Flerspråkighet och lärande
- 1. Flerspråkighet och lärande • Vad behöver man som skolledare veta om elever som är flerspråkiga? • Aktuell forskning kring området flerspråkighet och lärande • Hur kan du tillsammans med dina medarbetare utveckla den egna organisationens möjligheter att stödja flerspråkiga elevers kunskapsutveckling?
- 2. Skolinspektion 2010:16 - Resultaten i korthet • Skolpersonal saknar ofta kunskap om barnens erfarenheter, behov, och intressen samt språkliga och kunskapsmässiga nivå. • Undervisningen och olika aktiviteter utformas alltför sällan utifrån ett flerspråkigt eller interkulturellt perspektiv. • Det råder oklarheter om ämnet svenska som andraspråk på många håll. • Modersmålsundervisningen i skolan lever ofta ett eget liv utan samband eller samverkan med övrig undervisning.
- 3. Definitioner • Modersmål - hemspråk • Andraspråk • Främmande språk
- 4. Deltar i modersmålsstöd eller 2011/2012 modersmålsundervisning Förskola 444 F-klass 305 Åk 1 310 Åk 2 275 Åk 3 249 Åk 4 246 Åk 5 233 Åk 6 202 Åk 7 187 Åk 8 198 Åk 9 179 Grundskola totalt 2079 Gymnasieskola totalt 696 Totalt 3524
- 5. Språklig kompetens • Organisatorisk kompetens • Pragmatisk och strategisk kompetens
- 6. Det talade språket Vad är svårt i det svenska uttalet? Svenska Talet måste automatiseras Nederländska Tyska Isländska Engelska Ungerska Finska Franska Serbiska/bosniska/kroatiska Polska, ryska tjeckiska Grekiska, turkiska Portugisiska, thailändska Spanska Arabiska, punjabi, pashto Japanska Kinesiska, hindi, persiska Bannert avståndstabell 2004
- 7. Grammatik Vad är svårt i svensk Svenska Den gamle mannen såg Ivans hus. grammatik? Arabiska Såg mannen den gamle hus Ivans. Engelska Den gammal man såg Ivans hus. Tyska Den gamle man såg Ivans hus. Franska Den gammal man såg det hus åt Ivan Grekiska Den gamling såg det hus åt Ivan. Persiska Man gammal hus Ivans såg. Ryska Gammal man såg hus Ivans. Spanska Den man gammal såg det hus åt Ivan. Turkiska Gammal man Ivans huset hans såg. Serbiska Gammal man har sett Ivans hus.
- 8. Ordförråd Basordförråd ca. 8 000 – 12 000 ord Utökat ordförråd, ca. 3 000 nya ord / år Aktivt ordförråd Passivt ordförråd
- 9. Språkliga konsekvenser i matematik Ett arv ska delas lika mellan tre Elevernas funderingar arvingar. En av arvingarna skänker sin tredjedel till sina fyra Jag förstår texten. Det är ju bara en arving. Dom skänker bara till en. Dom barn, så att var och en får lika snackar bara om en arving. Kan inte mycket. Hur stor del får varje räkna. barn? Hur vet man hur mycket en arv är. Hur får man fram siffrorna. Jag vet inte. Det här var svårt. Det är ju bara bokstäver. Inga siffror ju. Inget att räkna med. Okey det är 100. Okey 33 får man räkna. 33 delat i fyra och det blir 11 nånting. Vad är skänker?
- 10. Språkspecifikt exempel - partikelverb GÅ LÄGGA gå över lägga ut gå ut på lägga sig i gå efter lägga ner gå bort gå med på KOMMA gå bra komma på komma överens HÅLLA komma över hålla hus / hålla till hålla med KÄNNA känna på sig känna till
- 11. Semantik - språket i praktiken Djup förståelse av de ord och begrepp som beskriver olika fenomen i samhället
- 12. Pragmatik Social och kulturell Få språket att fungera i kompetens verkligheten
- 13. Idiomatiska uttryck Någon har lagt rabarber på min cykel. Hur står det till? Nu är det bra! Det är inget att elda upp sig för! På tal om… Igår sprang jag på min moster på stan. Sist men inte minst.
