ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo
Skogens roll i en klimatneutral
bioekonomi
Antti Asikainen
Naturresursinstitutet
antti.asikainen@luke.fi
Skogsbrukets vinterdagar
14.2.2018 Helsingfors
© Luonnonvarakeskus
Skogarna i den globala
kolekonomin
2 14.2.2018
30%
11.0 GtCO2/yr
Fate of anthropogenic CO2 emissions (2007–2016)
Source: CDIAC; NOAA-ESRL; Houghton and Nassikas 2017; Hansis et al 2015; Le Quéré et al 2017; Global Carbon Budget 2017
24%
8.8 GtCO2/yr
34.4 GtCO2/yr
88%
12%
4.8 GtCO2/yr
17.2 GtCO2/yr
46%
Sources = Sinks
6%
2.2 GtCO2/yr
Budget Imbalance:
(the difference between estimated sources & sinks)
© Luonnonvarakeskus
Finlands skogar som
kolsänka och råvarukälla
4 14.2.2018
10 Mt CO2eqv.
Kol i skogsbiomassa
1 700 Mt C02
Bruttokolsänka
(Tillväxt)
90 Mt C02
Träindustrin 20 Mt C02
Massaindustrin 25 Mt C02
Träenergi 10 (25)Mt C02
Nettokolsänka
25 MtCO2
CO2 in atmosfären
Naturlig avgång, spillvirke
10 Mt CO2
1990
Kolutsläpp från trä,
papper och energi
55 Mt CO2
10 Mt CO2eqv.
Kol i skogsbiomassa
2 500 Mt C02
Bruttokolsänka
(Tillväxt)
130 Mt C02
Träindustrin 30 Mt C02
Massaindustrin 40 Mt C02
Träenergi 15 (35) Mt C02
Nettokolsänka
35 MtCO2
CO2 i atmosfären
Naturlig avgång, spillvirke
15 Mt CO2
2015
Kolutsläpp från trä,
papper och energi
85 Mt CO2
Nettokolsänka
15-20 Mt C02
10 Mt CO2eqv.
Kol i skogen
2 800 Mt C02
Bruttokolsänka
(Tillväxt)
135 Mt C02
Träindustrin35 Mt C02
Massaindustrin45 Mt C02
Träbaserad energi 20 (40) Mt C02
CO2 in atmosfären
Naturlig avgång, spillvirke
20 Mt CO2
2030
Kolutsläpp från trä,
papper och energi, 100 Mt CO2
© Luonnonvarakeskus
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
1980
1982
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
Varmare somrar sedan
1990 –talet
• Värmesumma (dd5) har
ökat avsevärt sedan 1990
• Stormskador drabbar allt
oftare
• Barkborren har blivit en
permanent skadeinsekt i
Södra Finland
• Längre omloppstid
rekommenderas ofta som
en lösning för att öka
kollagret i skogen ->
skaderiskerna ökar
samtidigt.
Barkborrar ökar risken för kolutsläpp från skogen
© Luonnonvarakeskus9 14.2.2018
Kolsänka, nettoinkomster och tillväxt
Källa: Tuula Packalen, Metsäpäivät 2017
© Luonnonvarakeskus
Klimatpolitikens påverkan i skogssektorn
kommer att öka kraftigt
• Klimatpolitiken och politiken om kolsänkor, som i
början var en del av energipolitiken, kommer att
påverka hela skogssektorn
– Avverkningar kalkuleras som utsläpp i LULUCF-
sektorn även om man använder trä i byggnader
– Interaktionen mellan kolsänka och avverkning och
ersättningseffekterna av skogsprodukter kommer
att debatteras i framtiden
• Målen för att bromsa klimatförändringen och skogens
förmåga att acklimatisera sig till ett förändrat klimat
kan vara svåra att samordna.
10 14.2.2018
© Luonnonvarakeskus
Slutsatser
• Klimatpolitiken och klimatförändringen kan påverka
skogarna och skogsskötseln, men
– Vi kan, i stor skala, fortsätta att sköta skogen som
idag
– Inverkan på skogsägarens inkomster är marginell
• Riskerna mot skogen ökar säkert
– Vi måste följa nogrannare med vad som händer i
skogarna
– Vi måste reagera snabbt
– Vi måste ge större vikt åt resistens och flexibilitet
i skogsvården
• Globalt ökar skogarnas roll som kolsänka kraftigt i
framtiden.
11 14.2.2018

