Bildanalys
1 like1,599 views
En text om konsten att l辰sa bilder! Inneh奪ller 辰ven l辰nkar till en film och ett interaktiv flash-produktion som f旦rdjupar l辰skompetensen!
Bildanalys
- 1. 息 dag almerheim 2003 Bildanalys att l辰sa bilder! Att l辰sa bilder 辰r en omfattande och komplex process som kr辰ver samma grad av koncentration och f辰rdigheter som liknar den vanliga l辰sprocessen. De flesta av oss tr辰nar mycket lite p奪 detta och saknar 辰ven kunskaper om symboler mm och bildminnen fr奪n tidigare bildl辰sningar. Detta i kombination med att vi spontant ofta n旦jer oss med att drabbas av bilder g旦r bildl辰sning till en m旦dosam process d辰r m奪nga av oss stupar i tr旦tthet och f旦rvirring 旦ver att kanske ocks奪 undra om man l辰ser r辰tt. Den h辰r texten vill r旦ja undan n奪got av de hinder som finns, f旦r att p奪 det s辰ttet kunna f旦rdjupa sin bildupplevelse och dessutom ge ett spr奪k till en mer nyanserad f旦rm奪ga att kommunicera med den med sin omgivning. Texten vill 辰ven stimulera till eget bildskapande. H辰r kan du se en film som ber辰ttar i stort sett detsamma som denna text! H辰r kan du se en interaktiv flashproduktion som ocks奪 handlar om bildanalys!
- 2. 息 dag almerheim 2003 Den teoretiska analysen En analys av ett spr奪k kan ha minst tre olika fokus, enligt kommunikationsmodellen.2 1 S辰ndaranalys 2 Medieanalys 3 Mottagaranalys Det kan vara klokt att s辰rskilja dessa f旦r att undvika f旦rvirring. De tre olika analyss辰tten kan aldrig helt separeras fr奪n varandra d奪 upplevelsen och intrycken av ett spr奪k 辰r en komplex helhet. Den analys som presenteras h辰r, har bilden (mediet) i centrum och s旦ker svar p奪 fr奪gor som --- Hur 辰r bilden skapad f旦r att ber旦ra, drabba och 旦vertyga oss? Dessutom svarar den ing奪ende p奪 hur g旦r man f旦r att synas med sin bild. Det f旦rsta steget i en bildanalys kan vara att avg旦ra vilken bildkategori som bilden tillh旦r. Konst, Propaganda, Kunskapsbild, Nyhets och/eller Dokument辰rbild. I v奪rt fall har vi valt ut en reklambild. En reklambilds syfte 辰r tydligt och l辰tt att k辰nna igen, Den 辰r dessutom l辰tt att hitta i tidningar och tidskrifter. F旦r att det ska vara 辰nnu tydligare v辰ljer vi ut en helsidesreklambild ur den tidning vi hittar bilden. Allts奪 inga sm奪 radannonser d辰r jag uppmanas att k旦pa leverpastej till extrapris.nej en rej辰l helsida ger en tydlig yta att b旦rja analysen med. Vi ska st辰lla tre fr奪gor till bilden!!! Fr奪ga 1. Vad har bildmakaren gjort f旦r att synas? Det f旦rsta vi ska f旦rs旦ka klarl辰gga 辰r hur reklammakarna har gjort f旦r att synas med bilden. A: Det allra mest grundl辰ggande f旦r att skapa bilder som syns 辰r att de inneh奪ller ljus. Alla bilder inneh奪ller n奪gon form av kontrast, annars skulle den 旦verhuvudtaget inte synas. Ljus 辰r allts奪 det mest grundl辰ggande kravet. Ljus 辰r i viss mening detsamma som FRG och i v奪rt fall r辰knar vi 辰ven svart och vitt till detta begrepp. Om man vill synas med mycket tydliga kontraster och anv辰nda de st旦rsta kontrasterna kan man ju