Ekonomiskogarna smälter in i landskapsbilden
- 1. Ekonomiskogarna smälter in i landskapsbilden
- 2. Det finländska landskapet är skogligt. I det omfattande skogslandskapet ger vattendragen mångform åt naturlandskapet medan vägar och åkrar berikar kulturlandskapet. S kogarna är vår ekonomiskt vik- Det allmänna målet med virkespro- duktionen finns samlade i Råden i god tigaste naturtillgång. Utnyttjan- duktionen är en god lönsamhet. Lön- skogsvård som har sammanställts under det av skogstillgångarna förr, nu samheten uppnås då vi följer en sådan ledning av Tapio. Råden i god skogsvård och i framtiden påverkar väsentligt den helhet av åtgärder inom virkesproduk- grundar sig på forskningsresultat, erfa- landskapsbild vi lever i. Beaktandet av tionen som ger ett så stort nuvärde av renhet och en gemensam syn på god landskapsbilden är tillsammans med na- nettovärdet som möjligt. I allmänhet an- skogsvård. turvården och vattenvården en väsentlig vänds en räntefot på tre procent (reell). del av ett hållbart skogsbruk. Helheten av åtgärder inom virkespro- Handbok för ekonomiskogar Den här handboken i landskapsvård rik- tar sig till dem som eftersträvar en lönsam virkesproduktion i sina ekonomiskogar. Målet med den här handboken är att erbjuda planeringstips åt skogsägare, Innehåll skogsbrukets aktörer och alla medborg- are som är intresserade av att på frivillig väg beakta landskapet i sitt skogsbruk. Betraktaren och virkesproduktionen Den lokala naturen definierar skogs- i landskapsbilden 3 landskapet, dess växtlighet och mång- sidiga variation. Målet med skötseln av Identifiera landskapets värde 4 skogslandskapet är att bringa åtgärderna inom virkesproduktionen och landskaps- Avverkningsytan avgränsas enligt bilden i balans samt att bevara närland- naturförhållandena i terrängen 6 skapet trivsamt. Randområdena avgränsar skogen Då landskapet beaktas som en del från det öppna landskapet 8 av den lönsamma virkesproduktionen inspireras vi att identifiera och utveckla Naturvårdsträden ger landskapet variation 10 landskapet. Beaktandet av landskapet vid virkesproduktionen medför endast Gör närmiljön trivsam 12 små kostnader. Mot bioekonomi 15 2
- 3. Betraktaren och virkesproduktionen i landskapsbilden Ungefär var femte förnyelseyta i våra ekonomi- skogar är synlig för betraktaren. Avverknings- och skötselarbeten som görs efter övervägande och med beaktande av landskapets värde resulterar i ett allt mer mångformigt och öppnare skogligt landskap. En fungerande informationsgång mellan skogsägare, virkesköpare och skogsmaskin- förare är väsentlig för att uppnå ett hållbart skogsbruk. L andskapets värde övervägs vid till Avkastning och landskap Mer noggrann information är det skäl att exempel en stämplingspost ut- Det här materialet är avsett att underlätta inhämta från andra källor. Det finns idag gående från skogens besökstryck, förverkligandet av landskapsvård. Infor- ett rikligt och mångsidigt utbud av infor- dess synlighet och hur intressant ob- mation om landskapsfrågor behövs vid mation om de här ämnesområdena. jektet är. När frågorna kring landskapet skogsbruksplanering, vid virkesaffärer, Landskapet kan utnyttjas kommer- blir en del av den dagliga verksamhe- vid hyggesplanering, vid avverkningar siellt genom uthyrning på samma sätt ten inom skogsbruket kan vården av och skogsvård samt vid rådgivning åt som handeln med rekreationsvärden landskapsbilden förverkligas kostnad- skogsägare. förverkligas. Information om den här seffektivt som en del av en lönsam vir- Den här handboken innehåller in- nya verksamhetsmodellen fås från skogs- kesproduktion. Lösningar som är lyckade formation och tips för skogsvård med branschens publikationer och från MTK:s med tanke på landskapet beaktar också målet att förbättra rekreationsanvänd- webbplats www.mtk.fi (på finska). biodiversitet och vattenvård. ningen, landskapet eller biodiversiteten. För de flesta skogsägare är virkesförsäljning den enda inkomstkällan Det skogliga landskapet förändras snabbt då en ny trädgeneration från skogen. Förnyelse av skogen vid rätt tidpunkt, väl förverkligade växer upp. förnyelsearbeten och vård av plantskogar producerar på ett lönsamt sätt värdefull råvara för den träbaserade bioekononmin. 3
