�ݺ�ߣ

Editor's Notes

• #3: Svensk e-legitimation i e-tjänsterna: Detta är LOU-upphandlande offentliga myndigheters koncessionsupphandling Får efter avropsavtal användas av LOU-myndigheternas e-tjänster för identifiering av individer (behörighetsattribut hämtas separat, ingår inte i upphandlingen) Enkelt för e-tjänsterna över tid genom standardiserat identitetsintyg Samordningsnummer kan förekomma (som alternativ till personnummer) Teknisk övergång Ev. hantera både gamla, leverantörsspecifika, format och nya standardiserade identitetsintyg samtidigt. Tips: fråga martin.ahnstrand@skatteverket.se E-legitimationsnämnden arbetar på att lösa det avtalsmässiga för de e-tjänster som inte hinner ändra till standardiserat identitetsintyg, s.k. ”övergångslösning” För myndighetens/kommunens/landstingets avropsavtal/metadata och testmöjligheter, kontakta kansliet@elegnamnden.se Läs mer på sveleg.se Svensk e-legitimation är även en kvalitetsmärkning av e-leg, en möjlighet fört.ex. privata utförare att ställa krav på i sina upphandlingar
• #4: LOU-myndigheter kan avropa underskrifter på Kammarkollegiets ramavtal a) EFST-avtalet, underskrivet avropsavtal senast i början av november 2015 b) I kommande steg efterföljande avtal till EFST-avtalet Kammarkollegiet tillhandahåller vägledning för avropet Myndigheten får realisera underskriften på annat sätt om den vill Viktigt att följa vägledningen för underskrifter, finns på sveleg.se Underskriften bygger på att användaren är identifierad med en godkänd e-legitimation Tidigare använde e-tjänsten endast e-legitimationens information till underskrift – detta fungerar inte framöver
• #5: Från 1 juli 2018 blir det obligatoriskt enligt lag för svenska offentliga myndigheter att ta emot godkända e-legitimeringar från utlandet Obligatoriet omfattar e-tjänster som kräver e-legitimation på tillitsnivå 3 (”advanced”) eller högre (”high”) EU- och EES-länder har möjlighet att anmäla (”notify”) sina godkända e-legitimationer och landet ansvarar därmed för identifiering av personen bakom e-legitimationen E-legitimeringarna (identitetsintygen) ska i förstone slussas via s.k. landsnoder E-legitimationsnämnden har fått regeringsuppdrag att under 2015 utreda hur det ska gå till i praktiken i Sverige Ambitionen är att det ska vara så liten skillnad som möjligt mellan utländska och svenska identitetsintyg, men vi vet redan nu att ID-begreppet skiljer sig åt från svenska personnummer, och att inte heller samordningsnummer helt räcker till för att fylla hela behovet. S.k. betrodda tjänster (stämplar, underskrifter etc.) ingår också i eIDAS. Post- och telestyrelsen ansvariga för att under 2015 utreda hur det ska gå till i praktiken. Estland erbjuder estländare och svenskar (och andra) att skaffa e-legitimation som kommer att fungera i andra länder. Därför vet vi med säkerhet att det verkligen blir trafik senast från 2018.