2. Vem Àr jag
âąAvdelningschef för Gy-, Vux- och
Arbetsmarknad i Eslöv (SkÄne)
âąMen ocksĂ„âŠâš
Skolutvecklare âš
Författare (Bl.a. Studentlitteratur, Gleerups)âš
Skribent (blogg, artiklar och sociala media)
âąTidigare, LĂ€rare, Skolledare (Sthlm, Malmö,
NTI) Utvecklingschef (Hbg) och OmrÄdeschef
(Malmö)
3. Jag skriver, alltsÄ
fi
nns jag!?
2014
2018
2017 och 2019
2020
Att integrera digitalisering
och kollegialt lÀrande
O M S K O L U T V E C K L I N G
Edward Jensinger
Marie Sjöblom
Författare
Författarsson
|
Omslagsmall
2:a uppl.
4. Dagens agenda
âą Digitalisering av skolan: DĂ âš
Historiaâš
Regleringâš
Kostnader âš
Vad fungerar och vad fungerar INTE?âš
Vad menar vi med digitalisering Av skolan?âš
Digitalisering AV skolan
âą Digitaliseringen av skolan: NUâš
Plötsligt blev det skarpt lĂ€ge (Pandemi)!âš
Vad fungerar?
âą Digitaliseringen av skolan: SENâš
Ta ansvar!âš
Ăr alla ČÔŸ±±čĂ„±đ°ù med? âš
AnvĂ€nd kollegialt lĂ€rande professionellt!âš
Hur kan/bör vi tÀnka kring skolutveckling
med stöd av digitalisering?âš
Sök integreringsvinster!
5. Hur kom vi hit?
Digitalisering av Svenska skolan:
DĂ
âš
6. Digitalisering: Historia
âą Skolan i Sverige har
digitaliserat i snart 50 Ă„r.
FrÄn ADB till
fjÀrrundervisning
âą Tidiga nationella satsningar:
ITiS, Datorkörkort och PIM.
Alla fokus pÄ teknik.
⹠1-1 kom igÄng pÄ allvar ca
2008-2013.
7. Digitalisering: Historia
⹠Har vi (rÀtt)
infrastruktur som
möjliggör det vi vill
och behöver?
âą Vad ska datorer
bidra med i
elevernas
utbildning?
Teknikinvesteringar
8. Gjorde vi rÀtt saker?
⹠Mycket fokus pÄ att köpa
teknik (sen skulle lÀrarna sjÀlva
lösa detâŠ)
⹠För stort fokus pÄ
klassrummets digitalisering
âą âEldsjĂ€larâ
fi
ck stort utrymme.
Risk för luftslott.
⹠Vilka faktiska förmÄgor Àr
viktiga över tid och vilka Àr
övergÄende?
âą Behovet av reglering var stort
10. Digitalisering: Reglering
âą De
fl
esta Àmnen gavs ansvar
via Àmnesplanerna. SÀrskilt
Sv, Ma, Sh, ReâŠ
⹠⊠men lÀrarna bottnar inte
varesig i kunskaper eller i
samsyn kring vad som ska
göras
âą Skolledare och processledare
identi
fi
erade behov av
fortbildning
15. FrÄgor
⹠Hur tÀnker ni runt prioriteringar gÀllande digitalisering
som skolutvecklingsprojekt?
⹠Vilka roller har lÀrare hÀr? Skolledarna?
⹠Hur kan ni sÀkerstÀlla att digitaliseringen av skolan och
undervisningen inte blir ett eget mÄl utan att den ocksÄ
bidrar till lÀrandet i andra Àmnen?
16. Tidiga erfarenheter frÄn Sverige
om vad som INTE fungerar:
⹠Teknik som Àr designad för eller begrÀnsad till administrativt
arbete Àr ett hinder
⹠Billig teknik blir dyr i anvÀndningen
âą Digitalisering för digitaliseringens egens skull (sk âappfestâ)
skapar ökad stress hos personal och minskat lÀrande för
elever
âą Konstruerade digitala situationer skapar tidsspill (ex att
anvÀnda lektionstid i Svenska till att redigera
fi
lm)
⹠Ensamarbete ger lÀgre resultat för elever
18. Tidiga erfarenheter om vad
som faktiskt fungerar:
⹠Skrivprocessen vid lÀngre texter blir bÀttre
⹠Presentationer blir bÀttre
⹠Informationssökning blir bÀttre
⹠Blended learning och Deep learning kan bidra till fördjupning
âą Multimodalitet i kommunikation
⹠Och sjÀlvklart teknikutbildningar som kan bedrivas modernt
och praktiskt
20. Vad menar vi nÀr vi sÀger
Digitalisering av skolan
⹠DebattvÄgorna gÄr höga
âą Handlar digitalisering om
teknik? Om undervisning?
⹠Digitalisering av skolan Àr
oftast mycket mer Àn bara
undervisning
22. FrÄgor
⹠PÄgÄr en debatt om VAD digitalisering av skolan Àr i
Finland? Borde ni de
fi
niera detta?
⹠PÄ vilket vis kan ni mobilisera lÀrarna i VADET? Kan
ÀmneslÀrare de
fi
niera vad som Àr viktigt för deras Àmnen
tillsammans?
⹠Om utvecklingen stannar av, vem ansvarar för att driva
den?
23. Hur gick det dÄ?
Digitalisering av Svenska skolan:
NU
âš
24. Plötsligt blev det skarpt
lÀge!
