ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo

Ett hus blir till - en illustration av vägen från idé till färdig byggnad

•Download as PPT, PDF•
•
Stockholms Byggmästareförening
Stockholms Byggmästareförening

Alla berörs av byggbranschen. Vi bor, jobbar och vistas i hus och byggnader. Men hur går det till när ett hus blir till? Följ med på den långa, vindlande vägen från idé till färdig byggnad! Uppdaterad med aktuella uppgifter för bostadens produktionskostnad september 2014.

1 of 52
Downloaded 100 times
(52) Ett hus blir till En illustration av vägen från idé till färdig byggnad 1 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Förberedelser Idé 1. Idé Någon får en idé: här skulle man kunna bygga bra bostäder! Ibland är det enskilda företag, ibland är det kommunen som tar initiativet. Det företag som bygger för egen räkning kallas för byggherre. En del byggherrar bygger själva, andra anlitar en byggentreprenör. När huset är färdigt kan byggherren antingen sälja det till någon annan eller behålla det själv för att använda eller hyra ut. Den som äger det färdiga huset kallas för fastighetsägare. 2 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Förberedelser Förstudie 2. Marken köps Ibland äger byggherren redan marken, men oftast köps marken till varje fastighetsprojekt. 3 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
markanvisningen kan, när detaljplanen är klar, antingen få köpa marken eller få en tomträtt. Tomträtt är en sorts hyra av marken med besittningsrätt under en avtalad tid. (52) Förberedelser Förstudie 3. Markanvisning Om marken ägs av kommunen ansöker man om markanvisning, d.v.s. ett löfte om ensamrätt till viss mark, under viss tid och på vissa villkor. Om kommunen har tagit initiativ till ett nytt bostadsområde fördelas ibland markanvisningarna med anbud eller tävling. Det företag som har fått 4 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Förberedelser Förstudie 4. Förstudie Byggherren börjar förberedelserna. Vilka personer skulle vilja bo här? Vad är viktigt för dem i deras boende? Vilka förutsättningar finns i området? Hur ska bygget finansieras? Många olika avdelningar inom företaget är engagerade i att ta fram underlag till besluten. 5 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Förberedelser Förstudie 5. Undersökningar Markförhållanden och omgivningar undersöks. Hur stort hus kan man bygga? Vilka byggtekniker är möjliga? 6 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Förberedelser Förstudie 6. Idéskiss En arkitekt anlitas för att ta fram en idéskiss. Idéskissen är ett förslag på hur huset skulle kunna se ut, hur det kan placeras och ibland också vilka funktioner som kan finnas i huset. Idéskissen är det första steget i en lång process där arkitekten tar fram alltmer detaljerade ritningar. 7 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Förberedelser Förstudie 7. Förslag till kommunen När byggherren har bestämt ungefär vilket hus de skulle vilja bygga, lämnas förslaget in till kommunen. Om det tänkta huset ryms inom detaljplanen för området, kan man direkt gå vidare med projektet. Om det inte finns någon detaljplan för området eller om förslaget inte ryms inom den existerande detaljplanen, kan kommunen besluta att starta en ny detaljplaneprocess. 8 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Förberedelser Förprövning 8. Förprövning Olika tjänstemän inom kommunen granskar förslaget och bedömer om det är lämpligt att ta fram en ny detaljplan som gör det möjligt att bygga huset. Deras granskning kallas förprövning och är det underlag som byggnadsnämnden använder för att fatta beslut. 9 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Planskede 2-6 år Beslut om uppdrag 9. Beslut om uppdrag Kommunpolitikerna i byggnadsnämnden ger kommunens stadsbyggnadskontor i uppdrag att starta detaljplaneprocessen. Stadsbyggnadskontoret är den förvaltning inom kommunen som hanterar byggfrågor. Det kan även heta stadsarkitektkontor, miljö- och byggkontor, plan- och byggkontor eller liknande. 10 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Planskede 2-6 år Programskede 10. Förslag till program Kommunens tjänstemän tar fram ett förslag till program, där mål och tänkta förutsättningar redovisas. 11 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Planskede 2-6 år Programskede 11. Programsamråd Programsamrådet ger myndigheter, föreningar, fastighetsägare, boende och andra intressenter möjlighet att ha synpunkter i ett tidigt skede. 12 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Planskede 2-6 år Programskede 12. Programmet godkänns Byggnadsnämnden tittar på tjänstemännens förslag till program och på de inkomna synpunkterna. Om nämnden godkänner programmet kan arbetet gå vidare. 