- 4. Identifiera landskapets värde Landskapets värde övervägs utgående från skogens besökstryck, dess synlighet och hur intressant objektet är. Det lönar sig att ta lands- kapet i beaktande vid planeringen av avverkningsobjekt som är synliga för betraktaren antingen i närmiljön eller i landskapsbilden. B etraktaren rör sig längs trafikleder, i skogar i närheten av bebyggelse samt på områden avsedda för re- Många stigar som är i rekreationsbruk finns i närheten av ekonomiskogar. kreation och turism. Objekten är synliga på backkrön, fjäll, åsar, berg, i strandsko- gar och på öar samt i randområden mot odlingslandskapet. Information om in- tressanta platser i skogen finns samla- de i myndigheternas och den offentliga Ju fler egenskaper det finns i närheten av eller på objektet som sektorns lägesbundna data och publika- planeras, desto viktigare är objektet i landskapsbilden: tioner. Med landskapet i närmiljön avses den Besökstrycket i skogen utsikt som öppnar sig direkt framför be- bebyggelse och fritidsbostäder traktaren och där detaljerna kar urskiljas. inkvarterings- och turismservice Landskapsbilden öppnar sig i fjärran på friluftsleder och - konstruktioner ett vitt område. Då en avverkningsyta vägtrafik kan betraktas både som en del av när- miljön och som en del av den större land- Skogens synlighet skapsbilden ska den som anses viktigare skogar på krön och i branter prioriteras. strandskogar Trots att människor uppfattar det övergångszoner mellan skogen och åkrar eller myrar skogliga landskapet på olika sätt, finns skogar som är synliga från utsiktsplatser det vissa generella principer för plane- skogar invid viktiga färdleder ringen av olika ingrepp i landskapet. Med en lyckad planering och ett lyckat Skogens förmåga att fängsla genomförande av skogsbruksåtgärder objekt som är viktiga för skogsägaren åstadkommer vi ett vackert skogsland- landskap som definierats som värdefulla skap. Såväl skogsägarna, skogarnas re- natur- och kulturobjekt kreationsanvändare och hela samhället småvatten drar nytta av ett vackert skogslandskap. Utgångspunkten för planeringen med Mera information: Skogsforskningsinstitutets Nationella modell för beaktande av landskapet är frivilligt för klassificering av skogslandskapens sensibilitet ”Valtakunnallinen skogsägaren. metsämaiseman herkkyysluokitus” – en tillämpning och utveckling för användning vid bergkullsträckningen i Kajanaland och Kuusamo. 4
- 5. Ju fler fritidsinvånare det finns i närheten av skogen, desto viktigare är objektet ut landskapets synvinkel. Ett av kriterierna som används då man definierar värdet av skogslandskapet är hur synlig skogen är. Branter, randområden och backkrön är synliga för - förbipasserande och är därför landskapsmässigt viktiga. Vid planeringen är det viktigt att beakta från vilken riktning landskapet betraktas. Utgående från detta tar man besluten gällande avverkningen. Ser betraktaren för- nyelseytan från vägen mot vattendraget eller från vattendraget mot öppningen Det lönar sig att vårda skogen nära det egna hemmet, samtidigt får i terrängen? man ett vackert landskap. 5
- 6. Avverkningsytan avgränsas enligt naturförhållandena A vverkningsytans avgränsning föl- i terrängen jer det övergripande formsprå- ket i landskapsbilden där man utnyttjar backar, kullar och dalgångar. I närmiljön följer avverkningsytornas av- Böljande och krökta avgränsningar lämpar gränsningar terrängens småskaliga for- mer. sig på plan mark och i skogar i backig En lyckad avgränsning av avverk- ningsytan intresserar den som betrak- terräng. Målsättningen med avgränsningen tar landskapet och lockar till att utforska avverkningsytan och till att bekanta sig av avverkningsytan är att det bildas ett med skogen och utsikten i omgivning- omväxlande och naturligt skogslandskap. en. Spåret av människohanden syns inte för tydligt. Behandlingen av skogen planeras och förverkligas beståndsvis. Ett bestånd är en till växtplatsen, behandlingssätten eller beståndets utvecklingsskede enhetlig del av skogen. Bestånden avgränsas så att de utgående från skogsodlingens mål är än- damålsenliga nu och i framtiden. I sluttningar, på backkrön och på plan mark behövs olika typer av lösningar för hur avverkningsytan avgränsas. 6
