際際滷

際際滷Share a Scribd company logo
Europeiska unionens historia,
  grundl辰ggande f旦rdrag och
       politiska system




                                1/22/2013   1
Europeiska unionens historia




                               1/22/2013   2
Europeiska unionens historia



   Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska
    union uppstod ur ruinerna efter andra v辰rldskriget

   Det yttersta syftet var att f旦rhindra ett nytt
    storkrig mellan Tyskland och Frankrike

   I grund och botten fr奪gan om en fredsprocess

   Koltillg奪ngarna i Saarregionen samt f旦rvaltningen
    och kontrollen av dem spelade en central roll

                                                     1/22/2013   3
Europeiska unionens historia


    Jean Monnet: Tanken p奪 en europeisk
     integration
        En internationell myndighet skulle 旦vervaka
         den gemensamma produktionen                     Foto: Europeiska
                                                         kommissionen




    Den franske utrikesministern Robert
     Schumans f旦rklaring 9.5.1950
        Han f旦reslog att kol- och st奪lproduktionen i
         Frankrike och Tyskland skulle underst辰llas en
         internationell myndighet                               Foto: Europeiska
                                                                kommissionen




    F旦rhandlingarna som inleddes utifr奪n f旦rklaringen
     ledde fram till uppkomsten av Europeiska kol- och
     st奪lgemenskapen                                             1/22/2013         4
Europeiska unionens historia



   F旦rdraget om uppr辰ttandet av Europeiska kol- och
    st奪lgemenskapen (EKSG) undertecknades i Paris
    18.4.1951

   Parisf旦rdraget undertecknades av sex l辰nder:
       Frankrike
       Tyskland
       Nederl辰nderna
       Belgien
       Luxemburg
       Italien


                                              1/22/2013   5
Europeiska unionens historia



   P奪 grund av det 辰ndrade v辰rldspolitiska l辰get
    uppstod behovet av ett bredare samarbete
       Eskaleringen av det kalla kriget, spridningen av k辰rnvapen,
        ekonomiska omv辰lvningar


   Tv奪 grundl辰ggande f旦rdrag undertecknades i Rom
    25.3.1957
       Europeiska ekonomiska gemenskapen
       Europeiska atomenergigemenskapen


   Europeiska ekonomiska gemenskapens (EEG)
    grundstenar var en tullunion och en gemensam
    marknad f旦r varor vilken skulle inf旦ras stegvis
                                                        1/22/2013   6
Romf旦rdraget underteknades 25.3.1957
i palatset Capitoline




   Foto: Europeiska kommissionen

                                       1/22/2013   7
Europeiska unionens historia



   Den ekonomiska gemenskapens m奪l var (och 辰r
    forts辰ttningsvis):

       En h奪llbar ekonomisk utveckling i hela gemenskapen
       En fortsatt och balanserad ekonomisk tillv辰xt
       En 旦kad ekonomisk stabilitet
       En snabb(are) 旦kning av levnadsstandarden
       N辰ra relationer mellan medlemsstaterna

   Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom)
    m奪l var att s辰kerst辰lla k辰rnenergiproduktionen i
    Europa

                                                      1/22/2013   8
Europeiska unionens historia



     EKSG, EEG och Euratom bildade tillsammans
             Europeiska gemenskaperna
                             EG
                         Europeiska
                       gemenskaperna
                      (Fusionsf旦rdraget)
                            1965



                            EEG             Euratom
      EKSG
                        Europeiska          Europeiska
   Europeiska kol-
                        ekonomiska          Atomenergi-
och st奪lgemenskapen
                       gemenskapen         gemenskapen
         1951
                           1957                1957
                                                  1/22/2013   9
Europeiska unionens historia



   Europeiska unionen (EU) uppstod f旦rst 1992
    genom Maastrichtf旦rdraget
       F旦rdraget tr辰dde i kraft 1.11.1993


   F旦rdraget 辰r indelat i tre s.k. pelare, som bildar
    Europeiska unionen

    1. Europeiska gemenskaperna
    2. Den gemensamma utrikes- och s辰kerhetspolitiken
    3. Samarbete i r辰ttsliga och inrikes fr奪gor


                                                    1/22/2013   10
EU:s politiska system och
grundl辰ggande f旦rdrag




                            1/22/2013   11
Europeiska unionens
politiska system


   EU 辰r inte en f旦rbundsstat (federation), men den
    辰r mer 辰n en traditionell internationell
    organisation

   Juridiskt: statsf旦rbund (konfederation)

   Unionen har inte kompetenskompetens
       Kompetens att best辰mma om beh旦righetsf旦rdelningen och
        att inr辰tta nya befogenheter


   Endast medlemsl辰nderna kan med enh辰lliga beslut
    辰ndra f旦rdragen
                                                    1/22/2013   12
Europeiska unionens
grundl辰ggande f旦rdrag