13 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Planskede 2-6 år Utarbetande av planförslag 13. Utarbetande av planförslag Med utgångspunkt i det godkända programmet, arbetar kommunens tjänstemän fram ett planförslag. Ofta görs tekniska och miljömässiga utredningar som underlag till planförslaget. 14 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Planskede 2-6 år Samråd 14. Plansamråd När planförslaget är klart skickas det ut på samråd så att myndigheter, fastighetsägare, organisationer, boende och andra intressenter får möjlighet att komma in med synpunkter. 15 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Planskede 2-6 år Samråd 15. Justerat planförslag Efter plansamrådet bearbetas planförslaget ytterligare en gång med utgångspunkt i de synpunkter som har kommit in. 16 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Planskede 2-6 år Samråd 16. Beslut om slutgiltigt förslag Det slutgiltiga förslaget presenteras för byggnadsnämnden, som beslutar om det ska ställas ut för granskning. 17 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
18 (52) EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Planskede 2-6 år Utställning 17. Granskning Efter byggnadsnämndens beslut finns förslaget tillgängligt i skriftlig form under minst tre veckor. Den som vill lämna synpunkter på förslaget måste göra det skriftligt inom granskningstiden. Tidigare presenterades alla planförslag med en utställning, men den nya plan- och bygglagen kräver endast att förslaget finns tillgängligt i skriftlig form. Kommunen kan dock välja att göra en utställning för att presentera förslaget för kommuninvånarna. 19 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Planskede 2-6 år Antagande 18. Byggnadsnämnden tar beslut om detaljplan Byggnadsnämnden tittar på planförslaget och på de synpunkter som har kommit in. Nu fattas ett slutgiltigt beslut om detaljplanen ska antas. 20 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Planskede 2-6 år Antagande 19. Beslut i kommunfullmäktige Beslutet kan också fattas av kommunfullmäktige, exempelvis för större detaljplaner och för översiktlig planering. 21 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Planskede 2-6 år Antagande 20. Överklagan till länsstyrelsen Den som har framfört skriftliga synpunkter på planförslaget och som inte har fått dem tillgodosedda, kan överklaga beslutet till länsstyrelsen. En eventuell överklagan ska skickas till den instans som tagit beslutet, vanligen byggnadsnämnden, inom 3 veckor från den dag då beslutet tillkännagavs på kommunens anslagstavla. 22 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
Nacka tingsrätt hanterar mål från bland annat Stockholms län. (52) Planskede 2-6 år Antagande 21. Överklagan till mark- och miljödomstolen Länsstyrelsens beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Det finns fem mark- och miljödomstolar i landet. Mark- och miljödomstolen vid 23 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Planskede 2-6 år Antagande 22. Överklagan till mark- och miljööverdomstolen Mark- och miljödomstolens beslut kan överklagas till mark- och miljö-överdomstolen vid Svea hovrätt. Om överklagan avslås här, finns inga fler möjligheter att överklaga. En överklagandeprocess kan ibland ta flera år. 24 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Planskede 2-6 år Laga kraft 23. Detaljplanen vinner laga kraft Detaljplanen vinner laga kraft om överklagandetiden går ut utan att någon överklagar beslutet, eller om Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagan. I detaljplanen anges en genomförandetid. Under den tiden har fastighetsägarna en garanterad byggrätt i enlighet med planens bestämmelser. Kommunen utvecklar allmänna platser, infrastruktur, skolor, förskolor och mycket annat i takt med att planen genomförs. 25 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Byggskede 1-2 år Projekteringsprocess 24. Val av entreprenadform Nu startar byggskedet. Byggherren kan välja att organisera projektet på olika sätt. Vid en totalentreprenad låter byggherren ett annat företag ta ansvar för hela bygget från konstruktions-ritningar till färdigt hus. En utförande-entreprenad innebär att byggherren låter ta fram bygghandlingar med ritningar och beskrivningar. Sedan upphandlas en byggentreprenör som bygger huset enligt specifikationerna i bygghandlingarna. 26 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Byggskede 1-2 år Projekteringsprocess 25. Eventuell förstudie Om man inte har gjort en fullständig förstudie tidigare, så inventeras nu förutsättningarna för bygget. 