- 7. De särskilt viktiga livsmiljöerna är en ekologisk del av skogen och de avgränsas och lämnas utanför avverkningarna för att mångfalden ska tryggas. De medför närmiljön visuell omväxlig. I backar och landskap avgränsas avverkningsytan så att dess gränser Figurgränserna dras i övergångszonen mellan olika växtplatser, här bildas följer landskapets former och höjdkurvorna. På det här sättet smälter ett randområde i behandlingen av skogen, en lyckad lösning också med förnyelseytan naturligt in i det omgivande landskapet. tanke på landskapet. Landskapet beaktas inom virkesproduktionen som en naturlig del av skogsbruket. Avverkningen avgränsas så att den följer naturens krokiga och böljande former. Det omkring- liggande landskapets former, backar, kullar och dalgångar ger modellen till formspråket. 7
- 8. Vattenytan speglar en bild av skogen. Vattnet och strandzonen har tillsammans en stark visuell dragningskraft. Randområdet mellan en ekonomiskog och en trädlös myr är ett imponerande element i naturlandskapet. Avverkningen öppnar Det går att förnya skogen vid vägkanten i samklang med lands- utsikten till den höstfärgade myren. Enligt rekommendationen kapsbilden genom att avgränsa avverkningsytan i riktning med lämnas här en remsa utanför markberedningen i övergångszonen vägkanten och i samklang med terrängens former. På det här mellan myr och mo. Där lämnas också naturvårdsträd med tanke sättet öppnas landskapsbilden och ståtliga utsikter, grupper av på viltet. naturvårdsträd och landskapsträd framträder bättre. Både ekonomiskogen och åkrarna är landsbygdslandskap som har formats av människan. En förnyelseyta kan sträcka sig ända till åkerkanten. Vid förnyelsearbeten och plantskogsvård är det bra att lämna videbuskar, enar och låga lövträd. De passar in i randområdet mellan åker och skog både ensamma eller som ett band som ger omväxling i landskapsbilden och skydd åt viltet. 8
- 9. Randområdena avgränsar skogen från det öppna landskapet E n träbeklädd zon som varierar i Stränderna vid vattendrag bredd längs stranden är bra att lämna vid avverkningar och skogs- och myrmarker avgränsar vårdsarbeten på grund av ekologin men skogen i naturlandskapet. också för att försköna landskapet. En skyddsremsa för vattenvårdsändamål Åkrar, vägar och bebyggelse hindrar näringsämnen från att urlakas. Vid vägkanter markbereds förnyel- avgränsar skogen från kultur- seytorna i vägens riktning och böljande. På så sätt smälter spåren av förnyelsen in i landskapet. Strandskogarna landskapsbilden. I barrträdsplanteringar behandlas som ekonomisko- kan man planera lövträdsgrupper längs vägkanten för att få omväxling i land- gar med beaktande av fakto- skapsbilden. rer som är viktiga med tanke på landskapet. Skogsbryn invid vattendrag är viktiga med tanke på landskapet men också med tanke på vattenvården och mångfalden. Finlands talrika sjöar gläder vandraren om sommaren. För att öppna upp utsikten mot sjön kan avverkningsytan eller en del av den sträcka sig ända till stranden. Enligt rekommendationerna ska små öar och smala näs lämnas i naturtillstånd. I samband med förnyelsearbetena ska en tillräckligt bred skyddsremsa lämnas obehandlad. Buskskiktet och marken behandlas inte på det här området. Åtgärderna minskar urlakningen av näringsämnen och partiklar. 9
