�ݺ�ߣ

Budens syfte

Wednesday, October 20, 2010

Sammanfattning av de tio buden

Det dubbla kärleksbudet
Jesus sade:
”Du skall älska Herren din Gud av Älska Älska
hela ditt hjärta och av hela din själ och
av hela ditt förstånd. Detta är det Herren din
största och främsta budet. din Gud nästa
Sedan kommer ett som liknar det: Du
skall älska din nästa som dig själv.
som
På dessa två bud hänger hela lagen dig
och profeterna." (Matt. 22:38-40) själv


Vad säger Gud om alla dessa bud?
Svar:
Så säger han: Jag, Herren, din Gud, är en nitälskande Gud, som
hemsöker fädernas missgärning på barn och efterkommande i
tredje och fjärde led, när man hatar mig, men som gör nåd mot
tusenden, när man älskar mig och håller mina bud.
Vad betyder det?
Svar:
Gud hotar att straffa alla dem, som överträder dessa bud. Därför
skall vi frukta för hans vrede och inte bryta mot hans bud. Men
han lovar sin nåd och allt gott åt alla dem, som håller dessa bud.
Därför skall vi älska honom, förtrösta på honom och gärna leva
efter hans bud.
Luthers Lilla katekes


Gud kräver lydnad
 Gud är nitälskande och förväntar sig
att man lyder hans vilja.
 Adam och Eva blev bestraffade för
olydnad och hela människosläktet
blev avskild från Gud som en följd av
syndafallet.
 Jesus visade på Guds nitälskan med
orden, ”den som säger: 'du dåre', är
skyldig och döms till det brinnande
Gehenna” (Matt. 5:22).
 Guds lag är inga ”idealparagrafer”
som de kristna inte behöver bry sig
om. För de som förkastar lagen
(antinomister) är buden endast ideal
utan verklig vikt.


Guds vilja innehåller lag och
evangelium
Guds heliga lag Guds heliga evangelium
 Jesus säger att lagens  Nådens kärna är förlåtelsen.
innehåll är att älska Gud och  Nåd = oförtjänt kärlek till oss
sin nästa
(A.R.M.O = Ansaitsematon
 Lagen visar på kärlekens Rakkaus Meidän Osaksemme)
innehåll  Kristus uppfyllde lagens krav och
 Lagen är den kristnes vän, skaffade med sitt heliga liv en
synden är fienden. rättfärdighet som håller i domen.
 ”Ty synden grep tillfället och  Med sin död på korset försonade
bedrog mig genom budordet han våra brott och synder.
och dödade mig genom det.  Evangelium ger kraft att följa
Alltså är lagen helig och
lagen.
budordet heligt, rätt och gott.”
Rom. 7:11-12.  Guds vilja för de kristna finns i de
tio budorden.


Lagen är ingen frälsningsväg
För det i synd fallna och av arvssynden
fördärvade människosläktet är det omöjligt att
ens en sekund hålla lagen. ”Ty den som håller
hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig
till allt”. (Jak. 2:10)
 Lagens uppgift är att ”fostra oss till Kristus”.
 Den kristne har genom lagen dött bort från
lagen (som frälsningsväg) och är förenad
med Kristus och har i honom ett nytt liv.
(Gal. 2:19).
 ”Så blev lagen vår övervakare fram till
Kristus, för att vi skall förklaras rättfärdiga
av tro. Men sedan tron har kommit, står vi
inte längre under någon övervakare.” Gal.
3:24-26.


”Vi är inte under övervakaren”
Gal. 3:24-26.

Galaterbrevet talar om två frälsningsvägar,
lagens väg och trons väg. Lagens väg fostrar
oss till att förtrösta på Kristus under hot av
dom. När vi är i Kristus behöver vi inte längre
försöka komma till himlen genom att uppfylla
lagen utan genom att förtrösta i tro.
 Detta betyder inte, att vi som troende inte
behöver följa lagen. När psalmisten
säger ”Ditt Ord är mina fötters lykta” så
avses hela ordet, lag och evangelium.
 Detta betyder inte, att vi inte skulle
behöva läsa och lyssna till lagen.
 Detta betyder inte, att lagen inte behöver
predikas för kristna
 Detta betyder, att lagen inte kan döma
oss om vi förtröstar på Kristus.