27 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Byggskede 1-2 år Projekteringsprocess 26. Programskede I programskedet definieras slutproduktens mål, krav och egenskaper, vilka beskrivs i programhandlingar. Om bostäder eller lokaler i byggnaden ska säljas, tas försäljningsmaterial fram och marknadsföringen påbörjas. 28 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Byggskede 1-2 år Projekteringsprocess 27. Systemprojekteringsskede Arkitekt, konstruktör och installations-projektörer samordnar handlingarna så att de uppfyller både bygglag-stiftningens och byggherrens krav. 29 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Byggskede 1-2 år Projekteringsprocess 28. Bygglovsskede Byggherren ansöker hos kommunen om bygglov. Bygglovshandlingarna beskriver översiktligt bygget. Bygglovsansökan bedöms utifrån den fastställda detaljplanen. Om ansökan avslås, måste den bearbetas och lämnas in på nytt. 30 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Byggskede 1-2 år Projekteringsprocess Säljprocess 29. Detaljprojekteringsskede Detaljerade bygghandlingar tas fram. Dessa blir underlag för entreprenörernas byggnads- och installationsarbeten. 31 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Byggskede 1-2 år Projekteringsprocess Säljprocess 30. Har tillräckligt mycket sålts? Innan bygget kan starta, krävs det ofta att en viss procent av lägenheterna är sålda eller bokade. Det är vanligtvis ett krav från banken för att få lån till bygget. 32 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 31. Produktionsplanering Byggentreprenören planerar hur produktionen ska genomföras för att klara utlovad tid och kvalitet inom avtalad prisnivå. 33 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
såsom ställningsbyggare och plattsättare, eller om att komplettera de egna medarbetarna med ytterligare arbetskraft för att klara ett stort jobb. (52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 32. Inköp av resurser De resurser som behövs för att uppföra huset ska nu handlas upp. Materialet som huset ska byggas av beställs och maskiner, såsom grävmaskiner och lyftkranar, hyrs in. För att bygget ska fungera behövs oftast underentreprenörer. Underentreprenörerna är företag som tas in för att göra delar av arbetet. Det kan handla om specialister, 34 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 33. Tillfälliga anordningar byggs När bygget ska starta bygger man tillfälliga anordningar, såsom manskapsbodar med omklädningsrum och lunchrum, kontor, förråd och transportvägar. Under tiden som bygget pågår blir arbetsplatsen som ett litet företag i sig själv, där platschefen är högste ansvarig. 35 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 34. Markarbeten Först behöver marken förberedas, så att huset står stadigt och inte drabbas av sättningar eller fuktproblem. 36 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 35. Fornlämningar? Alla fornlämningar skyddas av lagen – även de som ännu inte har upptäckts. Det är förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. Om man hittar en fornlämning när man gräver i marken, måste arbetet omedel-bart stoppas. Länsstyrelsen kontaktas och fornlämningen undersöks. Om länsstyrelsen anser att samhällsintresset av bygget överväger, kan man få tillstånd att ta bort fornlämningen efter att den undersökts och dokumenterats. Kostnaden för det arkeologiska arbetet bekostas av byggherren. 37 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 36. Grundarbeten Grunden är den del av huset som står mot marken. Vilken teknik som används för grunden beror på husets konstrukt-ion och om man vill ha källare eller inte. 38 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 37. Husets stomme, väggar och tak byggs Nu ser huset ut som ett riktigt hus med väggar och tak. Denna del av byggprocessen går ofta överraskande fort. Rätt vad det är så har ett hus vuxit upp där det under lång tid har varit en grusgrop. 39 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 38. Installation och inredning När tak och väggar kommit på plats återstår mycket arbete på insidan innan huset är färdigt. El och vatten dras in, golv läggs, väggar och tak målas, badrum kaklas och trapphus byggs. Varje yrkesgrupp ska göra sitt arbete i tur och ordning och det krävs avancerad planering för att få allt att fungera snabbt och effektivt. De boende har i god tid fått göra inredningsval och påverka utseendet på sin lägenhet. 40 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 39. Slutkontroll och slutbesiktning När huset är helt färdigt gör entreprenören en slutkontroll och kallar till besiktning. En eller flera oberoende besiktningsmän granskar huset med utgångspunkt i de avtal som tidigare har skrivits mellan byggherren och entreprenören. Besiktningsmannen avgör ensam om huset byggts i enlighet med överenskommelserna. 