3. Jo, ett sätt att beskriva hur decimaltal
”uppfanns” är denna historia:
Inger Bäckström, ٰܰä
4. Jo, ett sätt att beskriva hur decimaltal
”uppfanns” är denna historia:
I flera tusen år har människor använt
skrivsättet som vi kallar bråk,
eller bråktal,
när man har räknat med sådant som
man har delat på olika sätt.
Inger Bäckström, ٰܰä
6. Halvor, tredjedelar, fjärdedelar,
femtedelar, sjättedelar, tiondelar
tjugondelar, sjuttisjundedelar,
hundradelar och så vidare skrevs för
länge, länge sedan
Inger Bäckström, ٰܰä
7. Halvor, tredjedelar, fjärdedelar,
femtedelar, sjättedelar, tiondelar
tjugondelar, sjuttisjundedelar,
hundradelar och så vidare skrevs för
länge, länge sedan
med täljare och nämnare,
som vi gör ibland nu för tiden också.
Inger Bäckström, ٰܰä
8. Halvor, tredjedelar, fjärdedelar,
femtedelar, sjättedelar, tiondelar
tjugondelar, sjuttisjundedelar,
hundradelar och så vidare skrevs för
länge, länge sedan
med täljare och nämnare,
som vi gör ibland nu för tiden också.
1 2 1 3 5 1 7 8 1
2 3 4 5 6 10 20 77 100
Inger Bäckström, ٰܰä
9. Gutenberg kom på att,
istället för att skriva böcker
för hand, som man gjorde på
den tiden, kunde man tälja ut
spegelvända bokstäver i trä,
Inger Bäckström, ٰܰä
10. Gutenberg kom på att,
istället för att skriva böcker
för hand, som man gjorde på
den tiden, kunde man tälja ut
spegelvända bokstäver i trä,
lägga dem i en låda lika stor
som en boksida, smeta färg
på dem, lägga ett papper på
dem och trycka till för att
Inger Bäckström, ٰܰä
11. Gutenberg kom på att,
istället för att skriva böcker
för hand, som man gjorde på
den tiden, kunde man tälja ut
spegelvända bokstäver i trä,
lägga dem i en låda lika stor
som en boksida, smeta färg
på dem, lägga ett papper på
dem och trycka till för att
sedan, när man lyfte på
papperet, ha en hel sida med
text, färdig på direkten.
Inger Bäckström, ٰܰä
12. skepp: En skiva av trä eller zink som används
vid sättning. Här byggs sidan upp.
Inger Bäckström, ٰܰä
13. Sedan kunde man
använda den lådan
med bokstäver hur
många gånger som
helst, till hur många
boksidor som helst,
(Grafiska muséet, Gamla Linköping)
Inger Bäckström, ٰܰä
14. Sedan kunde man
använda den lådan
med bokstäver hur
många gånger som
helst, till hur många
boksidor som helst,
utan att någon
behövde sitta i flera
dagar och skriva
samma text för
hand, sida efter sida.
(Grafiska muséet, Gamla Linköping)
Inger Bäckström, ٰܰä
17. Ibland uppstod PROBLEM!!!
Till exempel när man skulle
skriva sådant som innehöll
bråktal.
Inger Bäckström, ٰܰä
18. Man fick problem med att få plats
på raden för täljare och nämnare,
Inger Bäckström, ٰܰä
19. Man fick problem med att få plats
på raden för täljare och nämnare,
de tog så stor plats och man
skulle ha behövt speciella typer
för varje bråktal.
Inger Bäckström, ٰܰä
20. Man fick problem med att få plats
på raden för täljare och nämnare,
de tog så stor plats och man
skulle ha behövt speciella typer
för varje bråktal.
3
1
10
Inger Bäckström, ٰܰä
55. Men …
Hur kan vi veta att det handlar om delar,
Inger Bäckström, ٰܰä
56. Men …
Hur kan vi veta att det handlar om delar,
om bråktal,
Inger Bäckström, ٰܰä
57. Men …
Hur kan vi veta att det handlar om delar,
om bråktal,
när vi inte har någon nämnare,
Inger Bäckström, ٰܰä
58. Men …
Hur kan vi veta att det handlar om delar,
om bråktal,
när vi inte har någon nämnare,
och inget bråkstreck?