- 14. Läsa mellan raderna Sara skulle gå på kalas. Hur gammal är Elin? Hon undrade om Elin Hur vet vi det? skulle gilla en Tintin- Vad vet vi om Saras bok. Hon skakade på ekonomi? spargrisen. Den gav inte Hur vet vi det? ett ljud ifrån sig Diskutera Vilken svensk kulturkompetens behövs för att förstå texten?
- 15. Emma visste att hennes • Varför går Emma in på och Jonas semesterresa till Internet? New York skulle bli dyr, • Varför vill Emma ha men de hade ju alltid kontakt med Kerstin? moster Kerstin i Karlstad. • Vad får vi reda på om Emma gick in på Internet, Kerstin? fick fram Eniro och tryckte på Privata sidor.
- 16. Vit Vitt vin Kan du förklara Vit vecka ordet vit/vitt för den Vit sparris Vit peppar som sitter bredvid? Vit sås Vit fläck Vit jul Vit månadslön Vitt pulver Vitt bröd Vita gäss Vita lögner Vita bönor Vit saxofonist Vit makt
- 17. Det går inte att ta ett ord i taget… Blotta tanken Blotta ögat Blotta existensen Blotta förskräckelsen Blotta närvaron
- 18. VILKA ORD BILDAR EN FRAS? 1.osedvanligt a. förtjust 2.väl b. vacker 3. bedövande c. tidigt 4. omåttligt d. tråkigt 5. strängt e. korkad 6. okristligt f. eftertraktad 7. strikt g. vetenskaplig 8. hårt h. religiös 9. barnsligt i. sminkad 10. komplett j. rik 11. hett k. galen 12. mördande l. bibehållen
- 19. Ett rätt, eller… Osedvanligt korkad Väl bibehållen Bedövande vacker Omåttligt rik Strängt religiös Okristligt tidigt Strikt vetenskaplig Hårt sminkad Barnsligt förtjust Komplett galen Hett eftertraktad Mördande tråkig
- 20. Lexikala fraser Dra en slutsats Dra en suck Hålla tal Fatta misstankar Ställa krav Sätta värde på
- 21. Det tar tid att lära sig ett språk! Ankomstålder Inlärningstid • 5-7 år 3-8 år • 8-11 år 2-5 år • 12-15 år 6-8 år (Thomas och Collier) Vardagsrelaterat språk Kunskapsrelaterat språk (Cummins)
- 22. Strategier under tiden- interimspråk Förenklingar Mamma båt Överanvändning Ja nej baka mer Helfraser Jag ska gå till Turkiet i sommar Övergeneraliseringar Snipp snapp slut så var sagan Omskrivningar slut Nybildning Här får inte vara några flickor Undvikande bara pojkor Överföring från modersmålet Bilen rumpa Kroppsspråk (endast vid tal) Jag klippat har mina hår Hjälpsökande Var är mina fotvantar? Risktagare / riskundvikare
- 23. Exempel på interimspråksstrategier Jag knacka på alla klassrummar Komma min mamma? Jag vill ha mina vantor Du fröken torsdag? Hon är små Där var vi hänger våra kläder Jag var på bröllop på Danimark Jag ska glada dej Kan jag gå i toaletten? Jag kan rita mitt namn Han kan klockan inte Kan du öppna lampan? Varför du inte har ätit? Lås mina skor Jag vill går ut inte Doktorn gjorde spruta på min Jag vann dig pappa Ska vi leka? Hon är sist syskon Vad är klockan? Jag vet inte Det var en gång
- 24. Språk och kunskap utvecklas parallellt! • Andraspråksinlärningen behöver gå hand i hand med kunskaps- inhämtningen. • Målet för all ämnesundervisning måste vara att integrera språk och innehåll så att språk utvecklas samtidigt med ämneskunskaperna Holmegaard & Wikström (2004)
- 25. Skolstarten - en ny språklig värld • Många barn saknar social erfarenhet av det språk som används i skolan - det kunskapsrelaterade språket. • Språket används i alla ämnen vilket gör att eleverna bedöms utifrån sina språkliga färdigheter. • Fokus i skolan är oftast på ämnesinnehållet och inte på hur språket bygger upp innehållet. Schleppegrell, 2004