v辰lja att ha helt vita och helt svarta partier i bilden.vill man jobba med de st旦rsta f辰rgkontrasterna kan man v辰lja komplementf辰rgerna som ger den maximala kontrasten. Gul - Lila. R旦d - Gr旦n. Bl奪 - Orange. I cirkusmanegen v辰ljer man ju att l辰gga en spotlight p奪 clownen--- allt f旦r att synas. Detsamma kan 辰ven g旦ras i en bild, med en klar ljuss辰ttning p奪 en del eller delar i bilden. B: Om man nu ut旦ver ljuset vill skapa ytterligare ett s辰tt att synas, kan man med hj辰lp av r旦relse f奪 tittarna att stanna upp och l辰gga m辰rke till bilden. Eftersom vi 辰r reflexm辰ssigt inst辰llda p奪 att uppleva r旦relse, s奪 kan man l辰tt utnyttja detta f旦r att f奪nga 旦gonen dit. Ett s辰tt att uttrycka r旦relse i en bild 辰r helt enkelt att avbilda en r旦relset ex en m辰nniska som springer, eller en m辰nniska som kastar med huvudet s奪 att h奪ret l辰gger sig i luften. Vi kan f旦rst辰rka r旦relsen med bl. a , fartstreck och kontraster mellan tydligt och suddigt. Ett annat s辰tt att utnyttja r旦relse i bilden 辰r att genom medveten komposition f奪 旦gonen att vandra 旦ver bilden, s奪 kallad blickavs旦kning. Om man p奪 ett tomt ark papper ritar en rund svart plump, kommer 旦gonen automatiskt att dras dit. Ritar man sedan ytterligare en plump en bit d辰rifr奪n, kommer 旦gonen att v辰xla fram och tillbaka mellan plumparna. Om jag 辰r tillr辰ckligt engagerad i bilden kommer detta att fortg奪 tills jag tycker att bilden f奪r en meningsfull tolkning, eller att jag helt enkelt sj辰lv hittar p奪 ett inneh奪ll. Det finns tv奪 enkla lagar som g旦r att jag vill hoppa med blicken 旦ver bildens yta, Den f旦rsta 辰r den s奪 kallade LIKHETSLAGEN4, som i fallet med plumparna. Likheten kan omfatta antingen form eller f辰rg. Den andra 辰r NRHETSLAGEN4. Ytor som ligger i n辰rheten av varandra,
- 3. 息 dag almerheim 2003 tenderas att uppfattas som en helhet. Efter en stunds blickande fram och tillbaka kan t ex en stor svart prick placerad strax ovanf旦r en f辰rgad stapel upplevas som ett I. Pricken 旦ver i:et! Dessa sm奪 旦gonr旦relser 旦ver bilden kan tyckas sm奪 och oansenliga, men 辰r i sj辰lva verket mycket viktiga f旦r inlevelsen och upplevelsen av bilden. Du kan j辰mf旦ra r旦relsens betydelse vid en smekning och en stillaliggande hand p奪 ryggen. Efter en stund kommer den stilla handen i sin enformighet att utmatta signalerna till hj辰rnan s奪 att vi inte l辰ngre k辰nner att en hand vilar d辰r. R旦relsen 辰r s辰kert grunden till alla upplevelser och det finns ingen bild som inte p奪 n奪got s辰tt framkallar sm奪 blickf旦r辰ndringar 旦ver ytan. Fr奪gan 辰r bara hur mycket av medveten komposition som kan urskiljas f旦r att se om den har hj辰lpt till att f旦rst辰rka 旦gonens vandring 旦ver bilden. C: Ut旦ver ljus och r旦relse kan man i bilden leta efter f旦rs旦k att 奪terge ljud och smak och lukt f旦r att se om det har anv辰nts f旦r att skapa uppm辰rksamhet. I film 辰r det inte s奪 sv奪rt att 奪terge ljud, men hur 辰r det i en stillbild? P奪 samma s辰tt som r旦relse kan markeras med fartstreck och andra markeringar, kan