Inger Bäckström, ٰܰä
59. Men …
Hur kan vi veta att det handlar om delar,
om bråktal,
när vi inte har någon nämnare,
och inget bråkstreck?
Nu vet jag!!!
Inger Bäckström, ٰܰä
60. Men …
Hur kan vi veta att det handlar om delar,
om bråktal,
när vi inte har någon nämnare,
och inget bråkstreck?
Nu vet jag!!!
Någon fick en idé igen!
Inger Bäckström, ٰܰä
62. Vi flyttar ner bråkstrecket
så det hamnar
mellan de hela och delarna,
Inger Bäckström, ٰܰä
63. Vi flyttar ner bråkstrecket
så det hamnar
mellan de hela och delarna,
så att det blir ett streck
mellan hela och delar
Inger Bäckström, ٰܰä
64. Vi flyttar ner bråkstrecket
så det hamnar
mellan de hela och delarna,
så att det blir ett streck
mellan hela och delar
när de står bredvid varandra,
Inger Bäckström, ٰܰä
65. Vi flyttar ner bråkstrecket
så det hamnar
mellan de hela och delarna,
så att det blir ett streck
mellan hela och delar
när de står bredvid varandra,
på samma rad.
Inger Bäckström, ٰܰä
71. I ett bråktal
syns det ju så tydligt
Inger Bäckström, ٰܰä
72. I ett bråktal
syns det ju så tydligt
om det är hela med eller inte.
Inger Bäckström, ٰܰä
73. I ett bråktal
syns det ju så tydligt
om det är hela med eller inte.
7
10
Inger Bäckström, ٰܰä
74. I ett bråktal
syns det ju så tydligt
om det är hela med eller inte.
7 Sju
10
tiondelar
Inger Bäckström, ٰܰä
75. I ett bråktal
syns det ju så tydligt
om det är hela med eller inte.
7
10
7
1 Sju
10
tiondelar
Inger Bäckström, ٰܰä
76. I ett bråktal
syns det ju så tydligt
om det är hela med eller inte.
7
10
7
1 Sju
10
tiondelar
En hel
och
sju tiondelar
Inger Bäckström, ٰܰä
77. Vi bestämmer att vi alltid
skriver ut hur många hela vi har
Inger Bäckström, ٰܰä
78. Vi bestämmer att vi alltid
skriver ut hur många hela vi har
när vi skriver talet på det här
sättet.
Inger Bäckström, ٰܰä
79. Vi skriver
en nolla om vi inte har någon hel,
Inger Bäckström, ٰܰä
80. Vi skriver
en nolla om vi inte har någon hel,
och har vi hela
Inger Bäckström, ٰܰä
81. Vi skriver
en nolla om vi inte har någon hel,
och har vi hela
skriver vi förstås ut det med 1, 2, 3
Inger Bäckström, ٰܰä
82. Vi skriver
en nolla om vi inte har någon hel,
och har vi hela
skriver vi förstås ut det med 1, 2, 3
eller så många hela vi har,
Inger Bäckström, ٰܰä
83. Vi skriver
en nolla om vi inte har någon hel,
och har vi hela
skriver vi förstås ut det med 1, 2, 3
eller så många hela vi har,
sedan strecket,
Inger Bäckström, ٰܰä
84. Vi skriver
en nolla om vi inte har någon hel,
och har vi hela
skriver vi förstås ut det med 1, 2, 3
eller så många hela vi har,
sedan strecket,
som visar att vi har delar
Inger Bäckström, ٰܰä
85. Vi skriver
en nolla om vi inte har någon hel,
och har vi hela
skriver vi förstås ut det med 1, 2, 3
eller så många hela vi har,
sedan strecket,
som visar att vi har delar
och därefter vilka delar vi har
Inger Bäckström, ٰܰä
86. Vi skriver
en nolla om vi inte har någon hel,
och har vi hela
skriver vi förstås ut det med 1, 2, 3
eller så många hela vi har,
sedan strecket,
som visar att vi har delar
och därefter vilka delar vi har
och hur många sådana delar.
Inger Bäckström, ٰܰä
87. Nu går vi tillbaka några bilder
och fortsätter med strecket,
markeringen, mellan hela och
delar:
Inger Bäckström, ٰܰä
88. Vi flyttar ner bråkstrecket så det hamnar mellan
de hela och delarna, så att det blir ett streck
mellan hela och delar när de står bredvid
varandra, på samma rad.
