock är provet speciellt.  Ni kommer att få fyra olika frågor att välja på, som handlar om det vi gått igenom, men väljer att svara på en.  I ert svar kommer jag dock leta efter flera olika saker.  Jag testar flera olika mål.  Exakt vilka mål jag testar och vad jag vill att ni skall ta upp i era svar ser ni i min matris.
Mål Utmärkt Mkt bra Bra 1 a Fakta Du kan, beroende på vilken fråga du valt, utförligt och nyanserat berätta omde antika stadskulturerna eller kristendomens framväxt. Du kan, beroende på vilken fråga du valt, utförligt berätta omde antika stadskulturerna eller kristendomens framväxt. Du kan, beroende på vilken fråga du valt, översiktligt berätta omde antika stadskulturerna eller kristendomens framväxt. 1 bFakta Du kan, beroende på vilken fråga du valt, utförligt och nyanserat berätta om varför och hur de antika stadskulturerna uppkom eller hur och varför kristendomenspred sig i Europa under medeltiden. Du kan, beroende på vilken fråga du valt, utförligt berätta om varför och hur de antika stadskulturerna uppkom eller hur och varför kristendomenspred sig i Europa under medeltiden. Du kan, beroende på vilken fråga du valt, översiktligt berätta om varför och hur de antika stadskulturerna uppkom eller hur och varför kristendomenspred sig i Europa under medeltiden. 2a Personer Du ger exempel på några enskilda personer som haft betydelse under antiken eller medeltiden 3 a Jämförelse (nutiddåtid) Du ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, hur man kan jämföra antiken eller medeltiden med vårt samhälle idag.samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Du ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, hur man kan jämföra antiken eller medeltiden med vårt samhälle idag. Du ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, hur man kan jämföra antiken eller medeltiden med vårt samhälle idag. 4 Begrepp Du kan med säkerhet använda historiska begrepp somt exneolitisk revolution, urbanisering, feodalism, monoteism, polyteism, tionde eller adel. Du kan med viss säkerhet använda historiska begrepp somt exneolitisk revolution, urbanisering, feodalism, monoteism, polyteism, tionde eller adel. Du kan med viss säkerhet använda historiska begrepp somt exneolitisk revolution, urbanisering, feodalism, monoteism, polyteism, tionde eller adel.
 På moment 1, som handlar om antiken och medeltiden, kommer ni att kunna välja mellan följande två frågor: ▪ Vad var den neolitiska revolutionen och hur kom de första europeiska stadskulturerna Athen och Rom att växa fram och påverkaVärlden? ▪ Hur och när växte kristendomen fram och hur påverkade kristendomen det europeiska samhället?
 Men tyvärr handlar ju inte kursen om att ni bara klarar ett mål eller ej.  Utan skolverket menar också att ni kan klara olika mål olika bra.  T ex vill skolverket att jag ska titta på om:  Ni har översiktliga, utförliga eller utförliga och nyanserade kunskaper.  Ni kan dra enkla, välgrundade eller välgrundade och nyanserade slutsatser.  Ni kan ge enkla, välgrundade eller nyanserade argument.
 Ja, hur skiljer man på översiktlig kunskap och nyanserad kunskap t ex?  På enkla eller välgrundade slutsatser.  Eller på ett enkelt och ett nyanserat argument?  Sånt sitter jag och klurar på när bedömer era examinationer…  Att definiera orden enkel, översiktlig, välgrundad eller nyanserad är svårt.  Därför är det väl bra om vi diskuterar vad just detta är.
 Något enkelt eller översiktligt är något väldigt kortfattat.  En översiktlig förklaring av ordet skola skulle kunna vara: ▪ En plats eller byggnad där ngn typ av utbildning sker.  Ett enkelt argument till varför man bör gå i skolan skulle kunna vara: ▪ För att annars blir det svårare att få jobb. Eller ▪ För att annars får jag inget CSN-bidrag.  Ett enkelt eller översiktligt svar handlar alltså ytterst om det är rätt eller fel (stämmer det du skrivit eller ej).
 Nu handlar det inte längre om bara rätt eller fel svar utan egentligen om att du också skall kunna utveckla ditt svar lite och kanske ge flera olika exempel på vad du menar.  I en utförlig förklaring av ordet skola skulle man kunna ta upp olika typer av skolor och/eller diskutera varför och hur dessa vuxit fram.  I ett välgrundat argument för varför man går i skolan skulle du också kunna ta upp och förklara sådana saker som att det är en demokratisk rättighet eller att du själv får mer makt och frihet med hjälp av utbildning.  Ett utförligt eller mera välgrundat svar är oftast alltså mkt längre, förklarande och mer detaljrikt än ett översiktligt eller enkelt.