man i stillbilden t ex rita en stj辰rna eller skriva ut ordet PANG med ett explosivt typsnitt. P奪 samma s辰tt kan man f旦rs旦ka 奪terge lukt och smak med markeringar och andra bildelement. T辰nk p奪! Mmmm.Marabou! Sammanfattning av fr奪ga ett. I bilden g旦r man allt f旦r att stimulera v奪ra sinnen. Framf旦rallt 旦gat, med bl辰ndande ljus och f辰rger och avsl旦jande r旦relser. Men 辰ven till andra sinnen f旦r att framkalla f旦rnimmelser av bl. a ljud och dofter. Fr奪ga 2. Hur 旦vertygar bilden? I fr奪ga 1, handlade det om v奪ra sinnen. Nu v辰nder sig bildmakaren till v奪r hj辰rna. Vad ska l辰sas och tolkas i bilden. H辰r ska vi leta efter s奪dana delar av bilden som entydigt antingen 辰r sanna eller falska. A. All TEXT, ska ju l辰sas och 旦vers辰ttas av hj辰rnan till en betydelse. Ofta 辰r texten en ren utsaga som kan vara sann eller falsk. Ibland kan den ju naturligtvis 辰ven vara ett utrop eller en k辰nsla. I s奪dan fall 辰r det en text som faller inom ramen f旦r fr奪ga ett eller som vi ska se senare under tredje fr奪gerubriken, Dr旦mmar och behov. B. Det 辰r inte bara text som skall l辰sas. Det finns 辰ven bilder som anv辰nds tydligt i argumentering och som m奪ste l辰sas och tolkas av tittaren. N奪gra s奪dana exempel 辰r: Diagram, Kartor och Schematiska bilder. Ett kurvdiagram m奪ste vi ha l辰rt oss tolka f旦r att det ska s辰ga oss n奪got. P奪 samma s辰tt f旦rh奪ller det sig med en m辰ngd andra bilder som tex. r旦ntgenbilder, satellitbilder, ultraljudsbilder mm. Alla s奪 kallade Instrumentella bilder. C. En tredje bildtyp som direkt riktar sig till l辰sning 辰r serien. Det kr辰vs minst tv奪 bilder till en serie och i ett s奪dant fall kan man tala om j辰mf旦rande bilder. Bild A --- Bild B. T ex, f旦re och efter anv辰ndandet av en speciell hudsalva mot finnar. Bildserien 辰r s辰rskilt tydlig och stimulerar hj辰rnan att j辰mf旦ra bilderna och den information som tolkas 辰r den uppenbara f旦r辰ndring som sker mellan dem. I filmsammanhang 辰r det s奪 kallade klippet ett s奪dant fenomen som skapar betydelse i kraft av sin kontrast och f旦r辰ndring Sammanfattning av fr奪ga tv奪. I bilden anv辰nder man sig av text och bilder, med trov辰rdiga metoder som t ex diagram och bilder med vetenskaplig karakt辰r, t ex medicinska bilder och bilder, framst辰llda med hj辰lp av modern teknik, s奪 kallade instrumentella bilder. Bildserien anv辰nds ocks奪 f旦r att tydligg旦ra skeenden och f旦rtydliga m辰tbara f旦r辰ndringar. Fr奪ga 3. Vilka behov och dr旦mmar handlar bilden om? V奪r tredje och sista fr奪ga handlar om k辰nslor och upplevelser som 辰r grundl辰ggande f旦r oss som m辰nniskor. Tidigare har vi pratat om att rikta oss till sinnena och hj辰rnan. F旦r att en reklambild ska ber旦ra oss mer p奪 djupet, m奪ste 辰ven hj辰rtat och magen och kanske 辰ven andra delar av kroppen p奪verkas. I annat fall kanske vi trots allt passerar bilden utan att uppleva och bli p奪verkade av den. Att hj辰rtat kan k辰nna, vet alla som k辰nt en stark f旦r辰lskelse eller en stor sorg. Att magen fladdrar oroligt n辰r man 辰r nerv旦s har ju alla erfarit n奪gon g奪ng. Att kissa p奪 sig i ren f旦rskr辰ckelse har s辰kert drabbat de flesta av oss. Hur g旦r man d奪 i bild f旦r att locka fram s奪 starka upplevelser? Dr旦mmar som vi dr旦mmer 辰r ju ofta tydliga och ibland b奪de skr辰mmande och h辰rliga. Bildspr奪ket