   Unionen har ingen grundlag

   Verksamheten bygger p奪 fyra grundl辰ggande
    f旦rdrag mellan medlemsl辰nderna

   De grundl辰ggande f旦rdragen har 辰ndrats genom
    ett flertal kompletterande och reviderande f旦rdrag
       I den konsoliderade versionen 辰r de inf旦rda 辰ndringarna
        inarbetade i f旦rdraget
   N辰r en stat ansluter sig till unionen godk辰nner
    den alla g辰llande f旦rdrag samt inneh奪llet och
    f旦rpliktelserna i dessa

                                                       1/22/2013   13
Europeiska unionens grundl辰ggande f旦rdrag
(inom parentesen; 奪ret som f旦rdraget tr辰dde i kraft)




   Parisf旦rdraget 1951 (1952)
       EKSG, Europeiska kol- och st奪lgemenskapen
       Tyskland, Frankrike, Italien, Belgien, Nederl辰nderna,
        Luxemburg


   Romf旦rdragen 1957 (1958)
       EEG, Europeiska ekonomiska gemenskapen
       Euratom, Europeiska Atomenergigemenskapen


   Maastrichtf旦rdraget 1992 (1993)
       EU, F旦rdraget om Europeiska unionen

                                                         1/22/2013   14
De viktigaste kompletterande
och reviderande f旦rdragen


   Fusionsf旦rdraget 1965 (1967)
       Gemensamt r奪d och gemensam kommission f旦r de d奪varande tre
        gemenskaperna

   Europeiska enhetsakten 1986 (1987)
       ndringar som beh旦vdes f旦r att genomf旦ra den inre marknaden

   Amsterdamf旦rdraget 1997 (1999)
       Schengenregelverket inf旦rlivades som en del av EU
       Gradvist genomf旦rande av ett omr奪de med frihet, s辰kerhet och r辰ttvisa

   Nicef旦rdraget 2001 (2003)
       Reform av institutionerna inf旦r utvidgningen av unionen

   Lissabonf旦rdraget 2007 (2009)
       t辰nkt att g旦ra EU-samarbetet mer effektivt och demokratiskt


                                                                      1/22/2013   15
Lissabonf旦rdraget undertecknades
  13.12.2007




Foto: Europeiska kommissionen




                                Foto: Presidentens kansli i Polen

F旦r Finlands del signerades
avtalet av d奪varande
statsminister Matti Vanhanen
och utrikesminister Ilkka
Kanerva.
                                                                    1/22/2013   16
Kontaktinformation




               Utrikesministeriet
              Europainformationen
                    PB 452
               00023 Statsr奪det

