En Norrbottensaga 0.3
- 1. U ngdomarna som nu anlÀnt var mellan 16- 25 Är gamla och utvalda eftersom ryktet sa att de var nÄgra av de mest in- spirerande kreatörer som fanns i hela Norrbotten. Sagan om Inflytandeprojektet i Norrbotten Nu ska ni fÄ höra berÀttelsen om ett Kulturlabb som lyste upp nÄgra vackra oktoberda- gar i Norrbotten. Serietecknin- garna Àr ritade av en kille som heter Anton Ingvarsson och alla foton Àr tagna av huvudper- sonerna i den hÀr berÀttelsen. Det var en gÄng 25 ungdomar som en kylig höstdag 2010 samlades pÄ Kulturens Hus i LuleÄ. De kom resandes frÄn olika hÄll och kanter av Norrbottens vackra region. De var dÀr för att hjÀlpa Riksteatern att utveckla nya metoder för inflytande och ville se om det gick att pÄverka Svensk kul- turpolitik. Riksteatern hade bjudit in till ett Kulturlabb. Men varför slog Inflytandeprojektet ner i just Norrbotten undrar du? Jo för att dÀr skulle en ny Svensk kulturpolitik testas!
- 2. Ingen visste riktigt vad de skulle göra dÀr och det var precis sÄ som det skulle vara. à sa Lundmark, Riksteaterns Teaterkon- sulent i Norrbotten hade nÀmligen planerat denna viktiga dag tillsammans med nÄgra processledare och tanken var just att dagen skulle öppna upp för oÀndliga möljigheter. Nu hade alltsÄ dagen kommit. Elin och Klara skulle leda pro- cessen under förmiddagen. Proces- sen gick ut pÄ att testa en metod som kallades Kulturlabb. Kunde man genom kultur som utryckssÀtt bes- vara kulturpolitiska frÄgor och ha inflytande pÄ svensk kulturpolitik. NÀr alla hade kommit varandra lite nÀrmare och fÄtt en genomgÄng av svensk kulturpolitik fick grupperna en varsin frÄga som politiker och tjÀn- stemÀn i Norrbotten suttit och arbetat med veckan innan. Hur ville ungdomar- na bli mer deltagande i politiken? Vad betydde ordet kultur för just dem? Och hur tyckte just de att en kulturbudget skulle fördelas? Genast började tankar- na gÄ igÄng. Reflektionerna spred sig. Men grupperna blev snabbt avbrutna. För plötsligt kom en kvinna infarandes i rum- met, klÀdd i vinterkappa med en bunt röda kuvert och en tuta. Kvinnan var Maja som flu- git in frÄn Stockholm och den sista musketören frÄn Riksteatern. Med sin tuta annonserade hon att nu var det dags att sÀtta fart. Varje kuvert innehöll nÀmligen ett kreativt redskap. Det var allt frÄn lego till film. Nu skulle deltagarna fÄ ta fram deras allra mest kreativa sida! Alla grupper fick sjÀlva vÀlja redskap och skulle sedan svara pÄ frÄgan de fÄtt men med hjÀlp av redskapet. Det första som hÀnde var att deltagar- na delades in i mindre grupper. Varje grupp fick lÀra kÀnna varandra genom att presentera sig sjÀlva utifrÄn en sak de hade tagit med hemifrÄn. NÄgon hade tagit med sig en speldosa, en annan stoppat ner en penna och en tredje hade tagit med sig, sig sjÀlv.
- 3. Hela eftermiddagen arbetade del- tagarna intensivt. Frosten utan- för Kulturens Hus nÀstan smÀlte av all energi som tog sig ut frÄn vÀg- garna. NÄgra grupper gav sig ut för att möta LuleÄ personligen, andra mÄlade tavlor och en del satt i djup koncentration och talade om varför begreppet Kultur var sÄ komplicerat. Dagen gick fort. Snart var det dags för den vennisage dÀr deltagarna fick presentera sina kreativa alster. Det blev höglÀsning frÄn en citatbok, filmvisning och konstrunda. Nu gick det upp för alla pÄ Kulturen Hus vilken skillnad dagen gjort. Lyssna bara hÀr!