41 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 40. Byggherren övertar byggnaden När slutbesiktningen är godkänd, överlämnas huset till byggherren. Därmed är byggentreprenörens arbete avslutat. 42 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) 41. Inflyttning När huset är färdigt står ofta köpare eller hyresgäster redo att flytta in med en gång. 43 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) 42. Förvaltning För att ett hus ska bibehålla sitt värde, behöver det underhållas fortlöpande. Underhållet är fastighetsägarens ansvar. 44 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
45 (52) Vad är det som kostar? Produktionskostnaden för en lägenhet i flerbostadshus kan delas in i tre huvuddelar. EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Vad är det som kostar? Produktionskostnaden för en lägenhet i flerbostadshus kan delas in i tre huvuddelar. Byggherrekostnaderna utgör i snitt ungefär 28 procent av produktionskostnaden. 7 procent utgörs av projektering, garantier, kreditivränta, försäkringar och kommunala avgifter. Kostnaden för marken utgör ungefär 21 procent. På platser med höga markpriser kan dock köpet av marken kosta lika mycket som själva byggproduktionen. En byggherre kan t.ex. vara ett allmännyttigt bostadsföretag, en privat fastighetsägare eller en bostadsrättsförening. 46 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Vad är det som kostar? Produktionskostnaden för en lägenhet i flerbostadshus kan delas in i tre huvuddelar. Moms utgör omkring 16 procent. 47 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
Här ingår lönekostnader, mark-och uppförande av byggnaden samt grov- och finplanering av marken, anslutningskostnader för el, fjärrvärme, bredband och kabel-tv. 48 (52) Byggkostnader motsvarar ungefär 56 procent. schaktningsarbeten, Vad är det som kostar? Produktionskostnaden för en lägenhet i flerbostadshus kan delas in i tre huvuddelar. EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
49 (52) Vad är det som kostar? Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsyta i flerbostadshus fördubblades mellan 1998 och 2008. Ökningen förklaras till 70 procent av markkostnader och moms. 20 procent beror på ökade materialkostnader och 10 procent förklaras av ökade löner. EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
Illustrationen ”Ett hus blir till” presenterades för första gången på boutställningen Annedal2012, som Stockholms Byggmästareförening arrangerade tillsammans med Stockholms och Sundbybergs stad. Illustrationen finns idag som webbplats www.etthusblirtill.nu och som en affisch som kan beställas från info@stockholmsbf.se. Detta bildspel kan laddas ner från www.stockholmsbf.se eller www.slideshare.com. Det kan också ses på www.youtube.com.
(52) Stockholms Byggmästareförening Stockholms Byggmästareförening är branschorganisation för bygg-, anläggnings- och specialföretag i Stockholm. Föreningen har cirka 800 medlemmar, varav de flesta är små och medelstora företag. Byggmästareföreningen för en dialog med kommuner, myndigheter och beställare för att förbättra förutsätt-ningarna för byggandet i regionen. Byggmästareföreningen erbjuder även kurser för byggbranschen. Medlemsföretagen har tillgång till rådgivning inom entreprenadjuridik och frågor som berör lagen om offentlig upphandling. Föreningen står också bakom lednings-och produktcertifieringssystemet BF9K. BF9K certifieras av tredje part och är särskilt anpassat för byggbranschen för att säkra kvaliteten, miljön och arbetsmiljön på bygget. Stockholms Byggmästareförening samverkar med Sveriges Byggindustrier, som är den rikstäckande bransch- och arbetsgivarorganisationen. I Stockholms och Gotlands län hanteras arbetsgivarfrågorna av Sveriges Byggindustrier (BI) Öst och branschfrågorna av byggmästare-föreningarna. Stockholms, Södertälje och Gotlands Byggmästareföreningar samt Sveriges Byggindustrier (BI) Öst har ett gemensamt kansli på Kungsholmen i Stockholm. Stockholms Byggmästareförening www.stockholmsbf.se info@stockholmsbf.se 08-587 147 00 51 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
(52) Ett hus blir till En illustration av vägen från idé till färdig byggnad 52 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014

More Related Content

Ett hus blir till - en illustration av vägen från idé till färdig byggnad

