ºÝºÝߣ

ºÝºÝߣShare a Scribd company logo

Mattias B?ckstr?m Ett idealhistoriskt bondeliv

?
?
K
Karen Pedersen

LFF - Landsforeningen til bevaring af foto og film

1 of 9
Download to read offline
¡±Hvis Billedet paa Negativet var ordnet efter Blyantsstregerne saaledes at Panelet bagved ikke tillod Indkig i det tomme Rum tilvenstre, var Genstand och Figurer blevne st?rre og Detailler i dem og Snitv?rket mere dominerede. [...] Figurene foran Snitv?rket b?r staa lidt l?ngere tilh?jre.¡± Bernhard Olsen, anteckning baksidan av fotografi, ca 1904 Foto fr?n Ostenfeldgaarden, Peter Elfelt, ca 1904. Illustreret Tidende, Nr. 47, 1904. Ett idealhistoriskt bondeliv Socialmoral och empirisk vetenskap p? fotografier fr?n Dansk Folkemuseum, Norsk Folkemuseum och Nordiska museet Mattias B?ckstr?m, doktorand, id¨¦- och l?rdomshistoria G?teborgs universitet
¡±Meningen er jo ikke at skaffe os ogsaa Fortidens Virkeligheds-Masse paa Halsen, som om vi ikke havde nok i vor egen Tids. Var det saa, vilde vi simpelthen kv?les under den uhyre Bunke Enkeltheder, der v?ltedes ud over os. Vi samler dem til et Billede, danner en ideal Verden, hvor vi, efter bedste Evne Sandheden tro, lader det forbigangne gentage sig, men paa en ny Maade, med forkortede Linjer mellem Aarsag og Virkning, med det efter vor Mening v?sentlige i saa klart et Lys, som det maaske aldrig viste sig for Samtiden. Dette er Historie-skrivningens Kunst.¡± Troels Frederik Troels-Lund, 1894 ¡±Friluftsmuseets hufvuduppgift ?r enligt v?r mening mer att h?fda det v?sentligas ?n det tillf?lligas r?tt att vara till, mer att str?fva efter sanning ?n efter verklighet under hvilket senare begrepp dr M¨¹ller i h?r ?syftade uppsats alt f?r mycket g?r sig till tr?l.¡± Nils Edward Hammarstedt, 1897 Blekingestugan, Skansen, vykort omkr. 1900. Foto fr?n Ostenfeldgaarden, Peter Elfelt, ca 1904
¡±lapparne. Jag f?r min del skulle v?ga f?resl?: ers?ttning f?r resan ned till Alten beviljas vid samtal med Gaidno i Stockholm, fria resor p? ?ngb?t och j?rnv?g tur och retur (skulle de ej s?som ¡¯ethnographica¡¯ kunna g? fraktfritt p? j?rnv?garne?!)¡± Brev till Artur Hazelius fr?n Hugo Samzelius, den 23 april 1891, ang?ende anskaffande av ¡±lappar¡± till Skansen. Vykort fr?n ¡±Lappl?gret¡±, Skansen, 1890-tal
¡±Hvarje familj af renlapparna, hvarje liten lappby har sina skogar och sina fj?ll, d?r de sedan urminnes tid h?llit till. En hvar f?ljer sina gamla v?gar, s? att det aldrig blir strid emellan dem. Fredliga till sin natur ?ro de, som alla h?gnordiska folk. I detta fall bilda de en motsats till de flesta andra naturfolk; skulle det vara det kalla klimatet, som har afkylt deras blod? Men vi finna ocks? bofasta lappar, i regeln s?dana som det g?tt tillbaka f?r och som mistat sina renar eller icke kunnat motst? br?nnvinets frestelser.¡± Waldemar Dreyer, Naturfolkens liv, 1899. Nils Edvard Hammarstedt, Svenska folket, dess lefnadss?tt, seder och forntro, 1902.