- 4. Nu kan man tro att sagan Ă€r sluthĂ€r.MenriktigtsĂ„vardet inte.Kulturlabbetfortsatte... En vecka senare var det nĂ€mligen dags för den STORA ĂVERLĂMNINGEN. DĂ„ skulle deltagarna trĂ€ffa politiker och tjĂ€nstemĂ€n frĂ„n hela regionen för att lĂ€mna över ett sammanfattande dokument som kunde komplettera konsten de tillverkat under Kulturlabbet och förtydliga svaren pĂ„ frĂ„gorna. I en veckas tid fick nĂ„gra utvalda deltagare i gruppen arbeta vidare med att reflektera, konkretisera och samla ihop de andra deltagarnas tankar. SĂ„ kom den stora dagen. Hur skulle de inbjud- na gĂ€sterna motta resultatet av kulturlabbet?
- 5. Klicka för att Lyssna! Men nu dĂ„? Ăr sagan slut nu dĂ„? SĂ„klart den inte Ă€r! Den har bara just börjat. MĂ„nga in- sĂ„g hur kul det Ă€r att pĂ„verka om nĂ„gon tar initiativet. Maja, Elin och Klara hade packat alla nya lĂ€rdomar med sig i sina ryggsĂ€ckar och har Ă€nda se- dan dessa dagar suttit i Stock- holm för att vidareutveckla metoden bakom Kulturlabbet. Och sĂ„ vitt vi vet sĂ„ gör de det Ă€n. Hur sagan slutar kan man aldrig sĂ„ noga veta. Men sĂ€kert Ă€r att den kommer att pĂ„gĂ„ i alla sina dagar. Hur gick det dĂ„? Intresset var stort och eft- er en fin presentation och ett spĂ€nnande samtal överlĂ€mnades resultatet frĂ„n kul- turlabbet till divisionschef Elisabeth Lax. Snipp snapp snut.
- 6. ⩠1⩠Sammanfattning av Riksteaterns kulturlabb 2010-10-17 pÄ Kulturens hus i LuleÄ Riksteaterns inflytandeprojekt: Riksteaterns inflytandeprojekt genomförs i Norrbotten, SkÄne och Hallund under hösten. Syftet med Inflytandeprojektet Àr att skapa nya metoder för inflytande och pÄverkan som bland annat kan anvÀndas i dialogen med civilsamhÀllet om kulturplanerna. Kulturlabb i LuleÄ: Den 17 oktober samlades ett tjugotal unga mellan 16-25 Är frÄn Norrbotten för att delta i Riksteaterns "Kulturlabb". Syftet var att utforska vad unga i Norrbotten tÀnker och tycker kring kulturen i Norrbotten med anledning av den stundande kulturplanen. Innan kulturlabbet fick ett antal regionala företrÀdare inom kultursfÀren i Norrbotten (sÄ som Norrbottens LÀns landsting som samordnat arbetet med Kulturplanen, kulturcheferna, nÀmnordförande, gruppledarna, teaterföreningarna) formulera frÄgor som deltagarna besvarade med hjÀlp av olika kreativa, experimentella och visuella metoder. Nedan följer en skriftlig sammanfattning av grupperna kom fram till utifrÄn nÄgra av de frÄgestÀllningar som vi arbetade med: FrÄgor? Kontakta: à sa Lundmark, Riksteatern Norrbotten, e-post: Asa.Lundmark@riksteatern.se tel: 070-6187035 Maja Frankel, projektledare Inflytandeprojektet, e-post: inflytande@riksteatern.se tel: 070-223 78 00
- 7. â© 2â© 1. Vad Ă€r kultur för er? Vilken kultur vill ni se i Norrbotten? Ge oss en 5 i topplista pĂ„ vilka omrĂ„den som ska prioriteras! Att svara pĂ„ frĂ„gan âvad kultur Ă€râ Ă€r verkligen svĂ„rt. Ordet kultur Ă€r vĂ€ldigt brett och det finns oĂ€ndligt mĂ„nga sĂ€tt att se pĂ„ kulturen. Trots att vi i Sverige har ett kulturarv dĂ€r mĂ„nga saker Ă€r likadana för oss alla, sĂ„ finns det mest troligt ingen mĂ€nniska som betraktar kultur pĂ„ samma sĂ€tt som en annan. Kultur Ă€r med andra ord nĂ„got som skiljer sig ganska mycket beroende pĂ„ den enskilda individen. Kulturen Ă€r Ă€ven hela tiden under förĂ€ndring, och det Ă€r Ă€ven vi som för processen vidare om hur vĂ„r kultur kommer se