More Related Content

Asikainen skogens roll i en klimatneutral bioekonomi

  • 1. Skogens roll i en klimatneutral bioekonomi Antti Asikainen Naturresursinstitutet antti.asikainen@luke.fi Skogsbrukets vinterdagar 14.2.2018 Helsingfors
  • 2. © Luonnonvarakeskus Skogarna i den globala kolekonomin 2 14.2.2018
  • 3. 30% 11.0 GtCO2/yr Fate of anthropogenic CO2 emissions (2007–2016) Source: CDIAC; NOAA-ESRL; Houghton and Nassikas 2017; Hansis et al 2015; Le Quéré et al 2017; Global Carbon Budget 2017 24% 8.8 GtCO2/yr 34.4 GtCO2/yr 88% 12% 4.8 GtCO2/yr 17.2 GtCO2/yr 46% Sources = Sinks 6% 2.2 GtCO2/yr Budget Imbalance: (the difference between estimated sources & sinks)
  • 4. © Luonnonvarakeskus Finlands skogar som kolsänka och råvarukälla 4 14.2.2018
  • 5. 10 Mt CO2eqv. Kol i skogsbiomassa 1 700 Mt C02 Bruttokolsänka (Tillväxt) 90 Mt C02 Träindustrin 20 Mt C02 Massaindustrin 25 Mt C02 Träenergi 10 (25)Mt C02 Nettokolsänka 25 MtCO2 CO2 in atmosfären Naturlig avgång, spillvirke 10 Mt CO2 1990 Kolutsläpp från trä, papper och energi 55 Mt CO2
  • 6. 10 Mt CO2eqv. Kol i skogsbiomassa 2 500 Mt C02 Bruttokolsänka (Tillväxt) 130 Mt C02 Träindustrin 30 Mt C02 Massaindustrin 40 Mt C02 Träenergi 15 (35) Mt C02 Nettokolsänka 35 MtCO2 CO2 i atmosfären Naturlig avgång, spillvirke 15 Mt CO2 2015 Kolutsläpp från trä, papper och energi 85 Mt CO2
  • 7. Nettokolsänka 15-20 Mt C02 10 Mt CO2eqv. Kol i skogen 2 800 Mt C02 Bruttokolsänka (Tillväxt) 135 Mt C02 Träindustrin35 Mt C02 Massaindustrin45 Mt C02 Träbaserad energi 20 (40) Mt C02 CO2 in atmosfären Naturlig avgång, spillvirke 20 Mt CO2 2030 Kolutsläpp från trä, papper och energi, 100 Mt CO2
  • 8. © Luonnonvarakeskus 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Varmare somrar sedan 1990 –talet • Värmesumma (dd5) har ökat avsevärt sedan 1990 • Stormskador drabbar allt oftare • Barkborren har blivit en permanent skadeinsekt i Södra Finland • Längre omloppstid rekommenderas ofta som en lösning för att öka kollagret i skogen -> skaderiskerna ökar samtidigt. Barkborrar ökar risken för kolutsläpp från skogen
  • 9. © Luonnonvarakeskus9 14.2.2018 Kolsänka, nettoinkomster och tillväxt Källa: Tuula Packalen, Metsäpäivät 2017
  • 10. © Luonnonvarakeskus Klimatpolitikens påverkan i skogssektorn kommer att öka kraftigt • Klimatpolitiken och politiken om kolsänkor, som i början var en del av energipolitiken, kommer att påverka hela skogssektorn – Avverkningar kalkuleras som utsläpp i LULUCF- sektorn även om man använder trä i byggnader – Interaktionen mellan kolsänka och avverkning och ersättningseffekterna av skogsprodukter kommer att debatteras i framtiden • Målen för att bromsa klimatförändringen och skogens förmåga att acklimatisera sig till ett förändrat klimat kan vara svåra att samordna. 10 14.2.2018
  • 11. © Luonnonvarakeskus Slutsatser • Klimatpolitiken och klimatförändringen kan påverka skogarna och skogsskötseln, men – Vi kan, i stor skala, fortsätta att sköta skogen som idag – Inverkan på skogsägarens inkomster är marginell • Riskerna mot skogen ökar säkert – Vi måste följa nogrannare med vad som händer i skogarna – Vi måste reagera snabbt – Vi måste ge större vikt åt resistens och flexibilitet i skogsvården • Globalt ökar skogarnas roll som kolsänka kraftigt i framtiden. 11 14.2.2018