 Ordet nyanserat kommer ifrån att någonting har många olika nyanser.  Att det går att se något ur flera olika perspektiv.  I ett nyanserat svar är det viktiga att du t ex jämför, diskuterar och ”vänder och vrider” på sådant vi tagit upp i undervisningen.  T ex skulle du i en nyanserad diskussion av ordet skola kunna diskutera om en skola måste vara en fysisk plats eller om det finns andra typer av skolor (på internet t ex) och i så fall vilka likheter och skillnader du hittar mellan ”vanliga” skolor och dessa andra.  I ett nyanserat argument för att gå i skolan skulle du kunna diskutera att skola inte alltid måste vara bra. I en diktatur t ex där staten beordrar lärare hur de skall undervisa kommer du få mkt ensidig kunskap om du bara hämtar kunskap i skolan.  Man kan se ett nyanserat svar lite som improvisation inom kultur. Det är när du själv sätter ihop sådant du lärt dig och sedan jämför och diskuterar detta på olika sätt.  I ett nyanserat svar blir det mkt viktigt att du hela tiden kan motivera vad du kommer fram till och varför.  Hur och varför improviserar du som du gör och varför är det som du tar upp viktigt?
 Se till att alltid kolla vilka mål det är jag testar. Vad är det jag vill att ni ska uppnå?  När du pluggar så koncentrera dig inte endast på att få med ”rätt svar”.  Utveckla dina tankar och träna dig på att jämföra olika saker som vi tar upp i undervisningen och att ge många exempel på vad du menar.  Och träna på att alltid kunna motivera för varför det du tar upp är viktigt och har med det vi talat om att göra.

More Related Content

5 att tänka på inför varje examination hi

  • 1.  Som jag sa i början av kursen så finns det 6 stycken övergripande mål med den här kursen.  6 stycken saker som jag vill att ni utvecklar och tänker på:  Fakta  Personer  Jämförelse  Begrepp  Källkritik  Historiebruk
  • 2.  Målen för kursen är inget som jag hittat på själv utan de utgår från skolverkets betygskriterier för den här kursen.  Och för varje huvudmål finns ett antal undermål: ▪ Fakta: 2 olika mål ▪ Personer: 2 olika mål ▪ Jämförelse: 2 olika mål ▪ Begrepp: 1 mål ▪ Källkritik: 2 olika mål ▪ Historiebruk: 3 olika mål  Sammanlagt vill skolverket att ni klarar av att visa mig 12 stycken olika saker under det här året.  I portalen kan ni hitta alla skolverkets mål för kursen.
  • 3.  Jag kommer självklart inte testa 12 olika saker varje gång ni har examination.  Utan för varje moment så testar vi ett par av målen.  Och i slutet av kursen är tanken att alla här skall ha testats på alla 12 mål.  Tanken är också att ni ska få testa varje mål minst två gånger under året så att ni har chansen att göra om eller göra bättre.
  • 4.  För varje examination så kommer jag att skapa en sk matris.  I matrisen kan ni klart och tydligt se målen för det moment vi har gått igenom.  Tanken är att ni använder matriserna aktivt när ni håller på med examinationen och att ni på det sättet ser till att få med alla mål som jag vill att ni har med.  När ni sen får tillbaks examinationerna så kommer jag att ha fyllt i hur jag tycker ni klarat av varje mål.  Tanken är att ni sen kan använda detta till nästa examination och antingen klara av mål som ni inte nådde eller förbättra mål som ni vill klara av bättre.  Matriser för varje moment kommer jag att lägga i portalen under varje moment.
  • 5.  På det första momentet (om antiken och medeltiden) är tanken att ni kommer att skriva en typ av prov.  Dock är provet speciellt.  Ni kommer att få fyra olika frågor att välja på, som handlar om det vi gått igenom, men väljer att svara på en.  I ert svar kommer jag dock leta efter flera olika saker.  Jag testar flera olika mål.  Exakt vilka mål jag testar och vad jag vill att ni skall ta upp i era svar ser ni i min matris.
  • 6. Mål Utmärkt Mkt bra Bra 1 a Fakta Du kan, beroende på vilken fråga du valt, utförligt och nyanserat berätta omde antika stadskulturerna eller kristendomens framväxt. Du kan, beroende på vilken fråga du valt, utförligt berätta omde antika stadskulturerna eller kristendomens framväxt. Du kan, beroende på vilken fråga du valt, översiktligt berätta omde antika stadskulturerna eller kristendomens framväxt. 1 bFakta Du kan, beroende på vilken fråga du valt, utförligt och nyanserat berätta om varför och hur de antika stadskulturerna uppkom eller hur och varför kristendomenspred sig i Europa under medeltiden. Du kan, beroende på vilken fråga du valt, utförligt berätta om varför och hur de antika stadskulturerna uppkom eller hur och varför kristendomenspred sig i Europa under medeltiden. Du kan, beroende på vilken fråga du valt, översiktligt berätta om varför och hur de antika stadskulturerna uppkom eller hur och varför kristendomenspred sig i Europa under medeltiden. 2a Personer Du ger exempel på några enskilda personer som haft betydelse under antiken eller medeltiden 3 a Jämförelse (nutiddåtid) Du ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, hur man kan jämföra antiken eller medeltiden med vårt samhälle idag.samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Du ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, hur man kan jämföra antiken eller medeltiden med vårt samhälle idag. Du ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, hur man kan jämföra antiken eller medeltiden med vårt samhälle idag. 4 Begrepp Du kan med säkerhet använda historiska begrepp somt exneolitisk revolution, urbanisering, feodalism, monoteism, polyteism, tionde eller adel. Du kan med viss säkerhet använda historiska begrepp somt exneolitisk revolution, urbanisering, feodalism, monoteism, polyteism, tionde eller adel. Du kan med viss säkerhet använda historiska begrepp somt exneolitisk revolution, urbanisering, feodalism, monoteism, polyteism, tionde eller adel.