  • 1. (52) Ett hus blir till En illustration av vägen från idé till färdig byggnad 1 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 2. (52) Förberedelser Idé 1. Idé Någon får en idé: här skulle man kunna bygga bra bostäder! Ibland är det enskilda företag, ibland är det kommunen som tar initiativet. Det företag som bygger för egen räkning kallas för byggherre. En del byggherrar bygger själva, andra anlitar en byggentreprenör. När huset är färdigt kan byggherren antingen sälja det till någon annan eller behålla det själv för att använda eller hyra ut. Den som äger det färdiga huset kallas för fastighetsägare. 2 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 3. (52) Förberedelser Förstudie 2. Marken köps Ibland äger byggherren redan marken, men oftast köps marken till varje fastighetsprojekt. 3 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 4. markanvisningen kan, när detaljplanen är klar, antingen få köpa marken eller få en tomträtt. Tomträtt är en sorts hyra av marken med besittningsrätt under en avtalad tid. (52) Förberedelser Förstudie 3. Markanvisning Om marken ägs av kommunen ansöker man om markanvisning, d.v.s. ett löfte om ensamrätt till viss mark, under viss tid och på vissa villkor. Om kommunen har tagit initiativ till ett nytt bostadsområde fördelas ibland markanvisningarna med anbud eller tävling. Det företag som har fått 4 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 5. (52) Förberedelser Förstudie 4. Förstudie Byggherren börjar förberedelserna. Vilka personer skulle vilja bo här? Vad är viktigt för dem i deras boende? Vilka förutsättningar finns i området? Hur ska bygget finansieras? Många olika avdelningar inom företaget är engagerade i att ta fram underlag till besluten. 5 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 6. (52) Förberedelser Förstudie 5. Undersökningar Markförhållanden och omgivningar undersöks. Hur stort hus kan man bygga? Vilka byggtekniker är möjliga? 6 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 7. (52) Förberedelser Förstudie 6. Idéskiss En arkitekt anlitas för att ta fram en idéskiss. Idéskissen är ett förslag på hur huset skulle kunna se ut, hur det kan placeras och ibland också vilka funktioner som kan finnas i huset. Idéskissen är det första steget i en lång process där arkitekten tar fram alltmer detaljerade ritningar. 7 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 8. (52) Förberedelser Förstudie 7. Förslag till kommunen När byggherren har bestämt ungefär vilket hus de skulle vilja bygga, lämnas förslaget in till kommunen. Om det tänkta huset ryms inom detaljplanen för området, kan man direkt gå vidare med projektet. Om det inte finns någon detaljplan för området eller om förslaget inte ryms inom den existerande detaljplanen, kan kommunen besluta att starta en ny detaljplaneprocess. 8 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 9. (52) Förberedelser Förprövning 8. Förprövning Olika tjänstemän inom kommunen granskar förslaget och bedömer om det är lämpligt att ta fram en ny detaljplan som gör det möjligt att bygga huset. Deras granskning kallas förprövning och är det underlag som byggnadsnämnden använder för att fatta beslut. 9 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 10. (52) Planskede 2-6 år Beslut om uppdrag 9. Beslut om uppdrag Kommunpolitikerna i byggnadsnämnden ger kommunens stadsbyggnadskontor i uppdrag att starta detaljplaneprocessen. Stadsbyggnadskontoret är den förvaltning inom kommunen som hanterar byggfrågor. Det kan även heta stadsarkitektkontor, miljö- och byggkontor, plan- och byggkontor eller liknande. 10 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 11. (52) Planskede 2-6 år Programskede 10. Förslag till program Kommunens tjänstemän tar fram ett förslag till program, där mål och tänkta förutsättningar redovisas. 11 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 12. (52) Planskede 2-6 år Programskede 11. Programsamråd Programsamrådet ger myndigheter, föreningar, fastighetsägare, boende och andra intressenter möjlighet att ha synpunkter i ett tidigt skede. 12 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 13. (52) Planskede 2-6 år Programskede 12. Programmet godkänns Byggnadsnämnden tittar på tjänstemännens förslag till program och på de inkomna synpunkterna. Om nämnden godkänner programmet kan arbetet gå vidare. 13 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 14. (52) Planskede 2-6 år Utarbetande av planförslag 13. Utarbetande av planförslag Med utgångspunkt i det godkända programmet, arbetar kommunens tjänstemän fram ett planförslag. Ofta görs tekniska och miljömässiga utredningar som underlag till planförslaget. 14 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 15. (52) Planskede 2-6 år Samråd 14. Plansamråd När planförslaget är klart skickas det ut på samråd så att myndigheter, fastighetsägare, organisationer, boende och andra intressenter får möjlighet att komma in med synpunkter. 