5 roms delning och fall
- 1.  Handeln och städerna var alltså mkt viktigt i romarriket.  Det romerska riket fylldes av stora städer som knöts samman av mkt bra vägar.  På detta sätt så påminde romarriket mkt om dagens Europa.  Romarna var stadsbor precis som vi.  Och de romerska städerna fungerade precis som städer fungerar idag.  På många sätt hade vi haft lätt att förstå de romerska städerna.  De liknade våra städer… Rom blev Europas största stad. Här en bild över hur det kan ha sett på 300-talet
- 2. Handelsgata i den romerska staden Pompeji Götgatan i Stockholm
- 3. Forum Romanum, det stora torget i centrala Rom var maktens centrum under antiken. Här fattade kejsare och senat beslut. Riksdagshuset, maktens centrum i dagens Stockholm och Sverige
- 4. Circus Maximus och Colosseum i det antika Rom Travbanan Solvalla i Stockholm och Nybyggda Friends arena.
- 5. Romersk vinbar i Pompeji Bar 101 i Stockholm
- 6. Antik amfiteater Dramaten i Stockholm
- 7.  Men den enorma rikedom som den romerska handeln inbringade gjorde också de romerska ledarna giriga efter mer makt och rikedom.  Den som kontrollerade riket kontrollerade ju också denna enorma rikedom och makt.  Med tiden hamnade ofta olika romerska generaler, arméer och kejsare i konflikt med varandra om makten.  I stället för att fokusera på att styra och kontrollera imperiet så fick alltså ofta de romerska ledarna ägna sig åt konflikter med varandra.  Den mest kända kejsaren Julius Caesar tog t ex makten i en militärkupp med hjälp av sin armé.
- 8.  Samtidigt började en rad folk på gränsen till imperiet att röra på sig och komma i konflikt med de romerska arméerna.  Från 300-talet och framåt så ökade dessa konflikter snabbt.  Dels handlade det om folk som redan bodde i riket.  Men ofta också om folk som levde i gränsområdena.  Tänk på hur många folk och språk som funnits i Europa innan de vi talar om idag.  Angler, saxare, franker, goter och vandaler…  Är på många sätt förfäderna till dagens engelsmän, fransmän, spanjorer , italienare.  Tillsammans med romarna och grekerna som ju är mer kända. Mot slutet av romartiden så skedde stora folkomflyttningar i Europa. Detta kallas därför ofta för folkvandringstiden.
- 9.  Riket försvagades nu snabbt.  Under 300- och 400-talet pågick ständiga konflikter och krig mellan olika kejsare och ledare.  Samtidigt som konflikterna med andra ledare och folk nu alltså ökade.  Jakten på makt och rikedom splittrade långsamt det enorma imperiet. I ett försök att rädda imperiet delades det i slutet av 300-talet i två delar. IVästrom fortsatte Rom att vara huvudstad, medan dagens Istanbul eller Konstantinopel, som romarna kallade staden, blev huvudstad i Östrom. Konstantinopel (Istanbul) Rom
- 10.  Västrom splittrades snabbt och delades upp i en rad mindre riken där lokala ledare försökte styra och ta in skatt men ofta hamnade i konflikt och krig med varandra.  476 avsattes den siste västromerska kejsaren, men han hade inte styrt över ett stort imperium utan snarare ett mindre och mkt splittrat land.  Östrom eller Bysans som det också kallades kom att bestå mkt längre. Östrom kom att existera som rike fram till 1400-talet även om det hela tiden långsamt krympte.  1453 intogs det gamla romerska Konstantinopel av turkiska erövrare och döptes om till dagens turkiska namn Istanbul – de sista resterna av det gamla Romarriket försvann.
- 11.  Vad finns det för likheter mellan de romerska antika städerna och våra städer idag?  Vad fick romarriket för problem under 300- och 400-talet?  Hur försökte man lösa dessa problem?  När kan man säga att romarriket går under slutgiltigt?  Läs i boken: sid 13-22