         Riksomfattande telefonnummer:
                 0295 3500 10

                     E-post:
          europainformationen@formin.fi


                                          1/22/2013   17

More Related Content

Europeiska unionens historia 2013

  • 1. Europeiska unionens historia, grundl辰ggande f旦rdrag och politiska system 1/22/2013 1
  • 3. Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna efter andra v辰rldskriget Det yttersta syftet var att f旦rhindra ett nytt storkrig mellan Tyskland och Frankrike I grund och botten fr奪gan om en fredsprocess Koltillg奪ngarna i Saarregionen samt f旦rvaltningen och kontrollen av dem spelade en central roll 1/22/2013 3
  • 4. Europeiska unionens historia Jean Monnet: Tanken p奪 en europeisk integration En internationell myndighet skulle 旦vervaka den gemensamma produktionen Foto: Europeiska kommissionen Den franske utrikesministern Robert Schumans f旦rklaring 9.5.1950 Han f旦reslog att kol- och st奪lproduktionen i Frankrike och Tyskland skulle underst辰llas en internationell myndighet Foto: Europeiska kommissionen F旦rhandlingarna som inleddes utifr奪n f旦rklaringen ledde fram till uppkomsten av Europeiska kol- och st奪lgemenskapen 1/22/2013 4
  • 5. Europeiska unionens historia F旦rdraget om uppr辰ttandet av Europeiska kol- och st奪lgemenskapen (EKSG) undertecknades i Paris 18.4.1951 Parisf旦rdraget undertecknades av sex l辰nder: Frankrike Tyskland Nederl辰nderna Belgien Luxemburg Italien 1/22/2013 5
  • 6. Europeiska unionens historia P奪 grund av det 辰ndrade v辰rldspolitiska l辰get uppstod behovet av ett bredare samarbete Eskaleringen av det kalla kriget, spridningen av k辰rnvapen, ekonomiska omv辰lvningar Tv奪 grundl辰ggande f旦rdrag undertecknades i Rom 25.3.1957 Europeiska ekonomiska gemenskapen Europeiska atomenergigemenskapen Europeiska ekonomiska gemenskapens (EEG) grundstenar var en tullunion och en gemensam marknad f旦r varor vilken skulle inf旦ras stegvis 1/22/2013 6
  • 7. Romf旦rdraget underteknades 25.3.1957 i palatset Capitoline Foto: Europeiska kommissionen 1/22/2013 7
  • 8. Europeiska unionens historia Den ekonomiska gemenskapens m奪l var (och 辰r forts辰ttningsvis): En h奪llbar ekonomisk utveckling i hela gemenskapen En fortsatt och balanserad ekonomisk tillv辰xt En 旦kad ekonomisk stabilitet En snabb(are) 旦kning av levnadsstandarden N辰ra relationer mellan medlemsstaterna Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) m奪l var att s辰kerst辰lla k辰rnenergiproduktionen i Europa 1/22/2013 8
  • 9. Europeiska unionens historia EKSG, EEG och Euratom bildade tillsammans Europeiska gemenskaperna EG Europeiska gemenskaperna (Fusionsf旦rdraget) 1965 EEG Euratom EKSG Europeiska Europeiska Europeiska kol- ekonomiska Atomenergi- och st奪lgemenskapen gemenskapen gemenskapen 1951 1957 1957 1/22/2013 9
  • 10. Europeiska unionens historia Europeiska unionen (EU) uppstod f旦rst 1992 genom Maastrichtf旦rdraget F旦rdraget tr辰dde i kraft 1.11.1993 F旦rdraget 辰r indelat i tre s.k. pelare, som bildar Europeiska unionen 1. Europeiska gemenskaperna 2. Den gemensamma utrikes- och s辰kerhetspolitiken 3. Samarbete i r辰ttsliga och inrikes fr奪gor 1/22/2013 10
  • 11. EU:s politiska system och grundl辰ggande f旦rdrag 1/22/2013 11
  • 12. Europeiska unionens politiska system EU 辰r inte en f旦rbundsstat (federation), men den 辰r mer 辰n en traditionell internationell organisation Juridiskt: statsf旦rbund (konfederation) Unionen har inte kompetenskompetens Kompetens att best辰mma om beh旦righetsf旦rdelningen och att inr辰tta nya befogenheter Endast medlemsl辰nderna kan med enh辰lliga beslut 辰ndra f旦rdragen 1/22/2013 12
  • 13. Europeiska unionens grundl辰ggande f旦rdrag Unionen har ingen grundlag Verksamheten bygger p奪 fyra grundl辰ggande f旦rdrag mellan medlemsl辰nderna De grundl辰ggande f旦rdragen har 辰ndrats genom ett flertal kompletterande och reviderande f旦rdrag I den konsoliderade versionen 辰r de inf旦rda 辰ndringarna inarbetade i f旦rdraget N辰r en stat ansluter sig till unionen godk辰nner den alla g辰llande f旦rdrag samt inneh奪llet och f旦rpliktelserna i dessa 1/22/2013 13
  • 14. Europeiska unionens grundl辰ggande f旦rdrag (inom parentesen; 奪ret som f旦rdraget tr辰dde i kraft) Parisf旦rdraget 1951 (1952) EKSG, Europeiska kol- och st奪lgemenskapen Tyskland, Frankrike, Italien, Belgien, Nederl辰nderna, Luxemburg Romf旦rdragen 1957 (1958) EEG, Europeiska ekonomiska gemenskapen Euratom, Europeiska Atomenergigemenskapen Maastrichtf旦rdraget 1992 (1993) EU, F旦rdraget om Europeiska unionen 1/22/2013 14
  • 15. De viktigaste kompletterande och reviderande f旦rdragen Fusionsf旦rdraget 1965 (1967) Gemensamt r奪d och gemensam kommission f旦r de d奪varande tre gemenskaperna Europeiska enhetsakten 1986 (1987) ndringar som beh旦vdes f旦r att genomf旦ra den inre marknaden Amsterdamf旦rdraget 1997 (1999) Schengenregelverket inf旦rlivades som en del av EU Gradvist genomf旦rande av ett omr奪de med frihet, s辰kerhet och r辰ttvisa Nicef旦rdraget 2001 (2003) Reform av institutionerna inf旦r utvidgningen av unionen Lissabonf旦rdraget 2007 (2009) t辰nkt att g旦ra EU-samarbetet mer effektivt och demokratiskt 1/22/2013 15
  • 16. Lissabonf旦rdraget undertecknades 13.12.2007 Foto: Europeiska kommissionen Foto: Presidentens kansli i Polen F旦r Finlands del signerades avtalet av d奪varande statsminister Matti Vanhanen och utrikesminister Ilkka Kanerva. 1/22/2013 16
  • 17. Kontaktinformation Utrikesministeriet Europainformationen PB 452 00023 Statsr奪det Riksomfattande telefonnummer: 0295 3500 10 E-post: europainformationen@formin.fi 1/22/2013 17