15 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 16. (52) Planskede 2-6 år Samråd 15. Justerat planförslag Efter plansamrådet bearbetas planförslaget ytterligare en gång med utgångspunkt i de synpunkter som har kommit in. 16 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 17. (52) Planskede 2-6 år Samråd 16. Beslut om slutgiltigt förslag Det slutgiltiga förslaget presenteras för byggnadsnämnden, som beslutar om det ska ställas ut för granskning. 17 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 18. 18 (52) EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 19. (52) Planskede 2-6 år Utställning 17. Granskning Efter byggnadsnämndens beslut finns förslaget tillgängligt i skriftlig form under minst tre veckor. Den som vill lämna synpunkter på förslaget måste göra det skriftligt inom granskningstiden. Tidigare presenterades alla planförslag med en utställning, men den nya plan- och bygglagen kräver endast att förslaget finns tillgängligt i skriftlig form. Kommunen kan dock välja att göra en utställning för att presentera förslaget för kommuninvånarna. 19 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 20. (52) Planskede 2-6 år Antagande 18. Byggnadsnämnden tar beslut om detaljplan Byggnadsnämnden tittar på planförslaget och på de synpunkter som har kommit in. Nu fattas ett slutgiltigt beslut om detaljplanen ska antas. 20 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 21. (52) Planskede 2-6 år Antagande 19. Beslut i kommunfullmäktige Beslutet kan också fattas av kommunfullmäktige, exempelvis för större detaljplaner och för översiktlig planering. 21 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 22. (52) Planskede 2-6 år Antagande 20. Överklagan till länsstyrelsen Den som har framfört skriftliga synpunkter på planförslaget och som inte har fått dem tillgodosedda, kan överklaga beslutet till länsstyrelsen. En eventuell överklagan ska skickas till den instans som tagit beslutet, vanligen byggnadsnämnden, inom 3 veckor från den dag då beslutet tillkännagavs på kommunens anslagstavla. 22 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 23. Nacka tingsrätt hanterar mål från bland annat Stockholms län. (52) Planskede 2-6 år Antagande 21. Överklagan till mark- och miljödomstolen Länsstyrelsens beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Det finns fem mark- och miljödomstolar i landet. Mark- och miljödomstolen vid 23 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 24. (52) Planskede 2-6 år Antagande 22. Överklagan till mark- och miljööverdomstolen Mark- och miljödomstolens beslut kan överklagas till mark- och miljö-överdomstolen vid Svea hovrätt. Om överklagan avslås här, finns inga fler möjligheter att överklaga. En överklagandeprocess kan ibland ta flera år. 24 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 25. (52) Planskede 2-6 år Laga kraft 23. Detaljplanen vinner laga kraft Detaljplanen vinner laga kraft om överklagandetiden går ut utan att någon överklagar beslutet, eller om Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagan. I detaljplanen anges en genomförandetid. Under den tiden har fastighetsägarna en garanterad byggrätt i enlighet med planens bestämmelser. Kommunen utvecklar allmänna platser, infrastruktur, skolor, förskolor och mycket annat i takt med att planen genomförs. 25 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 26. (52) Byggskede 1-2 år Projekteringsprocess 24. Val av entreprenadform Nu startar byggskedet. Byggherren kan välja att organisera projektet på olika sätt. Vid en totalentreprenad låter byggherren ett annat företag ta ansvar för hela bygget från konstruktions-ritningar till färdigt hus. En utförande-entreprenad innebär att byggherren låter ta fram bygghandlingar med ritningar och beskrivningar. Sedan upphandlas en byggentreprenör som bygger huset enligt specifikationerna i bygghandlingarna. 26 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 27. (52) Byggskede 1-2 år Projekteringsprocess 25. Eventuell förstudie Om man inte har gjort en fullständig förstudie tidigare, så inventeras nu förutsättningarna för bygget. 27 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 28. (52) Byggskede 1-2 år Projekteringsprocess 26. Programskede I programskedet definieras slutproduktens mål, krav och egenskaper, vilka beskrivs i programhandlingar. Om bostäder eller lokaler i byggnaden ska säljas, tas försäljningsmaterial fram och marknadsföringen påbörjas. 