  • 7.  På moment 1, som handlar om antiken och medeltiden, kommer ni att kunna välja mellan följande två frågor: ▪ Vad var den neolitiska revolutionen och hur kom de första europeiska stadskulturerna Athen och Rom att växa fram och påverkaVärlden? ▪ Hur och när växte kristendomen fram och hur påverkade kristendomen det europeiska samhället?
  • 8.  Men tyvärr handlar ju inte kursen om att ni bara klarar ett mål eller ej.  Utan skolverket menar också att ni kan klara olika mål olika bra.  T ex vill skolverket att jag ska titta på om:  Ni har översiktliga, utförliga eller utförliga och nyanserade kunskaper.  Ni kan dra enkla, välgrundade eller välgrundade och nyanserade slutsatser.  Ni kan ge enkla, välgrundade eller nyanserade argument.
  • 9.  Ja, hur skiljer man på översiktlig kunskap och nyanserad kunskap t ex?  På enkla eller välgrundade slutsatser.  Eller på ett enkelt och ett nyanserat argument?  Sånt sitter jag och klurar på när bedömer era examinationer…  Att definiera orden enkel, översiktlig, välgrundad eller nyanserad är svårt.  Därför är det väl bra om vi diskuterar vad just detta är.
  • 10.  Något enkelt eller översiktligt är något väldigt kortfattat.  En översiktlig förklaring av ordet skola skulle kunna vara: ▪ En plats eller byggnad där ngn typ av utbildning sker.  Ett enkelt argument till varför man bör gå i skolan skulle kunna vara: ▪ För att annars blir det svårare att få jobb. Eller ▪ För att annars får jag inget CSN-bidrag.  Ett enkelt eller översiktligt svar handlar alltså ytterst om det är rätt eller fel (stämmer det du skrivit eller ej).
  • 11.  Nu handlar det inte längre om bara rätt eller fel svar utan egentligen om att du också skall kunna utveckla ditt svar lite och kanske ge flera olika exempel på vad du menar.  I en utförlig förklaring av ordet skola skulle man kunna ta upp olika typer av skolor och/eller diskutera varför och hur dessa vuxit fram.  I ett välgrundat argument för varför man går i skolan skulle du också kunna ta upp och förklara sådana saker som att det är en demokratisk rättighet eller att du själv får mer makt och frihet med hjälp av utbildning.  Ett utförligt eller mera välgrundat svar är oftast alltså mkt längre, förklarande och mer detaljrikt än ett översiktligt eller enkelt.
  • 12.  Ordet nyanserat kommer ifrån att någonting har många olika nyanser.  Att det går att se något ur flera olika perspektiv.  I ett nyanserat svar är det viktiga att du t ex jämför, diskuterar och ”vänder och vrider” på sådant vi tagit upp i undervisningen.  T ex skulle du i en nyanserad diskussion av ordet skola kunna diskutera om en skola måste vara en fysisk plats eller om det finns andra typer av skolor (på internet t ex) och i så fall vilka likheter och skillnader du hittar mellan ”vanliga” skolor och dessa andra.  I ett nyanserat argument för att gå i skolan skulle du kunna diskutera att skola inte alltid måste vara bra. I en diktatur t ex där staten beordrar lärare hur de skall undervisa kommer du få mkt ensidig kunskap om du bara hämtar kunskap i skolan.  Man kan se ett nyanserat svar lite som improvisation inom kultur. Det är när du själv sätter ihop sådant du lärt dig och sedan jämför och diskuterar detta på olika sätt.  I ett nyanserat svar blir det mkt viktigt att du hela tiden kan motivera vad du kommer fram till och varför.  Hur och varför improviserar du som du gör och varför är det som du tar upp viktigt?
  • 13.  Se till att alltid kolla vilka mål det är jag testar. Vad är det jag vill att ni ska uppnå?  När du pluggar så koncentrera dig inte endast på att få med ”rätt svar”.  Utveckla dina tankar och träna dig på att jämföra olika saker som vi tar upp i undervisningen och att ge många exempel på vad du menar.  Och träna på att alltid kunna motivera för varför det du tar upp är viktigt och har med det vi talat om att göra.