- 10. Naturvårdsträden ger landskapet variation Naturvårdsträden gynnar landskaps- bilden och naturen. De berikar land- skapet under årtionden och bidrar till att den biologiska mångfalden ökar. Berg, stenrösen och blockfält i gråa nyanser L ämpliga platser för naturvårdsträ- Lövträden ger färg åt landskapet under ger landskapet omväxling trots att de ur virkes- produktionens synvinkel är mindre värdefulla. den är de delar av förnyelseytan sommaren och hösten, barrträden färgar De är lämpliga platser för naturvårdsträd. som har mindre betydelse för vir- vinterlandskapet. kesproduktionen. De här platserna är ofta intressanta i landskapsbilden. Exem- Grupper av naturvårdsträd pel på sådana här platser är fuktiga däl- här eftersom förnyelsearbetena då kan der, bergsområden och blockiga platser. Landskapsbilden gynnas av att natur- genomföras på enhetliga ytor. Kanten av förnyelseytan är landskaps- vårdsträden lämnas i en eller flera större Naturvårdsträd i grupp hålls bättre mässigt en bra plats för naturvårdsträd. grupper i stället för att lämna flera små stående än ensamma träd. På det här Det kan också vara bra att fundera över grupper eller enstaka naturvårdsträd sättet berikar de landskapet under en hur landskapsbilden, sedd från vägen, spridda på avverkningsytan. lång tid. Naturvårdsträden ska lämnas kan mjukas upp med naturvårdsträd som Under gruppen av naturvårdsträd kvar också i kommande avverkningar. De placeras på rätt ställe. lämnas undervegetation, buskar och får utvecklas under årtiondenas lopp, bli Naturvårdsträden väljs ut bland träd små träd orörda. Under naturvårdsträ- grova stammar och producera död ved. med representativa naturvärden. Sådana den röjer man inte och ingen markbe- Naturvårdsträden säkrar naturvärdena är träd med död ved, ädla lövträd, gamla redning görs här vid förnyelsearbetena. också efter avverkningen. aspar, klibbalar, grova furor och hålträd. Också skogsodlingen drar nytta av det 10
- 11. Rekommendationen är att naturvårdsträden lämnas i grupper. De sparas i kommande skogsvårds- och avverkningsarbeten och på så sätt bildas en konti- nuitet i landskapsvården. Räta linjer kan göras mjukare med en grupp naturvårdsträd som lämnas vid fastighetsgränsen. Naturvårdsträden dämpar förändringarna som uppstår i landskapsbilden vid en förnyelseavverkning. Aspdungen i sluttningen är ståtlig och vackert synlig till landsvägen. Gruppen med naturvårdsträd i kanten av avverkningsytan sammanfogar den med den omkringliggande skogen och tillför landskapet omväxling. 11
- 12. Källorna är pärlor i närmiljön och de är också viktiga för Skogarnas immateriella kulturhistoria är synlig i land- mångfalden. skapsbilden för den som känner igen den. En fångstgrop från stenåldern vittnar om ett liv och en näring som baserat sig på skogens gåvor för tusentals år sedan. Gör närmiljön trivsam N ärmiljön är förknippad med en mängd värderingar. De kan hän- föra sig till skönhet, betydelser, socialt sammanhang, ekonomi, historia, I närheten av bosättning är det skäl att fästa kultur eller natur. Arbets- och planerings- kartor som innehåller information om speciell uppmärksamhet vid landskapet. natur- och kulturobjekt som myndighe- Målsättningen med vården är att behålla ter och den offentliga förvaltningen har samlat, förmedlar informationen vidare närmiljön trivsam. till skogsägarna och dem som förverkli- gar skogsarbetet. Buskar och undervegetation som inte stör förnyelse- processen lämnas kvar som skydd för viltet och som intressanta blickfångare. De kan i framtiden utvecklas till naturvårdsträd. 12
- 13. Lagertravar med stubbar, grot och klenvirke kan vänta på transport längre än stock och massaved. Det är därför all anledning att i för- väg komma överens om placeringsplatsen med virkesköparen, så att också landskapet kan beaktas. Med landskapet i närmiljön avses den utsikt där detaljerna tydligt kan urskiljas. Genom vården av närmiljön säkerställer man att olika värden bevaras och i bästa fall förstärks dessa värden. Det går att ge mera liv åt närmiljön genom att framhäva Mången vandrare har fallit för det öppna skogslandskapet och enskilda grova träd, stora flyttblock, berg närmiljön i ekonomiskogarna. De erbjuder bär- och svampskördar och kulturobjekt. och en växtplats för hundratals arter. Det är också lätt att röra sig i ekonomiskogarna. Hassel, alm, ek, lönn, lind, hägg, rönn och videbuskar ökar mångfalden i naturen och ger intressanta blickfång för vandraren. Känner du igen våra trädslag i vinter- och sommarskrud? Vid beståndsvårdande avverkningar planeras körstråken så att betraktaren inte har direkt insyn mot dem. 13