Vi förkastar inte lagen
Apostlarna predikade lag och evangelium till de kristna
”Fly bort från otukten!”. (1 Kor. 6:18.). ”Bli inte heller avgudadyrkare...” (1. Kor. 10:7), ”Låt oss inte
heller begå otukt” (8), ”låt oss inte fresta Kristus,” (9), ”Knota inte heller” (10), ”fly bort från
avgudadyrkan.” (14), ”Därför skall den som menar sig stå, se till att han inte faller.” (12)
 På Luthers tid lärde de som förkastade lagen (antinomisterna) att lagen inte längre hör till
kristna och de tillät inte att lagen predikades för kristna. Enligt dem så hörde lagen till
domstolen. Den har inte längre någon andlig betydelse eftersom lagen var ett ”misslyckat försök
från Guds sida att frälsa människan.”
 Svärmeandarna å sin sida lärde att den Helige Ande undervisade de troende direkt utan yttre
ord och undervisning. Därför ansåg de att man inte längre behövde undervisa om lagen för de
kristna. Som en följd av detta så lämnade Bibelns undervisning i andra hand. Om ändå Anden
undervisar alla så är Bibelns och predikanternas uppgift slut.
 De kristna älskar att lyssna till lagen eftersom lagen är Guds vilja. Den som älskar Gud älskar
hans vilja (”Jag vill göra det goda”, Rom 7). Det gör gott för gammeladam att repetera eftersom
vi så lätt glömmer Guds vilja och uppfyller hellre våra egna förmildrade paragarfer. Guds lag är
vid sidan av evangeliet den Helige Andes tal i oss och till oss.
 Bibeln är den Helige Andes bok. Han styr oss i enlighet med Bibeln i våra hjärtan när vi läser
och lyssningar till hans Ord. Hela ordet är ”mina fötters lykta”. (Ps 119:105)
 Den Helige Ande undervisar oss Guds ord genom råd, undervisning och tillrättavisning i enlighet
med de tio buden. Utan undervisning i lagen hade inte urförsamlingen överlevt, inte heller vi.
Apostlarna brev är ett vittnesbörd om detta.
 Sakligt sett så innebär Guds ords råd, undervisning och tillrättavisning samma sak som lagens
tredje bruk i bekännelseskrifterna.


Lagens tre bruk
(��ä�ԲԱ��ڳٱ��Բ�)

1. Samhälleligt bruk: För att styra samhällets liv och funktion.
2. Teologiskt bruk: Den Helige Ande fostrar oss med hjälp av lagen till
Kristus, tvingar oss att fly till Herrens försoningsblod och
gåvorättfärdighetens beskydd.
3. ”Genom råd, undervisning och tillrättavisning” till de troende. Den
Helige Ande använder lagen för att styra människan till ett kristligt
liv. På detta sätt använde Paulus och de övriga apostlarna lagen i
sin undervisning. För den kristne är förhållandet till lagen inte
längre styrd av fruktan utan av kärlek eftersom Anden har gett den
kristne en ny lydnad.

Vem skulle inte gärna lyssna och av hjärtat
hålla en sådan lag efter att han har blivit förd
till gemenskap med Kristus, Frälsaren!


Samma sak ännu en gång
Lagen är som en tygel åt de som handlar ogudaktigt.
 På samma sätt som Polisens närvaro sätter band på
tjuvar så sätter fruktan för det eviga straffet som hör till
lagen band på vår ondska.
Lagen är en spegel
 Spegeln berättar för oss hurudana vi är. Samma sak
gäller lagen: ”Det var först genom lagen jag lärde känna
synden. Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte
lagen hade sagt: Du skall inte ha begär.” Rom 7:7.
Lagen är en regel
 Den visar för kristna vilka gärningar som är enligt Guds
vilja. T.ex. ”Fly bort från otukten!” 1 Kor. 6:18; ”I stället gör
ni själva orätt och roffar åt er - och detta drabbar bröder.
Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike?
Bedra inte er själva!” 1. Kor. 6:8.


Bibliska exempel om förhållandet till
lagen
Två bedjare
Farisén stod och bad för sig själv: Gud, jag tackar dig för att
jag inte är som andra människor, rånare, brottslingar,
äktenskapsbrytare, eller som den där publikanen. Jag fastar
två gånger i veckan, jag ger tionde av allt jag tjänar.
Publikanen stod långt borta och vågade inte ens lyfta blicken
mot himlen utan slog sig för bröstet och bad: Gud, var nådig
mot mig, syndare. (Luk. 18:11-13)
Farisen jämförde sig själv med andra människor.
Publikanen jämförde sig med Guds Lag

Guds lag tystar munnen även på de troende!
Om Abraham förklarades rättfärdig på grund av gärningar, då
har han något att berömma sig av - men inte inför Gud. (Rom.
4:2)

��ä�ԲԱ��ڳٱ��Բ�
om lagens bruk (I)
Frågan var en tvistefråga under reformationstiden på grund av antinomisterna
som förkastade lagen. Den behandlas i Konkordieformeln.
 1. Vi tro, lära och bekänna, att man med största omsorg må såsom ett klart ljus i kyrkan
fasthålla åtskillnaden mellan lag och evangelium, varigenom, såsom den helige Paulus
framhåller, Guds ord rätt delas.
 2. Vi tro, lära och bekänna, att lagen egentligen är den gudomliga lära, som undervisar vad
som är rätt och Gud behagligt, och som bestraffar vad som är synd och Guds vilja emot.
 3. Allt, som bestraffar synden, hör därför till lagens predikan.
 4. Evangeliet åter är egentligen en sådan lära, som undervisar om vad den människa bör
tro, som icke hållit lagen, utan är fördömd genom den, nämligen att Kristus sonat och betalt
all synd och åt henne utan all hennes förtjänst förvärvat och vunnit syndernas förlåtelse,
"rättfärdighet, som gäller inför Gud", och evigt liv.
 ”I enlighet med det sagda förkasta vi och anse det såsom oriktigt och skadligt, då man lär,
att evangeliet egentligen skulle vara en bot- och straffpredikan och icke endast en
nådepredikan. Härigenom göres nämligen evangeliet åter till en laglära, fördunklas den
heliga Skrift och Kristi förtjänst, berövas de kristna den rätta trösten och öppnas åter dörren
för påvedömet.”
Fortsättning, Lagens tredje bruk.