7
10
Inger Bäckström, ٰܰä
89. Vi flyttar ner bråkstrecket så det hamnar mellan
de hela och delarna, så att det blir ett streck
mellan hela och delar när de står bredvid
varandra, på samma rad.
7
= 0 7
10
Inger Bäckström, ٰܰä
90. Vi flyttar ner bråkstrecket så det hamnar mellan
de hela och delarna, så att det blir ett streck
mellan hela och delar när de står bredvid
varandra, på samma rad.
7
• •=• 0 7
10
Inger Bäckström, ٰܰä
91. Vi flyttar ner bråkstrecket så det hamnar mellan
de hela och delarna, så att det blir ett streck
mellan hela och delar när de står bredvid
varandra, på samma rad.
7
• •=• • • • 0 7
10
Inger Bäckström, ٰܰä
92. Vi flyttar ner bråkstrecket så det hamnar mellan
de hela och delarna, så att det blir ett streck
mellan hela och delar när de står bredvid
varandra, på samma rad.
7
• •=• • • • •0• • 7
10
Inger Bäckström, ٰܰä
93. ••
Vi flyttar ner bråkstrecket så det hamnar mellan
de hela och delarna, så att det blir ett streck
mellan hela och delar när de står bredvid
varandra, på samma rad.
7
• • = • • • • • 0 • • •7 10
Inger Bäckström, ٰܰä
94. ••
Vi flyttar ner bråkstrecket så det hamnar mellan
de hela och delarna, så att det blir ett streck
mellan hela och delar när de står bredvid
varandra, på samma rad.
7
• • = • • • • • 0 • • •7 10
Inger Bäckström, ٰܰä
95. Och vi kan faktiskt
använda ett kommatecken
till det!
Inger Bäckström, ٰܰä
96. Och vi kan faktiskt
använda ett kommatecken
till det!
Ett kommatecken för att
skilja på hela och delar!
Inger Bäckström, ٰܰä
101. Och vi vet ju att delarna är
Inger Bäckström, ٰܰä
102. Och vi vet ju att delarna är
tiondelar, hundradelar,
Inger Bäckström, ٰܰä
103. Och vi vet ju att delarna är
tiondelar, hundradelar,
tusendelar, tiotusendelar,
Inger Bäckström, ٰܰä
104. Och vi vet ju att delarna är
tiondelar, hundradelar,
tusendelar, tiotusendelar,
hundratusendelar och så
vidare, aldrig något annat.
Inger Bäckström, ٰܰä
105. Och vi vet ju att delarna är
tiondelar, hundradelar,
tusendelar, tiotusendelar,
hundratusendelar och så
vidare, aldrig något annat.
för det har vi bestämt
Inger Bäckström, ٰܰä
106. Och vi vet ju att delarna är
tiondelar, hundradelar,
tusendelar, tiotusendelar,
hundratusendelar och så
vidare, aldrig något annat.
för det har vi bestämt
Hurra, så bra!
Inger Bäckström, ٰܰä
107. Aldrig mer några
nämnare som krånglar
till det!
Inger Bäckström, ٰܰä
108. Aldrig mer några
nämnare som krånglar
till det!
(Men de har ju inte försvunnit helt och
hållet.)
Inger Bäckström, ٰܰä
109. Exempel på de
olika sätten att
skriva tal:
Inger Bäckström, ٰܰä
111. 3
1 = 1,3
10
Första gången vi delar vår hela, får vi tiondelar.
Inger Bäckström, ٰܰä
112. 3
1 = 1,3
10
Första gången vi delar vår hela, får vi tiondelar.
Därför handlar första siffran efter kommatecknet om
tiondelarna.
Inger Bäckström, ٰܰä
113. 3
1 = 1,03
100
Andra gången vi delar vår hela, får vi hundradelar.
Inger Bäckström, ٰܰä
114. 3
1 = 1,03
100
Andra gången vi delar vår hela, får vi hundradelar.
Därför handlar andra siffran efter kommatecknet om
hundradelarna.
