ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo

Ideell redovisning i kommersiella kläder

•Download as PPTX, PDF•
•
AnnaLena Moberg
AnnaLena Moberg

Forskarfrukost med Agneta Gustafson, ekonomie doktor och lektor på Handelshögskolan vid Örebro universitet.Det går en kommersialiseringens vind genom det svenska civilsamhället och därmedockså genom idrottsrörelsen. Agneta driver tesen att de ideella, idéburna organisationerna på sikt riskerar att inte bara sätta effektiviteten utan även sitt grunduppdrag på spel om de alltför lättvindigt anammar näringslivets sätt att tänka och redovisa. Anordnad av SISU Idrottsutbildarna, 12 nov 2013 i Stockholm

1 of 27
Download to read offline
Forskarfrukost 2013.11.12 Ideell redovisning i kommersiella kläder Ekon. dr. Agneta Gustafson Lektor vid Örebro Universitet
Vad står på spel? Kommersialisering av ideella organisationers särart och mervärde. Kontrollsamhället kväver de ideella organisationerna.
Mål – Medel matrisen Hur påverkar denna skillnad vårt sätt att mäta och presentera resultatet? Vinstdrivande Mål Medel Ideella Pengar Verksamhet Verksamhet Pengar
Bokföringslagen! BFLs förarbeten • Följande intressen utgör skäl för att bokföringsskyldigheten för ideella föreningar inte bör vara begränsad till de fall då föreningen bedriver näringsverksamhet: ”Borgenärsintresset, delägarnas eller medlemmarnas intressen samt samhällets behov av att i efterhand kunna spåra och upptäcka brott”. • Alla bokföringsskyldiga bör, så långt det är möjligt, omfattas av gemensamma bokföringsregler. (Regeringens proposition 1998/99:130)
Fortsättning: • Enligt Redovisningskommittén bör redovisningslagstiftningen i första hand ta sikte på sådan information som är av omedelbar och väsentlig betydelse för att utomstående intressenter skall kunna bilda sig en riktig uppfattning om företagets finansiella ställning och resultat samt om företagets utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter i finansiellt hänseende. (Regeringens proposition 1998/99:130)
Studieförbundet Vuxenskolan skriver i en av sina broschyrer: ”Vårt samhälle präglas i dag av kronor och ören, liksom resultatet i form av hög ekonomisk avkastning på insatta medel. Inte minst präglar detta kommunernas förhållande till studieförbunden och andra ideella föreningar. Vi har vant oss vid att se nästan hela vår tillvaro utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Visst är ekonomin viktig men den är ändå bara ett redskap för att göra det möjligt att förverkliga andra mål.”
Resultaträkning Ser ut som en resultaträkning i kommersiell redovisning, men handlar i stor utsträckning om ett penningflöde. Resultaträkning Balansräkning - ett tillstånd Ett flöde Balansräkning - ett tillstånd
Ett ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet mäter inte i vilken grad föreningen har haft framgång i sin verksamhet! Ett negativt resultat kan var ”bra”. Ett positivt resultat kan vara ”dåligt”.
Att mäta, redovisa och kommunicera det egentliga resultatet av ideell verksamhet. Det krävs andra mått än de finansiella. Siffrorna räcker inte till! Går det att mäta?
Svenska Röda Korset skriver i sin årsredovisning: ”Det allra bästa resultatet går inte ens att mäta i kronor och ören: det sker i möten mellan människor. Det skapas i ögonblick av medmänsklighet, i överbrygganden av motsättningar, i varje stund då vi lever upp till vårt humanitära uppdrag.” Ska vi över huvud taget försöka mäta ett ”ideellt resultat”?
Vad är framgång i ideell verksamhet? Insats Verksamhet Aktiviteter Effekten av aktiviteter PRODUKTIVITET EFFEKTIVITET Produktiviteten fångar resursåtgången medan effektivitet däremot handlar om att ’rätt’ saker görs och beaktar bredare aspekter av resultatet det vill säga vad man uppnår med sin verksamhet.
Dramatens under ett sekel Lars Östman Östman menar att effekten av den utveckling som ägde rum inom Dramaten innebar att mycket av det som var centralt för en teater blev vagt eller outtalat samtidigt som annat specificerades i mätbara termer. Han varnar för att ansträngningarna att tillgodose intressenters krav kan sträcka sig så långt att avsikten inte lyckas just av detta skäl. Östman skriver: ”Att uppnå mätetalen kan bli det avgörande snarare än måluppfyllelsen i någon djupare mening. What gets measured gets done – dessbättre och dessvärre.”