¡±Till v?rfesten [¡­] komma 2 (ej 3) fr?knar Isaksson, som l?ra ?nska begagna sig af min fru s?som f?rkl?de, att anm?la sig. En av dessa, som ?r m?rk, hoppas jag f? till lappl?gret.¡± Hugo Samzelius 4 maj 1894. Foto fr?n Skansens v?rfest, Frans Gustaf Klemming, 1894
¡±Skansens v?rfest¡±, och v?rfestfruarna under ledning av fru Anna Wallenberg, f?dd von Sydow. I detta helsidesuppslag presenterades alla 100 societetsdamer med deras genealogi och hemadresser. En socialmoralisk idealbild av ett kultur- historiskt samh?llsbygge som grundas p? f?rest?llningen om v?rfestfruarna som skapare av k?rleksfulla relationer ¨C ett slags folkhem. Stockholms Dagblad, 8 maj 1894.
¡±Skulle jeg paapege, hvad det er, der irriterer og v?kker Modpartens Afsky ¨C enten det saa g?ller b?ger eller museer ¨C vilde jeg med ¨¦t Ord kalde det: Illusioner. ?vnen til at s?tte Fantasien i Bev?gelse, fremhaalde en til Fortids Virkelighed svarende Illusion er paa engang det Nyes Styrke og svage Punkt. Her m?des i inderlig Enhed Sandt og Usandt eller dog Usikkert. Thi det kan jo ikke n?gtes, at der i det sproglige Billed og i det Museumsdannende Interieur eller ¡®Exterieur¡¯ ¨C hvor godt og sandhedstro det end er udf?rt er et Plus til forruden de enkelte Mosaikdele, hvoraf det er sammensat. Dette Plus er Fremstillerens Syn paa Sagen og den dertil hos L?seren eller Betragteren svarende Illusion. Dette er efter min mening Historiefremstillingens ?dleste og mest ?theriske Olie, uden hvilken den hele icke har synderligt V?rd.¡± Troels Frederik Troels-Lund, 1898 Hallandsstuen, 1897, Kongens Have, foto 1897 Blekingestugan, 1891, Skansen, vykort omkr. 1900 Gr?slistuen, 1899, Bygd?, vykort 1912 ¡±S. M. [Sigrid Millrath], b?r f?r all del laga, att inspektionen i stugorna blir mycket mera effektiv. D? jag i dag kom in i Hornborgastugan, d?r jag ej p? l?nge varit inne, hade gossen h?ngt sin rock p? en spik midt i stugan och hans moderna v?ska med frukosten stod p? byr?n. Sopskyffel och viska l?go i spisen och ett j?rnbeslag som han anv?nde s?som eldgaffel. ¡±Alt detta hade s? varit hela l?nga tiden till baka¡±, sade han. Men alt detta ?r rent of?rsvarligt. Vid f?rsta blick d? amanuensen intr?der, borde hon strax m?rka s?dant, som f?r den bes?kande f?rst?r illusionen.¡± Artur Hazelius, mellan 1898 och 1901
Hallandsstuen, Lyngby, vykort, ca 1910-tal Blekingestugan, Skansen, foto, ca 1905 Eldstadens utvecklingskedja, Eliert Sundt, 1861 Ugnens utvecklingskedja, Axel Nilsson, 1905
Mattias B?ckstr?m Ett idealhistoriskt bondeliv