om lagens bruk (II)
Om lagens tredje bruk
 Lagen har av tre orsaker givits åt människorna, nämligen för det första för att bevara en yttre
ordning gent emot den råa och ouppfostrade hopen, för det andra för att föra människorna
till kännedom om sin synd och för det tredje för att giva dem, som blivit pånyttfödda, men
vilka köttet ännu vidlåder, en säker regel, efter vilken de skola ställa och rätta sina liv.
Vad som hävdas och bejakas
Den rätta kristna läran angående denna strid.
 1. Vi tro, lära och bekänna, att ehuru de rätt troende och till Gud omvända människorna äro
genom Kristus befriade från lagens förbannelse och tvång, de dock icke därför är utan lag,
utan de äro frälsta av Guds Son, för att de skola öva sig i lagen dag och natt, Psalt. 119. Så
levde icke våra stamföräldrar före fallet utan lag, ty Guds lag var skriven i deras hjärtan, då
de voro skapade till Guds avbild.
 2. Vi tro, lära och bekänna, att lagens predikan bör med kraft drivas icke blott bland de icke
troende och obotfärdiga, utan även bland de rätt troende och verkligen omvända, de
pånyttfödda och genom tron rättfärdiggjorda.

fortsättning...


om lagens bruk (III)
 3. Ty ehuru de äro pånyttfödda och förnyade i sitt sinnes ande är denna pånyttfödelse och
förnyelse likväl i detta livet icke fullkomlig, utan blott påbörjad, och de troende stå med sitt
sinnes ande i ständig strid mot köttet, d.v.s. mot den fördärvade naturen, som vidlåder oss
ända till döden. För denne gamle Adams skull, vilken ännu sitter kvar i människornas
förstånd, vilja och alla krafter, är det – för att de icke av någon mänsklig religiös drift skola
företaga sig godtyckliga och självvalda fromhetsövningar – synnerligen av nöden, att
Herrens lag ständigt förelyser dem, ävensom att den gamle Adam icke brukar sin egen vilja,
utan tvingas mot sin egen vilja genom lagens förmaning och hotelser och med straff och
plågor att följa Anden och giva sig under dess lydnad, 1 Kor. 9; Rom. 6; Gal. 6; Psalt. 119;
Hebr. 13
 4. Beträffande skillnaden mellan lagens gärningar och Andens frukter tro, lära och bekänna
vi, att de gärningar, som göras efter lagens föreskrift, så länge de äro och böra kallas lagens
verk, som de framtvingas hos människorna genom hotelser om straff och Guds vrede.
fortsättning...


om lagens bruk (IV)
 5. Andens frukter åter äro de verk, som Guds i de troende inneboende Ande verkar genom
de pånyttfödda och som göras av de troende, i den mån de äro pånyttfödda, liksom om de
icke visste om något bud, någon hotelse eller belöning. På detta sätt leva Guds barn i lagen
och vandra efter Guds lag, vilken den helige Paulus i sina brev kallar "Kristi lag" och "lagen i
min håg", och dock stå de "icke under lagen, utan under nåden". Rom. 7 och 8.

 6. Sålunda är och förblir lagen både för de botfärdiga och de obotfärdiga, både för de
pånyttfödda och de icke pånyttfödda en och samma lag, nämligen Guds oföränderliga vilja.
Skillnaden, vad beträffar lydnaden för lagen, föreligger endast hos människorna. Den
människa, som ännu icke är pånyttfödd (liksom den pånyttfödde till sin köttsliga sida), gör
endast av tvång och motvilligt, vad lagen kräver av henne. Den troende människan åter gör,
i den mån hon är pånyttfödd, utan tvång och med villig håg det, som intet lagens hot
någonsin kan framtvinga hos henne.

Den falska motsatta läran.
 I enlighet med det sagda förkasta vi såsom skadlig och mot kristen tukt och sann
gudaktighet stridande villfarelse den läran, att lagen, förstådd på ovan angivet sätt, icke
skulle predikas för de sant kristna och rätt troende, utan endast för de icke troende och de
obotfärdiga.


Jesus
uppfyllde
lagen, han
förkastade
den inte

Bild: Jesus förs
enligt lagen till
templet.

Men när tiden var fullbordad sände Gud sin Son, född av
kvinna och ställd under lagen, för att han skulle friköpa
dem som stod under lagen, så att vi skulle få söners rätt.
Och eftersom ni är söner, har Gud sänt i våra hjärtan sin
Sons Ande som ropar: "Abba! Fader!" Gal. 4:4-6.


�ݺ�ߣ

Budens syfte

More Related Content

Budens syfte