Forts. L Östman Processerna som sådana kan enligt Östman bli ett självändamål eller i varje fall få en dominerande betydelse. Han lyfter fram svårigheterna för en verksamhet som Dramatens att bemöta produktivitet och effektivitet. Det var knappast möjligt att entydigt fånga och värdera det som åstadkoms. Det var också svårt att få något meningsfullt samlat uttryck för tillståndet i verksamheten. ”Mått av någorlunda traditionell typ blev därför inte bara grova som underlag för ekonomiska bedömningar utan kunde även missleda.”
’Svenska kyrkans ekonomi måste bygga på teologi’, (Dagen, 04.05.2011.) ”Ekonomi är i själva verket det vi gör när vi planerar vår verksamhet, ser till att vi har rätt resurser för den och berättar vad vi gjort för att dra lärdomar av det inför nästa planering […] Redovisningen berättar vem vi är och vad vi vill. I kyrkan är det därför av stor vikt att ekonomin är väl teologiskt förankrad. Den modell som nu skickats ut saknar just teologisk förankring.” Prostarna i Lunds stift
Näringslivets språk har smugit sig in! • Förstärkande av varumärke • Utveckla förtroendet för varumärket • Insamlingsmarknad • Uppdraget att förhindra mänskligt lidande beskrivs som en affärsidé • Hur mycket av insamlade medel som gick till själva ändamålet och inte till administration och insamlingskostnader beskrivs som Return on investment, dvs avkastning på kapitalet.
Finns det någon risk med att använda näringslivets modeller och språk? • Kan verksamheternas innehåll styras mot det som är mätbart i en enklare mening istället för mot verksamhetens mål i en djupare mening. - Kan jämförelser bli felaktiga och missledande? • Finns det en risk att det som organisationerna egentligen åstadkommer med sina verksamheter, aldrig synliggörs eller kontrolleras? • Kan rapporterna misstolkas när kommersiella redovisningsbegrepp används?
Projektet: Folkbildningens dolda samhällsnytta En studie av produktivitet och effektivitet i 43 studiecirklar från sju olika studieförbund i Örebroregionen år 2009.
Studiecirkeln Människor möts för att arbeta kring en gemensam fråga eller ett gemensamt ämne. Verksamhetsidén är att ge människor möjlighet att utvecklas enskilt och tillsammans med andra. Man får träna sig i att argumentera, att lyssna, att värdera andras argument, att samarbeta och komma fram till lösningar. Hur vet man när man har lyckats? När är resultatet tillräckligt bra? Hur mäter man i vilken utsträckning man uppnått sina syften eller lever upp till sitt uppdrag?
Effektiviteten - effekten av verksamheten i cirklarna Resultat i produkter Deltagarna har i enkäten fått svara på en öppen fråga, om vad deltagandet i cirkeln har betytt för dem. 78,7 % besvarade denna fråga. Förbättrad hälsa Aktivering Livskvalitet Välbefinnande Anhörig stöd Personlig utveckling Datakunskap Avkoppling Kunskap Hobby Gemenskap
Effekten av verksamheten: - svaren på 9 konstruerade frågor Den öppna frågan kompletterades med nio konstruerade frågor med svarsalternativ angående i vilken grad deltagarna kan instämma i olika påståenden Deltagandet har ökat min självkänsla Delt. har tränat mig i att formulera uppfattningar Delt. har ökat mitt sociala engagem. för andra Delt. har minskat mitt beroende/behov av hjälp Delt. har inneburit gemenskap och tillhörighet Delt. har bidragit till att hålla mig aktiv Delt. har utgjort en meningsfull sysselsättning Delt. har fått mig att tänka på annat Delt. har gett mig en rikare fritid 0% 10% Stämmer inte alls 20% 30% Stämmer lite 40% 50% 60% Stämmer nästan 70% 80% 90% Stämmer helt 100%
Mission Impossible? Measuring Success in Nonprofit Organisations En studie som visar att det är möjligt att fokusera på organisationens specifika uppdrag när resultaten av verksamheten skall utvärderas och kommuniceras John C. Sawhill, David Williamson Nonprofit Management & Leadership, 11(3), Spring 2001
Att mäta ”mission success” Tre områden: • Genomslagskraft – Gör vi framsteg i att uppfylla vårt uppdrag? • Aktivitet – Uppnår vi våra uttalade mål med våra aktiviteter och fullföljer vi våra strategier? • Kapacitet – Har vi de resurser – den kapacitet – som behövs för att kunna uppnå våra mål?
