4. Kulturarvet är digitaliserat, tillgängligt
och användbart för alla.
Det finns en samordnad kostnadseffektiv
infrastruktur som stödjer digitalisering,
användning och bevarande med hög
kvalitet.
24. Mängden digital information fördubblas vartannat
år och gapet mellan digitalt skapad information
och den tekniska lagringskapaciteten ökar…
Eric Spiegel
CC-BY-NC
Tack!
@rolfkallman
Våra bedömningar och förslag är den viktigaste delen av rapporten ett digitalare kulturarv – Digisam 2011-2015 som överlämnades till regeringen i början av februari. Bedömningarna och förslagen är väl förankrade i de 24 kulturarvsmyndigheter och institutioner som omfattas av regeringens strategi Digit@lt kulturarv.
Men, efterhand blev det tydligt att vi också var tvungna att göra något för att knyta samman visionerna och de breda penseldragen i den nationella strategin och det dagliga operativa arbetet vid institutionerna.
Här började bilden växa fram om hur vi skulle tackla uppdraget att ta fram förslag om nationella riktlinjer för hur en samordnad digital informationshantering och ett samordnat och kostnadseffektivt digitalt långtidsbevarande och knyta samman detta med uppdraget att ta fram allmänna råd för en lång frågor som format, standarder, prioriteringar m.m.
I såväl det strategiska som det dagliga arbetet vid institutionerna ställs man hela tiden inför en rad vägval.
Om vi ska kunna nå målen med information från olika domäner som kan användas sömlöst och dessutom förvaltas så kostnadseffektivt som möjligt behöver vi välja samma väg vid vägskälen, så att vi närmar oss varandra och når målen snabbare och smartare.
Därför utarbetade vi totalt 14 principer som en guide för vägvalen. Dom har redan kommit till användning i ett flertal av de digitaliseringsplaner som har utarbetats eller är under utarbetande vid era respektive myndigheter och institutioner.
Dom här har blivit mycket uppmärksammade i Europa också. Dom är presenterade member states expert group, där jag sitter som svensk representant och för den enhet på kommissionen som har ansvaret för de digitala kulturarvsfrågorna.
Finland tittar på dom som ett led i översyn av sina strategier m.m.
För att sedan koppla principerna mot det operativa arbetet har vi utarbetat och fortsätter att utarbeta ett antal checklistor, rekommendationer och vägledningar som ett svar på uppdraget om allmänna råd. Vid utarbetandet av de här med operativa dokumenten har vi tagit hjälp av personal hos er, men också en rad experter på nationell och europeisk nivå, vilket är ett exempel på nyttan av våra nu starka nätverk.
En annan fråga där en europeisk samverkan har lett oss vidare rent konkret är ett av EU-kommissionen finansierat projekt som resulterade i en road map för digitalt bevarande och där Digisam deltog tillsammans med RA,
Det har vi nu kopplat ihop med frågan om bevarande av den svenska digitala kulturarvsinformationen i en pilotstudie tillsammans med det svenska universitets och högskolenätverket SUNET. Vi har ju sagt att vi inte ska prata om våra förslag som är under beredning så länge som kulturdepartementet är på plats är samverkan med Vetensksapsrådet och SUNET om att använda SUNETS e-infrastruktur som den tekniska plattformen att bygga en skalbar förvaltning av digital kulturarvsinformation på. Med bakgrund i ett tidigare EU-projekt tecknade vi en MoU mellan Vetenskapsrådet, SUNET och RA som huvudman för Digisam om förutsättningslös samverkan när det gäller infrastrukturfrågor.