28 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 29. (52) Byggskede 1-2 år Projekteringsprocess 27. Systemprojekteringsskede Arkitekt, konstruktör och installations-projektörer samordnar handlingarna så att de uppfyller både bygglag-stiftningens och byggherrens krav. 29 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 30. (52) Byggskede 1-2 år Projekteringsprocess 28. Bygglovsskede Byggherren ansöker hos kommunen om bygglov. Bygglovshandlingarna beskriver översiktligt bygget. Bygglovsansökan bedöms utifrån den fastställda detaljplanen. Om ansökan avslås, måste den bearbetas och lämnas in på nytt. 30 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 31. (52) Byggskede 1-2 år Projekteringsprocess Säljprocess 29. Detaljprojekteringsskede Detaljerade bygghandlingar tas fram. Dessa blir underlag för entreprenörernas byggnads- och installationsarbeten. 31 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 32. (52) Byggskede 1-2 år Projekteringsprocess Säljprocess 30. Har tillräckligt mycket sålts? Innan bygget kan starta, krävs det ofta att en viss procent av lägenheterna är sålda eller bokade. Det är vanligtvis ett krav från banken för att få lån till bygget. 32 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 33. (52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 31. Produktionsplanering Byggentreprenören planerar hur produktionen ska genomföras för att klara utlovad tid och kvalitet inom avtalad prisnivå. 33 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 34. såsom ställningsbyggare och plattsättare, eller om att komplettera de egna medarbetarna med ytterligare arbetskraft för att klara ett stort jobb. (52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 32. Inköp av resurser De resurser som behövs för att uppföra huset ska nu handlas upp. Materialet som huset ska byggas av beställs och maskiner, såsom grävmaskiner och lyftkranar, hyrs in. För att bygget ska fungera behövs oftast underentreprenörer. Underentreprenörerna är företag som tas in för att göra delar av arbetet. Det kan handla om specialister, 34 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 35. (52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 33. Tillfälliga anordningar byggs När bygget ska starta bygger man tillfälliga anordningar, såsom manskapsbodar med omklädningsrum och lunchrum, kontor, förråd och transportvägar. Under tiden som bygget pågår blir arbetsplatsen som ett litet företag i sig själv, där platschefen är högste ansvarig. 35 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 36. (52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 34. Markarbeten Först behöver marken förberedas, så att huset står stadigt och inte drabbas av sättningar eller fuktproblem. 36 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 37. (52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 35. Fornlämningar? Alla fornlämningar skyddas av lagen – även de som ännu inte har upptäckts. Det är förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. Om man hittar en fornlämning när man gräver i marken, måste arbetet omedel-bart stoppas. Länsstyrelsen kontaktas och fornlämningen undersöks. Om länsstyrelsen anser att samhällsintresset av bygget överväger, kan man få tillstånd att ta bort fornlämningen efter att den undersökts och dokumenterats. Kostnaden för det arkeologiska arbetet bekostas av byggherren. 37 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 38. (52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 36. Grundarbeten Grunden är den del av huset som står mot marken. Vilken teknik som används för grunden beror på husets konstrukt-ion och om man vill ha källare eller inte. 38 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 39. (52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 37. Husets stomme, väggar och tak byggs Nu ser huset ut som ett riktigt hus med väggar och tak. Denna del av byggprocessen går ofta överraskande fort. Rätt vad det är så har ett hus vuxit upp där det under lång tid har varit en grusgrop. 39 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 40. (52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 38. Installation och inredning När tak och väggar kommit på plats återstår mycket arbete på insidan innan huset är färdigt. El och vatten dras in, golv läggs, väggar och tak målas, badrum kaklas och trapphus byggs. Varje yrkesgrupp ska göra sitt arbete i tur och ordning och det krävs avancerad planering för att få allt att fungera snabbt och effektivt. De boende har i god tid fått göra inredningsval och påverka utseendet på sin lägenhet. 