The Nature Conservancy Under ett års tid ägnade de sig åt att ta fram nyckeltal. Det blev 98 mått och alla vara relevanta. Systemet kollapsade och måtten skrotades. Två mått fick tjäna som ett surrogat för framgången i organisationens uppdrag, genomslagskraften. • Biologiskt mångfald och • Hoten mot denna mångfald. Att fastställa mål med en tydlig koppling till uppdraget och sedan bedöma framstegen mot de målen var, i deras mening, mer framgångsrikt än att ösa resurser på att direkt försöka mäta effektiviteten.
Uppdrag Genomslagskraft Vision Kapacitet Mål Aktivitet Strategier Gör vi framsteg i att uppfylla sitt uppdrag? Har vi nödvändiga resurser – den kapacitet – som behövs för att kunna uppnå våra mål? Uppnår vi målen med våra aktiviteter och fullföljer vi våra strategier? Program Denna modell skapades och testades sedan på 30 välkända ideella organisationer i USA.
30 välkända ideella organisationer i USA Den viktigaste lärdomen från deras intervjuer var den helt avgörande vikten av att använda verksamhetsmått som ett sätt att koppla samman och förstärka uppdraget med vision, mål och strategier.
Att mäta och kommunicera effektiviteten Det innebär en hel del arbete för organisationen. Det finns idag inte några regler eller normer som kräver detta utan det är ett frivilligt åtagande. Det handlar från den ideella organisationens sida om att orka ta ett aktivt ansvar och inte enbart om att låta sig ställas ansvarig. Om inte de ideella organisationerna tar detta ansvar kan både deras effektivitet och grunduppdrag stå på spel.
Investeringar? Miljardären Niklas Zennström talar om filantropi i termer av investeringar. Han säger: ”För mig handlar det inte om att jag ger bort pengar. Jag vill ha en avkastning, även om den inte går till mig själv utan till alla i form av ett bättre samhälle.” Han försöker helt enkelt behandla de ideella organisationer som han donerar pengar till på ett liknande sätt som när han utvärderar möjliga portföljbolagsinvesteringar i det egna riskkapitalbolaget Atomico: ”Det är svårt att mäta hur framgångsrika ideella organisationer är. I vanliga företag ser man ju det i resultaträkningen. Men det är viktigt att ställa krav. Jag ser mig som riskkapitalist även när det gäller min filantropi”. (DI Weekend, 43 2011)

More Related Content

Ideell redovisning i kommersiella kläder

  • 1. Forskarfrukost 2013.11.12 Ideell redovisning i kommersiella kläder Ekon. dr. Agneta Gustafson Lektor vid Örebro Universitet
  • 2. Vad står på spel? Kommersialisering av ideella organisationers särart och mervärde. Kontrollsamhället kväver de ideella organisationerna.
  • 3. Mål – Medel matrisen Hur påverkar denna skillnad vårt sätt att mäta och presentera resultatet? Vinstdrivande Mål Medel Ideella Pengar Verksamhet Verksamhet Pengar
  • 4. Bokföringslagen! BFLs förarbeten • Följande intressen utgör skäl för att bokföringsskyldigheten för ideella föreningar inte bör vara begränsad till de fall då föreningen bedriver näringsverksamhet: ”Borgenärsintresset, delägarnas eller medlemmarnas intressen samt samhällets behov av att i efterhand kunna spåra och upptäcka brott”. • Alla bokföringsskyldiga bör, så långt det är möjligt, omfattas av gemensamma bokföringsregler. (Regeringens proposition 1998/99:130)
  • 5. Fortsättning: • Enligt Redovisningskommittén bör redovisningslagstiftningen i första hand ta sikte på sådan information som är av omedelbar och väsentlig betydelse för att utomstående intressenter skall kunna bilda sig en riktig uppfattning om företagets finansiella ställning och resultat samt om företagets utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter i finansiellt hänseende. (Regeringens proposition 1998/99:130)
  • 6. Studieförbundet Vuxenskolan skriver i en av sina broschyrer: ”Vårt samhälle präglas i dag av kronor och ören, liksom resultatet i form av hög ekonomisk avkastning på insatta medel. Inte minst präglar detta kommunernas förhållande till studieförbunden och andra ideella föreningar. Vi har vant oss vid att se nästan hela vår tillvaro utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Visst är ekonomin viktig men den är ändå bara ett redskap för att göra det möjligt att förverkliga andra mål.”
