�ݺ�ߣ

Editor's Notes

1. Bedömning för lärande (BFL) är ett förhållningssätt till kunskap och lärande Syftet är att främja elevers lärande och kunskapsutveckling. Elev och lärare använder sig aktivt av BLF bygger på en grundläggande idé: att tecken på elevernas lärande används för att anpassa undervisningen så att den möter elevernas omedelbara inlärningsbehov. För att dessa tecken ska bli synliga behöver läraren redan i sin planering tänka in vilka tecken som kan synliggöras och hur bedömningen kan ske. Bedömning för lärande kallas även för lärandebedömning och formativ bedömning.
2. Det allra viktigaste för lärare är att kunna se sin egen undervisning med elevernas ögon Den respons som lärare får från elever är en ännu kraftfullare faktor för att förbättra elevernas resultat än lärarnas respons till eleverna Feedback i båda riktningarna är väldigt effektivt. Det som ger resultat är observationer, bedömningar och diskussioner i klassen som lärarna använder för att få en bild av hur eleverna tänker — och vad de kan och inte kan. Och som de sedan använder för att förändra undervisningen. = formativt förhållningssätt är en av de viktigaste framgångsfaktorerna i lärprocessen
3. ”Den bedömning som har till syfte att stödja lärandet, den formativa bedömningen, kan betraktas som ett redskap för lärande både för elever och för lärare. Ett aktivt arbete med formativ bedömning handlar om att sträva efter en lärandekultur och ett klassrumsklimat där elever vill lära och där de får möjlighet att lära sig att lära. Den bedömningskultur som finns i klassrummet har stor betydelse för den enskilde elevens förhållningssätt till lärande”. Med dessa tre frågor som grund beskrivs nedan fem nyckelstrategier för formativ bedömning.15 I dessa är både eleven, klasskamraterna och läraren viktiga aktörer. En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målen för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målen och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målen. De tre frågor som måste ställas av elev och lärare är: • Vad är målet? • Hur ligger jag/eleven till? • Hur ska jag/eleven gå vidare? källa: Kunskapsbedömning i skolan, Skolverket
4. Ett sätt är att visa målen som de står i kursplanen och låta eleverna tolka det. Vad betyder målet? Vad innebär det? De får skriva ner sina egna tolkningar av målet utifrån sina förkunskaper. Sedan får eleverna sätta sig i mindre grupper och diskutera vad målen innebär. När eleverna diskuterat ett tag samlas hela klassen och alla grupper får redogöra för vad de kommit fram till. Därefter går Daniel Sjögren igenom målet och tolkar det utifrån sina erfarenheter och de riktlinjer han har som lärare. Då har han också möjlighet att förklara begrepp eller ord som kanske inte är självklara för eleverna. – Både den nya och de gamla kursplanerna är ganska svårtolkade för elever. Språket kan vara ganska snårigt ibland. Därför är det viktigt att hjälpa eleverna att förstå. På så vis går de tillsammans igenom vad målen betyder i detta sammanhang och hur eleverna ka En annan övning Daniel Sjögren använder kring målen är att han brukar låta eleverna skapa egna mål och kriterier runt fiktiva skolämnen, som cykling, drakflygning eller blomsterskötsel. Ett sådant ämne som klassen arbetat med är ”kamelskötsel”. Eleverna fick då jobba i mindre grupper med att exempelvis ta fram egna kriterier för de olika betygsstegen. Vad krävs för de olika betygsnivåerna? Godkänt kanske är att kamelen överlever och mår bra. Nästa steg kanske innefattar att lära den att lyda vissa kommandon så den kan sköta vissa uppgifter. Om kamelen kan klara sig helt själv med bara lite tillsyn så kanske det ger högsta betyg. – Vid de här övningarna blir det mycket diskussioner kring kvalitetsskillnader. Det hjälper eleverna att börja tänka i termer av olika kvalitetsinnehåll. Därefter kan vi titta på målen i kursplanen. Vad är det för skillnad i de olika kvalitetsstegen? På så vis får eleverna en mycket tydligare bild av vad skillnaden i betyg faktiskt innebär och vad de måste kunna och prestera för att nå de olika stegen ”Målmindmap”. Eleverna får börja med att ta fram exempel på hur de kan visa sina färdigheter inom ett visst område. När klassen tillsammans samlat ihop ett stort antal sådana exempel gör de gemensamt en stor mindmap eller tankekarta för området. Denna tankekarta kan klassen sedan använda för att eleverna själva ska kunna bedöma vad de kan och inte, eller för att bedöma varandra genom en kamratbedömning. Kamratbedömningen är anonym, så ingen vet vem som har bedömt vem. De får varsin tankekarta som de
5. Att organisera undervisningen så att det finns utrymme och möjligheter till kamratrespons, att eleverna kan stötta varandra i lärandet
6. Tydliggöra kunskapskrav och självbedömning
7. För att kunna anpassa undervisningen och kunna ge återkoppling måste vi veta vad det är eleverna lärt sig och hur de tänker – när de är engagerade lär sig fler mer