40 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 41. (52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 39. Slutkontroll och slutbesiktning När huset är helt färdigt gör entreprenören en slutkontroll och kallar till besiktning. En eller flera oberoende besiktningsmän granskar huset med utgångspunkt i de avtal som tidigare har skrivits mellan byggherren och entreprenören. Besiktningsmannen avgör ensam om huset byggts i enlighet med överenskommelserna. 41 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 42. (52) Byggskede 1-2 år Utförandeprocess Säljprocess 40. Byggherren övertar byggnaden När slutbesiktningen är godkänd, överlämnas huset till byggherren. Därmed är byggentreprenörens arbete avslutat. 42 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 43. (52) 41. Inflyttning När huset är färdigt står ofta köpare eller hyresgäster redo att flytta in med en gång. 43 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 44. (52) 42. Förvaltning För att ett hus ska bibehålla sitt värde, behöver det underhållas fortlöpande. Underhållet är fastighetsägarens ansvar. 44 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 45. 45 (52) Vad är det som kostar? Produktionskostnaden för en lägenhet i flerbostadshus kan delas in i tre huvuddelar. EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 46. (52) Vad är det som kostar? Produktionskostnaden för en lägenhet i flerbostadshus kan delas in i tre huvuddelar. Byggherrekostnaderna utgör i snitt ungefär 28 procent av produktionskostnaden. 7 procent utgörs av projektering, garantier, kreditivränta, försäkringar och kommunala avgifter. Kostnaden för marken utgör ungefär 21 procent. På platser med höga markpriser kan dock köpet av marken kosta lika mycket som själva byggproduktionen. En byggherre kan t.ex. vara ett allmännyttigt bostadsföretag, en privat fastighetsägare eller en bostadsrättsförening. 46 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 47. (52) Vad är det som kostar? Produktionskostnaden för en lägenhet i flerbostadshus kan delas in i tre huvuddelar. Moms utgör omkring 16 procent. 47 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 48. Här ingår lönekostnader, mark-och uppförande av byggnaden samt grov- och finplanering av marken, anslutningskostnader för el, fjärrvärme, bredband och kabel-tv. 48 (52) Byggkostnader motsvarar ungefär 56 procent. schaktningsarbeten, Vad är det som kostar? Produktionskostnaden för en lägenhet i flerbostadshus kan delas in i tre huvuddelar. EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 49. 49 (52) Vad är det som kostar? Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsyta i flerbostadshus fördubblades mellan 1998 och 2008. Ökningen förklaras till 70 procent av markkostnader och moms. 20 procent beror på ökade materialkostnader och 10 procent förklaras av ökade löner. EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 50. Illustrationen ”Ett hus blir till” presenterades för första gången på boutställningen Annedal2012, som Stockholms Byggmästareförening arrangerade tillsammans med Stockholms och Sundbybergs stad. Illustrationen finns idag som webbplats www.etthusblirtill.nu och som en affisch som kan beställas från info@stockholmsbf.se. Detta bildspel kan laddas ner från www.stockholmsbf.se eller www.slideshare.com. Det kan också ses på www.youtube.com.
  • 51. (52) Stockholms Byggmästareförening Stockholms Byggmästareförening är branschorganisation för bygg-, anläggnings- och specialföretag i Stockholm. Föreningen har cirka 800 medlemmar, varav de flesta är små och medelstora företag. Byggmästareföreningen för en dialog med kommuner, myndigheter och beställare för att förbättra förutsätt-ningarna för byggandet i regionen. Byggmästareföreningen erbjuder även kurser för byggbranschen. Medlemsföretagen har tillgång till rådgivning inom entreprenadjuridik och frågor som berör lagen om offentlig upphandling. Föreningen står också bakom lednings-och produktcertifieringssystemet BF9K. BF9K certifieras av tredje part och är särskilt anpassat för byggbranschen för att säkra kvaliteten, miljön och arbetsmiljön på bygget. Stockholms Byggmästareförening samverkar med Sveriges Byggindustrier, som är den rikstäckande bransch- och arbetsgivarorganisationen. I Stockholms och Gotlands län hanteras arbetsgivarfrågorna av Sveriges Byggindustrier (BI) Öst och branschfrågorna av byggmästare-föreningarna. Stockholms, Södertälje och Gotlands Byggmästareföreningar samt Sveriges Byggindustrier (BI) Öst har ett gemensamt kansli på Kungsholmen i Stockholm. Stockholms Byggmästareförening www.stockholmsbf.se info@stockholmsbf.se 08-587 147 00 51 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014
  • 52. (52) Ett hus blir till En illustration av vägen från idé till färdig byggnad 52 EttS hTuOsC bKliHr tOilLlMS BYGGMÄSTAREFÖRENING 2014-09-11 © Stockholms Byggmästareförening 2014