Inger Bäckström, ٰܰä
115. 3
1 =1,003
1000
Tredje gången vi delar vår hela, får vi tusendelar.
Inger Bäckström, ٰܰä
116. 3
1 =1,003
1000
Tredje gången vi delar vår hela, får vi tusendelar.
Därför handlar tredje siffran efter kommatecknet om
tusendelarna.
Inger Bäckström, ٰܰä
117. Vi bestämmer att vi kallar det här
sättet att skriva tal på för att skriva
tal i decimalform, de blir decimaltal.
Inger Bäckström, ٰܰä
118. Vi bestämmer att vi kallar det här
sättet att skriva tal på för att skriva
tal i decimalform, de blir decimaltal.
Vi använder det latinska ordet för
tio, decem, när vi bestämmer
namnet på de här talen,
Inger Bäckström, ٰܰä
119. Vi bestämmer att vi kallar det här
sättet att skriva tal på för att skriva
tal i decimalform, de blir decimaltal.
Vi använder det latinska ordet för
tio, decem, när vi bestämmer
namnet på de här talen, eftersom vi
delar med tio varje gång vi gör
mindre delar.
Inger Bäckström, ٰܰä
121. Siffrorna som står i
täljaren i ett bråktal
OBS! OBS! OBS!
bara när det är
tio, hundra, tusen osv i nämnaren
Inger Bäckström, ٰܰä
122. Siffrorna som står i
täljaren i ett bråktal
OBS! OBS! OBS!
bara när det är
tio, hundra, tusen osv i nämnaren
blir på så sätt
decimalerna i ett
decimaltal!
Inger Bäckström, ٰܰä
124. Vad har
”boktryckarkonstens fader”
med
MATEMATIK
att göra?
Kanske att hans uppfinning för att göra det enklare
att tillverka böcker också har gjort det enklare i
matematiken,
Inger Bäckström, ٰܰä
125. Vad har
”boktryckarkonstens fader”
med
MATEMATIK
att göra?
Kanske att hans uppfinning för att göra det enklare
att tillverka böcker också har gjort det enklare i
matematiken,
för att det blev enklare att skriva tal
som handlar om delar av något.
Inger Bäckström, ٰܰä
126. Kom ihåg att:
Om nämnaren inte är 10, 100 eller
1000…
Inger Bäckström, ٰܰä
127. Kom ihåg att:
Om nämnaren inte är 10, 100 eller
1000…
…kan man förlänga, eller förkorta,
nämnaren till 10, 100 eller 1000
Inger Bäckström, ٰܰä
128. Kom ihåg att:
Om nämnaren inte är 10, 100 eller
1000…
…kan man förlänga, eller förkorta,
nämnaren till 10, 100 eller 1000
för att sedan
Inger Bäckström, ٰܰä
129. Kom ihåg att:
Om nämnaren inte är 10, 100 eller
1000…
…kan man förlänga, eller förkorta,
nämnaren till 10, 100 eller 1000
för att sedan
göra bråktalet till ett decimaltal.
Inger Bäckström, ٰܰä
130. Kom ihåg att:
Om nämnaren inte är 10, 100 eller
1000…
…kan man förlänga, eller förkorta,
nämnaren till 10, 100 eller 1000
för att sedan
göra bråktalet till ett decimaltal.
Det ska vi prata om en annan gång
(eller i ett annat bildspel).
Inger Bäckström, ٰܰä
131. Kom ihåg att:
Om nämnaren inte är 10, 100 eller
1000…
Inger Bäckström, ٰܰä
132. Kom ihåg att:
Om nämnaren inte är 10, 100 eller
1000…
…så är miniräknaren bra på att göra
om bråktal till decimaltal.
Inger Bäckström, ٰܰä
133. Kom ihåg att:
Om nämnaren inte är 10, 100 eller
1000…
…så är miniräknaren bra på att göra
om bråktal till decimaltal.
Skriv bråktalet som en division (delat)
Inger Bäckström, ٰܰä
134. Kom ihåg att:
Om nämnaren inte är 10, 100 eller
1000…
…så är miniräknaren bra på att göra
om bråktal till decimaltal.
Skriv bråktalet som en division (delat)
så gör den om vilket bråktal som helst
till ett decimaltal med tiondelar,
hundradelar och så vidare.
Inger Bäckström, ٰܰä