ut om ett antal Ă„r. I vĂ„r arbetsgrupp försökte vi svara pĂ„ ovanstĂ„ende frĂ„gor genom att söka efter en grĂ€ns vad som Ă€r kultur, och vad som inte rĂ€knas som kultur. Ganska snabbt insĂ„g vi att i princip allt kan rĂ€knas till nĂ„gon form av kultur. Det Ă€r kulturen som formar och utvecklar vĂ„rt samhĂ€lle och till stor del Ă€ven vĂ„rt beteende. Vi Ă€r dock alla överens om att kultur för oss Ă€r nĂ„got som innehĂ„ller nĂ„gon form av konstnĂ€rligt skapande oavsett om det handlar om âfinkulturâ, som till exempel dans, musik och teater, eller pĂ„ vilket sĂ€tt som olika sport-grener har utvecklat en egen kultur kring sporten. Kulturutbudet i Norrbotten skiljer sig vĂ€ldigt mycket beroende pĂ„ vars man bor. I vĂ„r grupp kommer nĂ€stan alla frĂ„n olika orter i Norrbotten, och vi hade alla olika Ă„sikter om vad man bör prioritera pĂ„ deras ort. DĂ€rför Ă€r det viktigt att sĂ„ mĂ„nga som möjligt fĂ„r vara delaktig att svara pĂ„ frĂ„gan vilka kulturomrĂ„den som man ska prioritera. I vĂ„r grupp tycker vi dock att teater, musik, dans, konst och medieproduktion Ă€r omrĂ„den som fortfarande kan utvecklas i alla orter. BĂ„de i att kunna ta del av andra som utövar det, men att det ska finnas bra möjligheter att sjĂ€lv utöva i dessa kulturomrĂ„den. VĂ„r grupp stödjer den nya kulturreformen med regionala kulturplaner för att landstingen sjĂ€lv ska kunna bestĂ€mma över sina resurser. En av förutsĂ€ttningarna för oss Ă€r dock att sĂ„ mĂ„nga som möjligt fĂ„r vara med och tycka till om vad som ska prioriteras. Dels för att vi alla har en egen syn pĂ„ kultur, men Ă€ven för att fler kulturutövare ska fĂ„ underlag att kunna utveckla sin verksamhet. Jonathan Nilsson Johanna Boman Miguell Nilsson Heidi Heiduskaja
- 8. â© 3â© 2. Hur skulle ni vilja bli involverade i arbetsprocessen framĂ„t? Hur skulle ni rekommendera de som skriver kulturplanen att involvera/organisera och ha en dialog med unga i Norrbotten? Ge oss en 5 i topplista pĂ„ möjliga sĂ€tt enligt er?â© â© Vi kom fram till att unga i Norrbotten vill bli involverade och att mĂ„nga Ă€r genuint intresserade av vad som hĂ€nder, men att man kĂ€nner ett tydligt âviâ och âdemâ i frĂ„gor gĂ€llande unga och vuxna. Ett förslag som ofta kom upp var om det skulle vara möjligt att pĂ„verka via sociala medier, till exempel Facebook, Twitter eller liknande för att göra det sĂ„ lĂ€tt som möjligt. SMS var ocksĂ„ ett vanligt förslag. Dagens unga Ă€r inte svĂ„ra att nĂ„, bara man vet hur man skall gĂ„ till vĂ€ga. â© Vi tror att kontakten mellan unga och vuxna skulle bli lĂ€ttare om man lĂ€rde sig förstĂ„ varandras kulturer och började finnas pĂ„ varandras arenor. Vi tror ocksĂ„ att om unga blir involverade i processen tidigt och sedan fĂ„r följa med hela tiden sĂ„ kommer samarbetet tillslut bli helt naturligt.â© â© De fem tips vi samlat in Ă€r:â© âą FrĂ„ga oss unga. Det finns inga dumma frĂ„gor och de flesta vill mer Ă€n gĂ€rna hjĂ€lpa till! Initiativ som det hĂ€r vi har varit pĂ„ nu, Kulturlabbet som var 17 okt uppskattas jĂ€ttemycket och man kĂ€nner att det man gör spelar en roll och att det inte bara Ă€r slöseri med tid. â© âą Ut i verkligheten! TrĂ€ffa unga pĂ„ ungas arenor men bjud ocksĂ„ in unga till er. Finns pĂ„ till exempel Facebook, Twitter eller liknande, besök skolor och fritidsgĂ„rdar, kanske en e-post adress som bara Ă€r för unga eller kanske en hel hemsida? Visa att ni finns! â© Glöm bara inte bort att unga inte Ă€r en homogen grupp, utan att det finns de som kanske hellre skulle sitta med pĂ„ ett möte.