- 4. 息 dag almerheim 2003 kan en del g奪nger vara som en film, tydlig och enkel med fotografisk sk辰rpa men med 旦verraskande m旦ten och perspektiv. Inte ovanligt kan man t ex flyga i dr旦mmen. Dr旦mmen kan p奪 s奪 s辰tt vara en ren avbildad dr旦mbild, verklig men p奪 samma g奪ng helt orealistisk och om旦jlig j辰mf旦rt med den vardagliga fysiska verkligheten. Med collage eller moderna digitala bildprogram kan bildmakaren enkelt skapa fantastiska bilder med dr旦mliknande hisnande perspektiv. Vi talar d奪 om avbildad dr旦m. Ett annat s辰tt som dr旦mmen talar till oss 辰r via bl. a SYMBOLER, METAFORER och METONYMIER1 Detta omf奪ngsrika bildspr奪k skiftar fr奪n kultur till kultur men enligt CG Jung finns det 辰ven ett f旦r alla m辰nniskor gemensamt symbol och dr旦mspr奪k. Hur det f旦rh奪ller sig med det 辰r en fr奪ga f旦r vetenskap och tro. Vad vi kan konstatera 辰r att det i dr旦mmen f旦rekommer bildelement som till synes betyder n奪got annat 辰n den rena bokstavstrogna betydelsen. Att dr旦mma om ett stort svart h奪l, eller ett 旦ga som f旦rf旦ljer mej, eller den skenande vita h辰sten, 辰r s辰kert bilder som m奪nga kan k辰nna igen, i 辰nnu ej gl旦mda dr旦mmar. Att leta efter vilka behov bilden p奪 olika s辰tt handlar om, 辰r inte lika sv奪rt. M辰nniskor har f旦r att 旦verleva ett antal tydigt urskiljbara behov. Vi kan lista dem enligt det som kallas en behovspyramid 3. Enligt den m奪ste vi f旦rst tillgodose v奪ra Kroppsliga behov (F旦da 1). D辰refter skapa trygghet (F旦rsvar 2), f旦ljt av gemenskap och tillgivenhet (K辰rlek och Fortplantning 3). Till sist m奪ste vi ha ett m奪tt uppskattning och en dr旦m av sj辰lvf旦rverkligande 4. Ut旦ver detta pratar man 辰ven om v奪rt behov av att fostra 5 och ta hand om! N奪gon eller n奪gra av dessa hittar man alltid mer eller mindre tydligt i en reklambild. Det 辰r genom att vara tydlig med att f旦rmedla dessa som reklammakaren kan n奪 辰ven till Hj辰rtat och Magen och kanske 辰ven andra kroppsdelar. Vi kan t ex inte undvika att l辰gga m辰rke till den tydliga exponeringen av k辰rlek och romantik eller rentav oh旦ljda pornografiska skildringar i samband med reklam. I samma tydlighet kan vi k辰nna saliven rinna till vid anblicken av en v辰l tillagad hamburgare som doftar av grillolja och vars dressing och sallad f奪r oss att k辰nna frihetens eufori i exotiska f辰rger i samklang med varum辰rkets grafiska utformning. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1 Symbol, bild eller tecken som ut旦ver inneb旦rden att vara sig sj辰lv, betecknar betydelse som 辰r gemensamt f旦r en kultur eller grupp. Metafor, uttryck som anv辰ndes som bildlig beteckning f旦r n奪got p奪 grund av mer eller mindre p奪tagliga likheter mellan detta och det som i egentlig mening betecknas med det anv辰nda ordet, bilden. Poetisk bild, liknelse. Metonymi, retorisk figur varigenom ett ting, en f旦reteelse, ett begrepp icke betecknas med dess eget namn eller bild, utan med ett annat ord som p奪 n奪got s辰tt st奪r i sammanhang d辰rmed och d辰rf旦r leder tankarna 奪t samma h奪ll (t. ex. d奪 orsak s辰ttes i st辰llet f旦r verkan, 辰garen f旦r det 辰gda, 辰mnet f旦r det tillverkade, f旦rfattaren f旦r hans verk, delen f旦r det hela osv.). 2 Kommunikationsmodell (kommunikationsvetenskap)
- 5. 息 dag almerheim 2003 3 Maslow卒s behovspyramid (psykologi) Socialpsykologen Abraham Maslow卒s s奪 kallade behovspyramid beskriver och rangordnar m辰nniskans olika behov i tre grupper: fysiska (steg 1-2) sociala (steg 3-4) och psykologiska behov (steg 5-6). De nedersta m奪ste vara uppfyllda f旦r att man ska kunna f旦rverkliga de 旦vre. 1. Kroppsliga behov Dessa helt grundl辰ggande behov 辰r att 辰ta, dricka, ha sex och sova. 2. Trygghetsbehovet H辰r handlar det om v奪rt behov av s辰kerhet och stabilitet. 3. Gemenskapsbehov P奪 den h辰r niv奪n kan vi fokusera p奪 kamratskap och k辰rlek. 4. Behov av uppskattning H辰r handlar det om respekt fr奪n andra och om sj辰lvrespekt. 5. Behov av sj辰lvf旦rverkligande F旦rst p奪 denna niv奪 har vi 旦verskott att utnyttja hela potentialen f旦r att tillfredsst辰lla behovet av att f旦rverkliga oss sj辰lva . 6. Kunskap och f旦rst奪else och s旦ka kunskap och f旦rst奪else f旦r att finna mening i livet. 4N辰rhetslagen (kognitiv psykologi) se bilaga! Vi organiserar i : Gestalter Vi har en tendens att organisera omv辰rlden i m旦nster eller helheter sk gestalter. Egenskaper som n辰rhet, likhet, kontinuitet och slutenhet g旦r att vi omedvetet str辰var efter att uppfatta vissa saker som gestalter. Detta underl辰ttar v奪r varseblivning och ger det vi ser meningsfullhet och funktion.
- 6. 息 dag almerheim 2003 Sammanfattning. S奪 辰r bilden skapad f旦r att ber旦ra, drabba och 旦vertyga oss! I bilden g旦r man allt f旦r att stimulera v奪ra sinnen. Framf旦rallt 旦gat, med bl辰ndande ljus och f辰rger och avsl旦jande r旦relser. Men 辰ven till andra sinnen f旦r att framkalla f旦rnimmelser av bl. a ljud och dofter. I bilden anv辰nder man sig av text och bildelement, med trov辰rdiga metoder som t ex diagram och bilder med vetenskaplig karakt辰r, t ex medicinska bilder. Dessutom kan bilder framst辰llda med hj辰lp av modern tekniker, s奪 kallade instrumentella bilder anv辰ndas f旦r att 旦vertyga. Bildserien anv辰nds ocks奪 f旦r att tydligg旦ra skeenden och f旦rtydliga m辰tbara f旦r辰ndringar. F旦r att g旦ra en bra reklambild, m奪ste vi anv辰nda f辰rg och r旦relse f旦r att synas. Genom att 旦vertyga oss med argument med text och trov辰rdiga utsagor, ger vi en k辰nsla av att ha underlag f旦r beslut. Genom att sedan rikta sig till n奪gra av v奪ra grundl辰ggande behov i dr旦mlik eller symbolisk form, g旦r vi publiken v辰rnl旦s i den massiva drabbningen och l辰mnar betraktarna med en inplanterad k旦pimpuls, som vid n辰sta m旦te med varan fullbordas i och med k旦pet av varan och den d辰rmed sammanh辰ngande dr旦mmen.