- 26. Språket i skolans ämnen Historia Religion Geografi Samhällskunskap Biologi Kemi Fysik Teknik Matematik Slöjd Idrott Hemkunskap Musik
- 27. Arbete med olika texter i skolan Det var en gång tre häxor som var osams. Fakta om nl En var elak, en var elaksnäll och den sista Det har monarki häxan var snäll. Den snälla och den elaka Och det bor ca 15 miljoner meniskon var arga på mellanhäxan så de förvandlade henne till en gris med vingar. I nederlendaren Den elaka häxa rövade bort den snälla Huvuds Amsterdam prinsessan Rosenknopp och skulle Språk hollenska förvandla henne till en gris med vingar. Mynt 1 euro= 100 sent Hon missade med sina trollstrålar så prinsessan blev inte förvandlad. Så smet Det är stor risk för översvemningar der prinsessan igen. Häxan fångade henne för har man bygt vallar. De är jorda av igen. Hon stängde in Rosenknopp i en lera sten och sand grotta. Som vaktades av en drake. Men Den snälla häxan hade en vit katt för att hon är snell och katten luktade sig till Rosenknopp och den snella häxan kom för bi draken och redade Rosenknopp. Och förvandlade häxan till en potatis. SLUT på storien.
- 28. Uppgift matematik Rita lika många äpplen som päron. Dra ett streck mellan punkt A och B. A Hur kan uppgifterna tolkas? B
- 29. Språkutvecklande arbetssätt • Kommunikativt och flerstämmigt arbete i smågrupper. • Modersmålet som resurs • Höga förväntningar på eleverna • Ge eleverna redskap och strategier för att använda sitt eget språk i många olika sammanhang, undvik reproduktion • Tematisk- eller ämnesinriktad undervisning • Genreundervisning • Formativ bedömning
- 30. Rekommendationer • Ha höga förväntningar och utmana de flerspråkiga eleverna i deras lärande. • Förbättra kartläggningen i skolor av de flerspråkiga elevernas erfarenheter, kunskaper, språkliga förmågor och livsmiljö. Ta tillvara denna information för att utforma en undervisning som anpassas till eleverna och har anknytning till deras erfarenhetsvärld. • Ha ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i skolor där språket sätts in i ett sammanhang som ger mening och förståelse. • Skapa ett sammanhang, i skolornas undervisning, där språk- och kunskapsutveckling hänger ihop och arbetet med språkutveckling ingår i alla skolans ämnen i syfte att skapa mening och förståelse hos eleven. Skolinspektion 2010:16
- 31. Rekommendationer fortsättning • Utveckla undervisningen i svenska som andraspråk och även arbeta aktivt för att tydliggöra ämnets betydelse för elevernas möjlighet att lära sig förstå och använda det svenska språket. • Se till att de elever i grundskolan som behöver det, får studiehandledning på modersmålet. • Utveckla samverkan mellan modersmålslärare och övriga lärare så att modersmålsundervisningen får ett samband med undervisningen i övriga ämnen och blir en likvärdig del i elevens totala undervisning. Skolinspektion 2010:16
- 32. Diskutera • Hur är det att vara flerspråkig elev på din skola – möjligheter/problem? • Vilken kunskap har personalen om flerspråkighet? • Vad behöver ni arbeta vidare med på din skola när det gäller de flerspråkiga eleverna?