â© âą Unga vill, precis som de flesta andra, fĂ„ vara med under hela processen, inte bara i början eller slutet av ett beslutsfattande sĂ„ för att visa att ni bryr er om vĂ„ra Ă„sikter, tala om i god tid att det finns en möjlighet att tycka till! För att behĂ„lla ungas intresse mĂ„ste ni, precis som med vilken grupp som helst i dagens samhĂ€lle visa att ni Ă€r villiga att satsa, med finanser och tid. Nu menar vi inte att unga ska ta över hela kulturen, bara att det kanske nĂ„gon gĂ„ng ibland till exempel skulle var möjligt att ha evenemang som valts ut av unga för unga och som medvetet inte riktar sig till nĂ„gon annan mĂ„lgrupp. â© âą Vi vill att ung kultur ska vara till för alla, och tipsar dĂ€rför er att ni ska prata med alla sorters ungdomar frĂ„n olika kulturer och Ă„ldrar. Detta tror vi lĂ„ngsiktigt skulle resultera till ett samhĂ€lle med en bred tolerans och stor förstĂ„else för mĂ€nniskor och dĂ€r alla vĂ„gar ta för sig och det inte Ă€r negativt att engagera sig.â© âą Det sista tipset vi har Ă€r att aldrig sĂ€ga blankt nej till nya idĂ©er. Detta anser vi vara extra kĂ€nsligt i just den hĂ€r Ă„ldersgruppen, dĂ„ mĂ„nga har med sig frĂ„n barnsben att ens röst inte Ă€r sĂ„ mycket vĂ€rd. Det betyder att det för mĂ„nga Ă€r ett vĂ€ldigt stort steg att ta för att över huvud taget tĂ€nka tanken att ge sig in i nĂ„gon som helst politik och att dĂ„ fĂ„ ett blankt nej kan slĂ€cka vilken stjĂ€rna som helst. Olivia Ă man Ida Karkiainen Siri Pekkari
- 9. â© 4â© 3. Hur vill vi att politiker och tjĂ€nstemĂ€n ska involvera oss i kulturplanen? Kulturen Ă€r en viktig, grundlĂ€ggande komponent i ett fritt och vĂ€lmĂ„ende samhĂ€lle. Genom kultur fĂ„r vi möjlighet till förströelse, sjĂ€lvförverkligande, att gripa oss an viktiga existentiella frĂ„gor, uttrycka Ă„sikter och tidsanda â och mycket mer. För att kunna upprĂ€tta en kulturpolitisk dialog med unga Ă€r det viktigt att beslutsfattare anstrĂ€nger sig för att nĂ„ unga och bjuda in till diskussion och samtal under olika former. Politikerna mĂ„ste lĂ€mna sina ânaturliga habitatâ och söka sig till de arenor dĂ€r unga finns och Ă€r verksamma. Det Ă€r viktigt att anvĂ€nda sig av flera olika sĂ€tt att komma i kontakt med unga. Unga mĂ€nniskor Ă€r ingen homogen grupp, dĂ€rför nĂ„r man olika unga pĂ„ olika sĂ€tt. NĂ„gra kanske föredrar att bli kontaktade via sms och ha möjlighet att skicka ett kortfattat svar utan att gĂ„ djupare Ă€n sĂ„. Andra vill kanske fĂ„ en inbjudan till ett möte via elevrĂ„det och nĂ„gon annan skulle kanske tycka det var kul att personligen fĂ„ sitta ner med en politiker, samtala och utbyta idĂ©er. Vi tror att ett viktigt grundkoncept Ă€r att upprĂ€tta fler personliga kontakter och möjligheter till utbyte av tankar och idĂ©er. Den unga generationen hyser ett glödande samhĂ€llsintresse och Ă€r mer upplysta Ă€n nĂ„gonsin. Men som en effekt av att politiken framstĂ„r som svĂ„rĂ„tkomlig och ogĂ€stvĂ€nlig sĂ„ har kontakten med politiken inte fallit sig sĂ€rskilt naturlig för mĂ„nga. DĂ€rför krĂ€vs att politikerna lĂ€gger ner tid pĂ„ att verkligen upprĂ€tta en god kontakt med unga. Det bĂ€sta sĂ€ttet att sĂ€kerstĂ€lla en levande och fortlöpande kulturdebatt Ă€r att se till att det i alla