  • 7. Resultaträkning Ser ut som en resultaträkning i kommersiell redovisning, men handlar i stor utsträckning om ett penningflöde. Resultaträkning Balansräkning - ett tillstånd Ett flöde Balansräkning - ett tillstånd
  • 8. Ett ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet mäter inte i vilken grad föreningen har haft framgång i sin verksamhet! Ett negativt resultat kan var ”bra”. Ett positivt resultat kan vara ”dåligt”.
  • 9. Att mäta, redovisa och kommunicera det egentliga resultatet av ideell verksamhet. Det krävs andra mått än de finansiella. Siffrorna räcker inte till! Går det att mäta?
  • 10. Svenska Röda Korset skriver i sin årsredovisning: ”Det allra bästa resultatet går inte ens att mäta i kronor och ören: det sker i möten mellan människor. Det skapas i ögonblick av medmänsklighet, i överbrygganden av motsättningar, i varje stund då vi lever upp till vårt humanitära uppdrag.” Ska vi över huvud taget försöka mäta ett ”ideellt resultat”?
  • 11. Vad är framgång i ideell verksamhet? Insats Verksamhet Aktiviteter Effekten av aktiviteter PRODUKTIVITET EFFEKTIVITET Produktiviteten fångar resursåtgången medan effektivitet däremot handlar om att ’rätt’ saker görs och beaktar bredare aspekter av resultatet det vill säga vad man uppnår med sin verksamhet.
  • 12. Dramatens under ett sekel Lars Östman Östman menar att effekten av den utveckling som ägde rum inom Dramaten innebar att mycket av det som var centralt för en teater blev vagt eller outtalat samtidigt som annat specificerades i mätbara termer. Han varnar för att ansträngningarna att tillgodose intressenters krav kan sträcka sig så långt att avsikten inte lyckas just av detta skäl. Östman skriver: ”Att uppnå mätetalen kan bli det avgörande snarare än måluppfyllelsen i någon djupare mening. What gets measured gets done – dessbättre och dessvärre.”
  • 13. Forts. L Östman Processerna som sådana kan enligt Östman bli ett självändamål eller i varje fall få en dominerande betydelse. Han lyfter fram svårigheterna för en verksamhet som Dramatens att bemöta produktivitet och effektivitet. Det var knappast möjligt att entydigt fånga och värdera det som åstadkoms. Det var också svårt att få något meningsfullt samlat uttryck för tillståndet i verksamheten. ”Mått av någorlunda traditionell typ blev därför inte bara grova som underlag för ekonomiska bedömningar utan kunde även missleda.”
  • 14. ’Svenska kyrkans ekonomi måste bygga på teologi’, (Dagen, 04.05.2011.) ”Ekonomi är i själva verket det vi gör när vi planerar vår verksamhet, ser till att vi har rätt resurser för den och berättar vad vi gjort för att dra lärdomar av det inför nästa planering […] Redovisningen berättar vem vi är och vad vi vill. I kyrkan är det därför av stor vikt att ekonomin är väl teologiskt förankrad. Den modell som nu skickats ut saknar just teologisk förankring.” Prostarna i Lunds stift
  • 15. Näringslivets språk har smugit sig in! • Förstärkande av varumärke • Utveckla förtroendet för varumärket • Insamlingsmarknad • Uppdraget att förhindra mänskligt lidande beskrivs som en affärsidé • Hur mycket av insamlade medel som gick till själva ändamålet och inte till administration och insamlingskostnader beskrivs som Return on investment, dvs avkastning på kapitalet.
  • 16. Finns det någon risk med att använda näringslivets modeller och språk? • Kan verksamheternas innehåll styras mot det som är mätbart i en enklare mening istället för mot verksamhetens mål i en djupare mening. - Kan jämförelser bli felaktiga och missledande? • Finns det en risk att det som organisationerna egentligen åstadkommer med sina verksamheter, aldrig synliggörs eller kontrolleras? • Kan rapporterna misstolkas när kommersiella redovisningsbegrepp används?
  • 17. Projektet: Folkbildningens dolda samhällsnytta En studie av produktivitet och effektivitet i 43 studiecirklar från sju olika studieförbund i Örebroregionen år 2009.
  • 18. Studiecirkeln Människor möts för att arbeta kring en gemensam fråga eller ett gemensamt ämne. Verksamhetsidén är att ge människor möjlighet att utvecklas enskilt och tillsammans med andra. Man får träna sig i att argumentera, att lyssna, att värdera andras argument, att samarbeta och komma fram till lösningar. Hur vet man när man har lyckats? När är resultatet tillräckligt bra? Hur mäter man i vilken utsträckning man uppnått sina syften eller lever upp till sitt uppdrag?