⹠17 mars 2020 övergÄr gymnasieskolorna till det man kallar
för âdistansundervisningâ.
âą Det blev en stor debatt runt begreppen
âdistansundervisningâ kontra âfjĂ€rrundervisningâ
âą Massiv kraftsamling av professionen; exempelvis
Distansundervisning i Sverige pÄ FB med 22 500
medlemmar.
âą LĂ€rare klarar utmaningen
âą Elever tar ansvar
25. Tekniken utvecklas och
anpassas
⹠MÄnga skolor mÀrker att de
verktyg de valt att lÀgga sin
digitalisering under klarar - eller
inte klarar trycket (ex Lund)
⹠TeknikjÀttarna steppar upp och
utvecklar funktioner.
⹠SÄrbarhet nÀr det kommer till
likvÀrdighet bÄde gÀllande
teknik (ex staten med Skype)
och lÀromedel
âą Rektors ansvar inom
professionsutveckling
26. Digitaliseringen under pandemin
visade:
⹠LÀrares (tekniska) digitala kompetens var, med fÄ undantag,
tillrÀckligt god
âą LĂ€rares (didaktiska) digitala kompetens var ofta god men lika ofta
ocksÄ begrÀnsad
⹠Skolors infrastruktur var i vissa fall inte tillrÀckligt bra för att hantera
digital kommunikation pÄ ett e
ff
ektivt vis
⹠Synen pÄ vad som var (Àr) viktig digital kompetens var i stort
gemensam (kommunikation, kÀllkritik, produktion, interaktion)
⹠Examinationer av kunskaper Àr svÄrt (digitalisering av nationella prov
Àr pÄ gÄng och efterlÀngtat).
⹠Kort och gott: Det har gÄtt framÄt. Tidigare skepticism försvann i
delar
27. Vad har identi
fi
erats under
pandemin?
Vi vet att skolan kan bedriva
undervisning digitalt
Tekniken
fi
nns i skolorna
FÄ var nöjda med den form av
undervisning som gavs under Corona
Ensamarbete och
âproduktionspedagogikenâ tar över
Att utveckla förmÄga att skapa
interaktiv undervisning i digital miljö
Ă€r prioriterat för attâŠ
âŠDidaktiken för digital undervisning
fanns inte alltid
28. FrÄgor
âą Var Ă€r ni i Finland nu? Ăr ni i fas att ta ânĂ€sta stegâ eller
jobbar ni fortfarande med att fÄ till basen?
⹠Vad mÄste ni prioritera att utveckla lokalt och regionalt?
âą Hur kan en kollegial delningskultur utvecklas?
29. LÀr vi oss nÄgonting?
Digitalisering av Svenska skolan:
SEN
âš
30. Vi mÄste ta ansvar
âą Vi vet att om digitaliseringen
ska fungera mÄste skolans
professionella ta ansvar för
utvecklingen
⹠Det innebÀr ocksÄ att rektorer
mÄste ta ansvar för att ge
lÀrare och elever rÀtt
förutsÀttningar
⹠Förvaltning och politik mÄste
fungera stödjande och lyssna
pÄ professionen
33. AnvÀnd Kollegialt lÀrande
professionellt
âą Skolverkets de
fi
nitionâš
âen sammanfattande term
för olika former av
systematisk utveckling av
undervisningen dÀr man
genom ett strukturerat
samarbete tillÀgnar sig
kunskap och fĂ€rdigheterâ
âą I denna de
fi
nition, menar vi,
saknas en konkretisering
och ett fokus pÄ lÀrande
34. Hur bör vi tÀnka runt
digitaliseringen framgent?
âą Vad fungerar bra? Vad fungerar
dÄligt?
âą Vad vill vi att digitaliseringen i
undervisningen ska bidra med?
âą Ăr digitalisering en ekonomiskt
besparande ÄtgÀrd eller Àr det en
didaktisk (och dÀrmed försvarbar)
utvecklingsinsats?
⹠Aktivt söka e
ff
ektiviseringar som
minskar lÀrares belastning eller ger
elever och vÄrdnadshavare stor
nytta
âą Sök integreringsvinsterâŠ
35. Sök integeringsvinster
âDet mervĂ€rde som skapas
nÀr teknikinvesteringar och
professionsinvesteringar
möjliggör varandra och pÄ
sÄ sÀtt knyts ihop i
skolutvecklingsprocesser för
att skapa ökat lÀrande för
elever och skolans personalâ
36. Integreringsvinster
⹠Kan vi fÄ nytta av data
som vi för in i ett system
genom att det anvÀnds i
ett annat?
⹠Behöver vi dÄ jobba pÄ
annat sÀtt?
âą Finns integreringsvinster
att göra i Và R nÀrmiljö?
37. Integreingsvinster
Exempel: StudyBee
⹠Att skörda resultat frÄn
Classroom och lÀrares
formativa och summativa
bedömning till EWS
âą Att generera kommunikation
till elev och VH som lÀgger
ansvaret hos mottagare
âą Att utveckla arbetet med
EWS, Undervisningen och
Stöd/Anpassningar
40. FrÄgor
âą MĂ„ste alla vara âpĂ„â tĂ„get?
âą Hur sĂ€kerstĂ€ller vi att digitalisering inte blir ett âprojektâ
utan att det blir en del av en lÄngsiktig utveckling?
âą Hur kan ni ta ansvar lokalt, innan allt fungerar som ni vill?