kommuner finns bra mötesplatser och möjligheter för unga att utöva kultur bĂ„de sjĂ€lvstĂ€ndigt och under organiserade former samt ta del av ett rikt kulturutbud. Det kan handla om att se till att det finns bra och tillgĂ€ngliga lokaler med utrustning för teater, musik och dylikt. Eller att det finns en pott med pengar som man som ung kan söka stöd ifrĂ„n för att förverkliga ett projekt. Att satsa pĂ„ kulturarrangemang som skapar mervĂ€rde Ă€r ocksĂ„ en verksam strategi, tror vi. HĂ€r Ă€r det viktigt att iaktta vilka intressen som finns och samtidigt se till att de smalare intressena och den smalare kulturen inte dör ut. Bra mötesplatser för alla Ă„lderskategorier Ă€r en grundförutsĂ€ttning för en levande samhĂ€llsdebatt generellt. Genom att i kombination med detta ge fler möjlighet till skapande, sjĂ€lvförverkligande och utövande av kultur sĂ„ frĂ€mjar man ett engagemang i just kulturfrĂ„gor. För hĂ„ller man sjĂ€lv pĂ„ med kulturskapande sĂ„ blir det ju genast mycket mer angelĂ€get att prata om hur kulturpolitiken kan utvecklas. En attraktiv och naturlig mötesplats skulle kunna fungera som ett kulturellt centrum i en kommun. DĂ€r bör finnas goda möjligheter att ta del av och utöva kultur. Sammanfattningsvis: â Politiker och tjĂ€nstemĂ€n bör kontakta ungdomarna, dĂ€r ungdomarna finns. â Beslutsfattarna mĂ„ste ta sig till de ungas arena och öppna upp för diskussion istĂ€llet för att försöka locka de unga till deras. â Det Ă€r viktigt att skapa ett personligare sĂ€tt att fĂ„ reda pĂ„ vad ungdomar tycker och utbyta tankar och idĂ©er med unga och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„ feedback. Robin Enander Emil Wikström Anne Kuhmunen â©
- 10. â© 5â© 4. Vilka Ă€r de prioriterade omrĂ„dena enligt er och hur ska budgeten fördelas mellan dessa? Vi tycker att budgeten för kulturen ska delas upp i tvĂ„ olika âpĂ„sarâ. En pĂ„se för allmĂ€n kultur och en pĂ„se till ungdomskulturen. Den allmĂ€nna pĂ„sen ska gĂ„ till de olika kulturomrĂ„dena sĂ„ som teater, musik, dans, konst etc. Den andra pĂ„sen som ska gĂ„ till ungdomskulturen, ska gĂ„ till ungdomarna och deras intressen inom kulturen, vilket kan innefatta alla kulturens omrĂ„den. Vi tycker att kultur för ungdomar ska prioriteras högst den nĂ€rmsta framtiden dĂ„ vi har mĂ€rkt i bland annat vĂ„ra nuvarande jobb att ungdomar mellan 12 och 20 inte har sĂ„ mycket fritidsaktiviteter att ta till sig, framför allt inte aktiviteter som innefattar annat Ă€n sport. För att göra det sĂ„ lĂ€tt som möjligt för ungdomarna att fĂ„ sina drömaktiviteter till verklighet tycker vi att det ska finnas personer som bara arbetar med just detta. Nya tjĂ€nster ska tillsĂ€ttas just för att arbeta endast mot ungdomar. Redan i dagens lĂ€ge har vi det som kallas Kultur och fritid. De hjĂ€lper till mycket och dĂ€r gĂ„r det att söka pengar till önskade projekt. Det Ă€r bra, men tyvĂ€rr inte tillrĂ€ckligt. Vi anser att ungdomar inte kommer in pĂ„ ett kontor och söker om pengar, Ă„tminstone inte de yngsta. Det Ă€r en för avvisande miljö för de yngre. DĂ€rför behövs det personer som Ă€r âute pĂ„ fĂ€ltetâ tillsammans med ungdomarna. DĂ€r kan ungdomarna fĂ„ ett förtroende för oss vuxna och dessutom berĂ€tta mer öppet om sina idĂ©er. Vi vet detta genom att nĂ„gra i gruppen arbetar med ungdomar. NĂ€r man trĂ€ffar ungdomarna en gĂ„ng i veckan börjar deras förtroende