- 7. 息 dag almerheim 2003 Den praktiska analysen (Den bildspr奪kliga praktiken) Med hj辰lp av den teoretiska modellen med de tre fr奪gorna: 1 Vad har bildmakaren gjort f旦r att synas? 2 Hur 旦vertygar bilden? 3 Vilka behov och dr旦mmar handlar bilden om? f奪r vi stegvis hj辰lp med att avl辰sa bilden. Svaren p奪 dessa blir en m奪ngskiftande insikt, d辰r summan av dem blir en upplevelse, ofta skild fr奪n den f旦rsta spontana drabbningen. Man kan 奪terkomma till fr奪gorna och med den nyvunna insikten kan svaren nu bli annorlunda mot den nya bakgrunds-kunskapen. Bilder med rikt inneh奪ll och god form, kan det ta l奪ng tid att l辰sa. M旦dan l旦nar sig 辰nd奪 f旦r det mesta, d奪 nya skikt av betydelser uppenbarar sig. Vid en utvidgad analys f奪r vi ofta 辰ven rik kunskap om s辰ndaren och 辰ven om oss sj辰lva. Betoningen i denna analys har dock legat p奪 bilden i sig. Ett annat s辰tt att komma bilden n辰ra 辰r att m旦ta den med eget bildskapande, s奪 kallad bildspr奪klig praktik. H辰r ges nu ett metodiskt f旦rslag p奪 hur en s奪dan kan vara upplagd. Samtidigt lanseras de i bildanalytiska teorin v辰lbekanta termerna, Denotation och Konnotation. Semiotik se bilaga! G旦r en tabell enligt nedan! Identifiera bildelement och lista dem i den denotativa kolumnen T ex! Denotation(saklig beskrivning) Konnotation(associativ beskrivning) Sol, gul V辰rme, liv Jeans, bl奪 Vardaglig, slitstark pple Frisk, nyttig.symbol(kunskap) I den bildspr奪kliga praktiken g奪r det ut p奪 att 辰ndra och omforma och/eller utesluta n奪got bildelement. G旦r en ny bild med en f旦r辰ndring av en av de identifierade bildelementen. I en j辰mf旦relse med originalbilden kommer den f旦r辰ndrade bilden att uppvisa nya uttryck och f旦rmodligen ett annat inneh奪ll. I j辰mf旦relsen kommer man att sl奪s av vad bildelementet har f旦rlorat eller bytt i betydelse och p奪 det s辰ttet kommer en f旦rdjupad bildupplevelse till st奪nd. Graden av upplevelse h辰nger naturligtvis samman med den bildspr奪kliga hanteringen och skickligheten i f旦r辰ndringen. Utan att ha allf旦r goda kunskaper kan m奪nga relativt enkla f旦r辰ndringar eller polariseringar ge h辰pnadsv辰ckande tankar och upplevelser. Att byta ut 辰pplet mot en banan, f旦r att sedan se vad som h辰nder med bilden kan snabbt ge kunskap om 辰pplets ursprungliga roll var symbolisk eller enkelt f旦rest辰llande. Genom att byta en neutral bakgrund och placera en aktuell nyhetsbild i dess st辰lle, skapas ofta dr奪pliga effekter och nya infall till analysen. Att p奪 detta s辰tt svara den analyserade bilden med eget bildskapande 辰r b奪de roligt och kunskapsberikande. Avslutning Den h辰r f旦reslagna metoden f旦r analys av en reklambild: teoretisk.tre fr奪gor. praktisk...bildskapande praktik med f旦r辰ndringar av enskilda bildelement ska ses som en av m奪nga m旦jliga analyser.avsikten 辰r inte att utt旦mma sj辰lva metoden, utan snarare ge n奪gra enkla verktyg som man l辰tt kan b辰ra med sig och anv辰nda i vardagliga situationer, f旦r en f旦rdjupad bildupplevelse.