- 14. Enstaka landskapsträd framträder ståtligt och de ger betraktarens öga en fix- punkt i landskapet. De kan också vara förknippade med kulturhistoriskt värde och intressanta lokala historier. Träden består för kommande generationer. I skogen i närmiljön kring stugan växer bestånd i olika åldrar som ger mångsidiga upplevelser och rekreation på fritiden. Konsten att läsa skogslandskapet är en färdighet som det lönar sig att lära sig. Berget har en stark visuell dragningskraft. 14
- 15. Finland har i århundraden levt av sina skogar. Tidigare utnyttjades träet i tjärproduktionen och för svedjebruket. Nu pågår en utveckling från virkesproduktion mot en näring inom bioekonomi och grön tillväxt. Mot bioekonomi Skogarna med sina produkter och tjänster baserade Träfiberkompositen är en blandning på skog är betydelsefulla vid övergången från en av barrträdscellulosa, polymerer och bindemedel. Den kan bearbetas på ekonomi baserad på stenkol och olja till bioekonomi. samma sätt som plaster och det går till och med att gjuta instrument av materialet. B ioekonomi är hållbar skötsel och industrin, till trycksaker, förpackningar, branschen ligger allt mer i att producera användning av förnybara naturre- mjukpapper, förbandsmaterial, kläder, experttjänster i en föränderlig värld. surser. Den innefattar också pro- mediciner och som energikälla. Produkter Experttjänsterna utvecklas i branscher duktionen av produkter och tjänster av av trä är förnybara. Det går att återvinna som administration, planering, produkt- förnybara naturresurser samt använd- dem som material för nya produkter och utveckling, konsultering och utbildning. ningen av biologiska och tekniska me- till slut utnyttjas de som energi. Träbyg- Det finns också växande potential i servi- toder i produktionen. De ekologiska gande och träprodukterna representerar cen kring turism-, natur- och rekreations- livsstilarna baserar sig på bioekonomin. en hållbar användning av naturresurser tjänster i skogarna. Trä är ett mångsidigt råmaterial. Det och de binder kol på ett långlivat sätt. kan användas i byggnads- och snickeri- Styrkan i den finländska skogs- Utredningar om skogsbruksåtgärdernas in- till ekonomiskogar där skogens huvudsakliga Publicerat på internet i oktober 2012 verkan på landskapet har ingått i den offent- användningsändamål är virkesproduktion. Pro- Webbpublikation URN: liga skogskoncernens produktportfölj från jektet finansieras av jord- och skogsbruksminis- ISBN: 978-952-5632-16-3 år 2008. Skogsforskningsinstitutet ansvara- teriet, Forststyrelsen och Tapio. de för utredningarna som beskrev hur land- Rekommenderad källhänvisning: skapsvärden produceras i skogsbruket och Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio Matila, A. & Lindén, M. 2012. Ekonomiskogarna processerna inom behandlingen av skogar. Text: Airi Matila och Maria Lindén smälter in i landskapsbilden. Skogsbrukets Man gav utvecklingsförslag för landskaps- Bilder: Flaxwood (15), Ilppo Greis (14), Katja utvecklingscentral Tapios publikationer. vård och utredde avverkningsmaskinfö- Konga/Studio Lume (1, 13, 15), Martti Kuusinen rarnas och avverkningsplanerarnas syn på (4, 5, 7, 8, 10, 11, 12, 13, 16), Maria Lindén (3, 12), landskapsvård. Airi Matila (3, 5, 7, 8, 9, 12, 13, 14), Olli Mäki (14), Projektet leds år 2012 av Tapio och målet Kirsti Oulasmaa (8), Sakari Pönniö (7, 9), Tommi är att införa resultaten som en del av den Tenhola (2), Kalle Vanhatalo (3, 6, 10, 11) praktiska verksamheten. Arbetet riktar sig Ombrytning: Katja Konga/ Studio Lume 15
- 16. Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio Norra Järnvägsgatan 21 B FI-00100 HELSINGFORS FINLAND tfn + 358 294 32 6000 fax + 358 294 32 6001 tapio@tapio.fi www.tapio.fi