för oss vuxna vĂ€xa. De kommer fram och berĂ€ttar om sina idĂ©er och undrar om de Ă€r möjliga att utföra eller inte. De skulle antagligen inte komma till ett kontor sjĂ€lva och söka om pengar. Lösningen Ă€r att dessa personer som âĂ€r ute pĂ„ fĂ€ltetâ ska vara en specialiserad ungdomsgrupp som har tillgĂ„ng till den pĂ„se pengar som tilldelas ungdomskulturen. Pengarna i den pĂ„sen ska inte behöva sökas, utan istĂ€llet fĂ„r ungdomsgruppen sjĂ€lva bedöma vilka projekt och idĂ©er, som kommer frĂ„n ungdomarna, som Ă€r vĂ€rda att satsa pĂ„. Ungdomsgruppen ska kunna vara ute pĂ„ fritidsaktiviteter, skolor, ungdomsgĂ„rdar och liknande för att fĂ„ upp all den information som behövs. AlltsĂ„ ska denna grupp exempelvis gĂ„ under kultur och fritid men Ă€ndĂ„ ha egen beslutsrĂ€tt dĂ„ de Ă€r nĂ€rmare ungdomarna och deras verksamhet. Caroline Hedberg Emmeli Nybom Alejandro Palma Elina Kuhmunen
- 11. â© 6â© 5. Vad saknas för kultur i Norrbotten? Vad vill ni se mer av? Finns det hinder - vilka i sĂ„ fall och vad kan vi göra Ă„t dem? Den röda trĂ„den i vĂ„ra tankar kring kulturen i Norrbotten Ă€r tillgĂ€nglighet och delaktighet. Vi tycker att det Ă€r jĂ€tteviktigt att det finns mötesplatser dĂ€r alla mĂ€nniskor Ă€r vĂ€lkomna. I LuleĂ„ Ă€r kulturens hus ett utmĂ€rkt exempel, men pĂ„ mindre orter saknas det ofta mötesplatser som riktar sig till mĂ€nniskor i alla Ă„ldrar. Vi vill ha möjlighet att trĂ€ffa pĂ„ mĂ€nniskor frĂ„n andra delar av vĂ€rlden och kĂ€nna pĂ„ deras kulturer. Det ska finnas tillgĂ€ngliga lokaler som man ska kunna ta del av om man till exempel spelar i band eller trĂ€nar pĂ„ dans. Dessa lokaler behövs för att ungdomar ska kunna utöva kultur nĂ€r det passar dem. Detta Ă€r framför allt pĂ„ kvĂ€llar och helger. Vi tycker Ă€ven att vanliga mötesplatser/ungdomsgĂ„rdar ska ha lĂ€ngre öppettider, speciellt pĂ„ helger. Vi tror att unga mĂ€nniskor skulle vilja se stora artister spela i lĂ€net oftare. De största artisterna upptrĂ€der nĂ€stan alltid i Stockholm och andra storstĂ€der söderut. Detta gör att vi i norr inte fĂ„r möjlighet att uppleva dessa artister. Norrland tappar status i ungas ögon eftersom âalltâ hĂ€nder i södra Sverige. Vi tycker att man ska prioritera fĂ€rre och större evenemang som ungdomar kommer att minnas efterĂ„t. Norrbotten kĂ€nnetecknas av stora avstĂ„nd och gles befolkning. Detta kan vara ett stort hinder för mĂ€nniskor och speciellt unga utan körkort. För att göra kulturen tillgĂ€nglig mĂ„ste man se till att ungdomar kan ta sig till orter dĂ€r kulturen erbjuds, oavsett var i lĂ€net man bor. Festivalbussar och liknande Ă€r bra exempel pĂ„ det. Ăkar man inte tillgĂ€ngligheten sĂ„ förblir kulturen en kostnads- och Ă„ldersfrĂ„ga. Det blir Ă€ven en geografisk frĂ„ga. Ytterligare en idĂ© vi har Ă€r att utöka sportutbudet för dem som vill prova pĂ„ och Ă€r nybörjare. Idrotten Ă€ven för de yngsta Ă€r resultat- och prestationsinriktad och vi tror att det leder till att fĂ€rre vĂ„gar prova pĂ„ sporter de Ă€r intresserade av. Vi anser att man bör skapa fler âprova pĂ„â-tillfĂ€llen och nybörjaraktiviteter utan krav pĂ„ medlemskap eller trĂ€ningsavgifter. Ta kulturen till mĂ€nniskorna! Gör det lĂ€tt för mĂ€nniskor att stĂ€lla ut sina verk eller spela sin musik. Sist men inte minst ska det vara billigt att ta del av kulturen. Gustav Uusihannu Christine BrĂ€nnvall Moa Bensryd Ronja Ask