More Related Content

Mattias B?ckstr?m Ett idealhistoriskt bondeliv

  • 1. ¡±Hvis Billedet paa Negativet var ordnet efter Blyantsstregerne saaledes at Panelet bagved ikke tillod Indkig i det tomme Rum tilvenstre, var Genstand och Figurer blevne st?rre og Detailler i dem og Snitv?rket mere dominerede. [...] Figurene foran Snitv?rket b?r staa lidt l?ngere tilh?jre.¡± Bernhard Olsen, anteckning baksidan av fotografi, ca 1904 Foto fr?n Ostenfeldgaarden, Peter Elfelt, ca 1904. Illustreret Tidende, Nr. 47, 1904. Ett idealhistoriskt bondeliv Socialmoral och empirisk vetenskap p? fotografier fr?n Dansk Folkemuseum, Norsk Folkemuseum och Nordiska museet Mattias B?ckstr?m, doktorand, id¨¦- och l?rdomshistoria G?teborgs universitet
  • 2. ¡±Meningen er jo ikke at skaffe os ogsaa Fortidens Virkeligheds-Masse paa Halsen, som om vi ikke havde nok i vor egen Tids. Var det saa, vilde vi simpelthen kv?les under den uhyre Bunke Enkeltheder, der v?ltedes ud over os. Vi samler dem til et Billede, danner en ideal Verden, hvor vi, efter bedste Evne Sandheden tro, lader det forbigangne gentage sig, men paa en ny Maade, med forkortede Linjer mellem Aarsag og Virkning, med det efter vor Mening v?sentlige i saa klart et Lys, som det maaske aldrig viste sig for Samtiden. Dette er Historie-skrivningens Kunst.¡± Troels Frederik Troels-Lund, 1894 ¡±Friluftsmuseets hufvuduppgift ?r enligt v?r mening mer att h?fda det v?sentligas ?n det tillf?lligas r?tt att vara till, mer att str?fva efter sanning ?n efter verklighet under hvilket senare begrepp dr M¨¹ller i h?r ?syftade uppsats alt f?r mycket g?r sig till tr?l.¡± Nils Edward Hammarstedt, 1897 Blekingestugan, Skansen, vykort omkr. 1900. Foto fr?n Ostenfeldgaarden, Peter Elfelt, ca 1904
  • 3. ¡±lapparne. Jag f?r min del skulle v?ga f?resl?: ers?ttning f?r resan ned till Alten beviljas vid samtal med Gaidno i Stockholm, fria resor p? ?ngb?t och j?rnv?g tur och retur (skulle de ej s?som ¡¯ethnographica¡¯ kunna g? fraktfritt p? j?rnv?garne?!)¡± Brev till Artur Hazelius fr?n Hugo Samzelius, den 23 april 1891, ang?ende anskaffande av ¡±lappar¡± till Skansen. Vykort fr?n ¡±Lappl?gret¡±, Skansen, 1890-tal
  • 4. ¡±Hvarje familj af renlapparna, hvarje liten lappby har sina skogar och sina fj?ll, d?r de sedan urminnes tid h?llit till. En hvar f?ljer sina gamla v?gar, s? att det aldrig blir strid emellan dem. Fredliga till sin natur ?ro de, som alla h?gnordiska folk. I detta fall bilda de en motsats till de flesta andra naturfolk; skulle det vara det kalla klimatet, som har afkylt deras blod? Men vi finna ocks? bofasta lappar, i regeln s?dana som det g?tt tillbaka f?r och som mistat sina renar eller icke kunnat motst? br?nnvinets frestelser.¡± Waldemar Dreyer, Naturfolkens liv, 1899. Nils Edvard Hammarstedt, Svenska folket, dess lefnadss?tt, seder och forntro, 1902.
  • 5. ¡±Till v?rfesten [¡­] komma 2 (ej 3) fr?knar Isaksson, som l?ra ?nska begagna sig af min fru s?som f?rkl?de, att anm?la sig. En av dessa, som ?r m?rk, hoppas jag f? till lappl?gret.¡± Hugo Samzelius 4 maj 1894. Foto fr?n Skansens v?rfest, Frans Gustaf Klemming, 1894
  • 6. ¡±Skansens v?rfest¡±, och v?rfestfruarna under ledning av fru Anna Wallenberg, f?dd von Sydow. I detta helsidesuppslag presenterades alla 100 societetsdamer med deras genealogi och hemadresser. En socialmoralisk idealbild av ett kultur- historiskt samh?llsbygge som grundas p? f?rest?llningen om v?rfestfruarna som skapare av k?rleksfulla relationer ¨C ett slags folkhem. Stockholms Dagblad, 8 maj 1894.
  • 7. ¡±Skulle jeg paapege, hvad det er, der irriterer og v?kker Modpartens Afsky ¨C enten det saa g?ller b?ger eller museer ¨C vilde jeg med ¨¦t Ord kalde det: Illusioner. ?vnen til at s?tte Fantasien i Bev?gelse, fremhaalde en til Fortids Virkelighed svarende Illusion er paa engang det Nyes Styrke og svage Punkt. Her m?des i inderlig Enhed Sandt og Usandt eller dog Usikkert. Thi det kan jo ikke n?gtes, at der i det sproglige Billed og i det Museumsdannende Interieur eller ¡®Exterieur¡¯ ¨C hvor godt og sandhedstro det end er udf?rt er et Plus til forruden de enkelte Mosaikdele, hvoraf det er sammensat. Dette Plus er Fremstillerens Syn paa Sagen og den dertil hos L?seren eller Betragteren svarende Illusion. Dette er efter min mening Historiefremstillingens ?dleste og mest ?theriske Olie, uden hvilken den hele icke har synderligt V?rd.¡± Troels Frederik Troels-Lund, 1898 Hallandsstuen, 1897, Kongens Have, foto 1897 Blekingestugan, 1891, Skansen, vykort omkr. 1900 Gr?slistuen, 1899, Bygd?, vykort 1912 ¡±S. M. [Sigrid Millrath], b?r f?r all del laga, att inspektionen i stugorna blir mycket mera effektiv. D? jag i dag kom in i Hornborgastugan, d?r jag ej p? l?nge varit inne, hade gossen h?ngt sin rock p? en spik midt i stugan och hans moderna v?ska med frukosten stod p? byr?n. Sopskyffel och viska l?go i spisen och ett j?rnbeslag som han anv?nde s?som eldgaffel. ¡±Alt detta hade s? varit hela l?nga tiden till baka¡±, sade han. Men alt detta ?r rent of?rsvarligt. Vid f?rsta blick d? amanuensen intr?der, borde hon strax m?rka s?dant, som f?r den bes?kande f?rst?r illusionen.¡± Artur Hazelius, mellan 1898 och 1901
  • 8. Hallandsstuen, Lyngby, vykort, ca 1910-tal Blekingestugan, Skansen, foto, ca 1905 Eldstadens utvecklingskedja, Eliert Sundt, 1861 Ugnens utvecklingskedja, Axel Nilsson, 1905