  • 19. Effektiviteten - effekten av verksamheten i cirklarna Resultat i produkter Deltagarna har i enkäten fått svara på en öppen fråga, om vad deltagandet i cirkeln har betytt för dem. 78,7 % besvarade denna fråga. Förbättrad hälsa Aktivering Livskvalitet Välbefinnande Anhörig stöd Personlig utveckling Datakunskap Avkoppling Kunskap Hobby Gemenskap
  • 20. Effekten av verksamheten: - svaren på 9 konstruerade frågor Den öppna frågan kompletterades med nio konstruerade frågor med svarsalternativ angående i vilken grad deltagarna kan instämma i olika påståenden Deltagandet har ökat min självkänsla Delt. har tränat mig i att formulera uppfattningar Delt. har ökat mitt sociala engagem. för andra Delt. har minskat mitt beroende/behov av hjälp Delt. har inneburit gemenskap och tillhörighet Delt. har bidragit till att hålla mig aktiv Delt. har utgjort en meningsfull sysselsättning Delt. har fått mig att tänka på annat Delt. har gett mig en rikare fritid 0% 10% Stämmer inte alls 20% 30% Stämmer lite 40% 50% 60% Stämmer nästan 70% 80% 90% Stämmer helt 100%
  • 21. Mission Impossible? Measuring Success in Nonprofit Organisations En studie som visar att det är möjligt att fokusera på organisationens specifika uppdrag när resultaten av verksamheten skall utvärderas och kommuniceras John C. Sawhill, David Williamson Nonprofit Management & Leadership, 11(3), Spring 2001
  • 22. Att mäta ”mission success” Tre områden: • Genomslagskraft – Gör vi framsteg i att uppfylla vårt uppdrag? • Aktivitet – Uppnår vi våra uttalade mål med våra aktiviteter och fullföljer vi våra strategier? • Kapacitet – Har vi de resurser – den kapacitet – som behövs för att kunna uppnå våra mål?
  • 23. The Nature Conservancy Under ett års tid ägnade de sig åt att ta fram nyckeltal. Det blev 98 mått och alla vara relevanta. Systemet kollapsade och måtten skrotades. Två mått fick tjäna som ett surrogat för framgången i organisationens uppdrag, genomslagskraften. • Biologiskt mångfald och • Hoten mot denna mångfald. Att fastställa mål med en tydlig koppling till uppdraget och sedan bedöma framstegen mot de målen var, i deras mening, mer framgångsrikt än att ösa resurser på att direkt försöka mäta effektiviteten.
  • 24. Uppdrag Genomslagskraft Vision Kapacitet Mål Aktivitet Strategier Gör vi framsteg i att uppfylla sitt uppdrag? Har vi nödvändiga resurser – den kapacitet – som behövs för att kunna uppnå våra mål? Uppnår vi målen med våra aktiviteter och fullföljer vi våra strategier? Program Denna modell skapades och testades sedan på 30 välkända ideella organisationer i USA.
  • 25. 30 välkända ideella organisationer i USA Den viktigaste lärdomen från deras intervjuer var den helt avgörande vikten av att använda verksamhetsmått som ett sätt att koppla samman och förstärka uppdraget med vision, mål och strategier.
  • 26. Att mäta och kommunicera effektiviteten Det innebär en hel del arbete för organisationen. Det finns idag inte några regler eller normer som kräver detta utan det är ett frivilligt åtagande. Det handlar från den ideella organisationens sida om att orka ta ett aktivt ansvar och inte enbart om att låta sig ställas ansvarig. Om inte de ideella organisationerna tar detta ansvar kan både deras effektivitet och grunduppdrag stå på spel.
  • 27. Investeringar? Miljardären Niklas Zennström talar om filantropi i termer av investeringar. Han säger: ”För mig handlar det inte om att jag ger bort pengar. Jag vill ha en avkastning, även om den inte går till mig själv utan till alla i form av ett bättre samhälle.” Han försöker helt enkelt behandla de ideella organisationer som han donerar pengar till på ett liknande sätt som när han utvärderar möjliga portföljbolagsinvesteringar i det egna riskkapitalbolaget Atomico: ”Det är svårt att mäta hur framgångsrika ideella organisationer är. I vanliga företag ser man ju det i resultaträkningen. Men det är viktigt att ställa krav. Jag ser mig som riskkapitalist även när det gäller min filantropi”. (DI Weekend, 43 2011)