Flodkulturer
- 2. F旦r ca 8000 奪r sedan b旦rjade de f旦rsta st辰derna att anl辰ggas och det m辰nskliga samh辰llet f旦r辰ndras. Ett exempel 辰r att m辰nniskor l辰rde sig att bruka jorden blev man bofasta jordbrukare ist. f旦r j辰gare/samlare De f旦rsta st辰derna vi k辰nner till idag anlades i det s奪 kallade Mellan旦stern i Irak,Turkiet, och Jordanien. I dagens Irak uppstod ett antal st辰der mellan floderna Eufrat och Tigris. Runt st辰derna b旦rjade sedan stater och l辰nder att v辰xa fram. Det sumeriska riket, Mesopotamien och Babylonien 辰r de tre 辰ldsta stater eller civilisationer som vi k辰nner till. Alla uppstod i dagens Irak. Och grundades av jordbrukande m辰nniskor.
- 3. P奪 ett ungef辰r kan man s辰ga att civilisation betyder ett v辰lorganiserat samh辰lle Dessa nya, mer v辰lorganiserade, samh辰llen som v辰xte fram har vissa saker gemensamt som gjorde dem mer framg奪ngsrika och mer v辰lorganiserade. Vad tror ni att vi finner i den gemensamma listan?
- 4. Att bruka jorden kr辰ver mkt. mer arbete 辰n att jaga/samla. Det kr辰vs ett organiserat samarbete S奪 som: kontrollera vattnet f旦r bevattning, s奪 och sk旦rda. Det blev mer l旦nsamt ett st旦rre samh辰lle med mer folk. Mer mat, b辰ttre m旦jlighet att f旦rvara 旦verskottet och b辰ttre skydd De j辰garsamh辰llen som varit gick nu 旦ver till sm奪 st辰der med 100-1000 personer, framf旦rallt mellan floderna Eufrat ochTigris.
- 5. Att inte flytta runt gav folket ett 旦verskott p奪 resurser, s奪 som mat, som kunde anv辰ndes till byteshandel eller f旦rvaras. Detta betyder att vissa samh辰llen och personer snabbt kom att samla p奪 sig och kontrollera mer resurser 辰n andra. Pga. detta ser vi f旦r f旦rsta g奪ngen i historian rikedom och fattigdom och att en organiserad handel kommer ig奪ng Men i dessa tidiga samh辰llen var man inte rik p奪 pengar utan p奪 t ex jordbruksmark, s辰d, olivolja, kameler , getter eller ngt annat livsviktigt f旦r de jordbrukande m辰nniskorna.
- 6. Och pga att det organiserade jordbruket kommer ig奪ng s奪 m奪ste 奪ret delas in f旦r att folket beh旦vde h奪lla koll p奪 奪rstider, 旦versv辰mningar och torka. De st辰der som arbetar fram kalendern sp辰r p奪 kontroll genom intellektuell makt Sumererna och Egyptierna har l辰mnat efter sig rediga s奪dana 奪rskalendrar som satte takten p奪 m辰nniskors liv
- 7. I dessa sm奪 samh辰llen byggde vissa upp enorma rikedomar och kontrollerade b奪de mark och resurser och det 辰r dessa som blir historiens f旦rsta kungar och politiska ledare Dessa drev in skatt fr奪n marken som odlades Eftersom pengar inte 辰nnu introducerats s奪 gavs skatt i form av: s辰d, mj旦l, olivolja osv.
- 8. Med dessa tidiga samh辰llen kom ocks奪 de n奪got mer organiserade religionerna som vi k辰nner till. Olika samh辰llen hade olika religioner med lokala gudar och gudinnor. Alla de tidiga jordbrukande samh辰llena b旦rjade nu f奪 organiserade religioner, med religi旦sa ledare som h旦ll kontakten mellan jordelivet och andev辰rlden Dessa religi旦sa ledare satte de f旦rsta lagarna och styrde samh辰llet genom att kontrollera m辰nniskors arbete och v辰rderingar. M奪nga g奪nger gick politik och religion hand i hand i fr奪gor som r旦rde jordbruk, resurser och handel och livsstil. Inanna/Ishtar Amun Ras 旦ga Guden Ra
- 9. Men framf旦r allt kom de f旦rsta skriftspr奪ken eller alfabetena att utvecklas i dessa tidiga civilisationer. Detta skedde f旦r ca 5000 奪r sedan; allts奪 ca 3000 fvt. I Mesopotamien utvecklades den sk kilskriften som sumererna anv辰nde sig av. I Egypten uppfanns hieroglyferna. Och l辰ngs med Gula floden i Kina lades grunderna f旦r dagens kinesiska alfabet.
- 10. Framf旦rallt s奪 var det mycket fler personer som nu levde p奪 samma plats och dessa beh旦ver kunna kommunicera med varann. Man var tvungen att komma p奪 ett s辰tt att f旦ra vidare information utan att man beh旦vde springa och tala med varandra. Sammarbetet p奪 jordbruket kr辰vde ocks奪 en viss kommunikation och framf旦rallt matematik
- 11. Med hj辰lp av skriften kunde man enkelt: H奪lla reda p奪 vem som 辰gde vad eller betalat skatt vilket l旦ste konflikter. Skriva ner lagar och regler i samh辰llet s奪 att alla visste vad som g辰llde. Man kunde skriva ner sina religi旦sa ber辰ttelser och p奪 det s辰ttet f旦ra vidare kunskap, kultur och v辰rderingar till andra
- 12. Varf旦r blev vatten s奪 viktigt f旦r de f旦rsta st辰derna och jordbrukssamh辰llena? Jordbruket och de f旦rsta st辰derna kom att f旦r辰ndra det m辰nskliga samh辰llet p奪 en rad olika s辰tt. Ge exempel och f旦rklara. Varf旦r uppst奪r skriften och matematiken f旦rst i de bofasta jordbrukande samh辰llena? Vad anv辰ndes skriftspr奪ket till?
- 13. Olmeker 1500-300 f.v.t. S旦dra delen av dagens mexico Anv辰nde ett system av symboler som skrift Kallade inte sig sj辰lva f旦r Olmeker. Ordet kommer fr奪nAztekerna.
- 14. Olmekernas kultur: Azteker, Maya,Tolteker osv. h辰rmade Olmekerna. En hierarki v辰xte fram i deras kultur fr奪n 1500. h旦vdingar baserade sin status p奪 hur stora deras tempel, palats och st辰der var. K辰nda f旦r sina enorma stenmonument. Hade en tradition att skapa statyer av h旦vdingarna De odlade Majs, squash, b旦nor och fiskade. Hade offerriter och 辰r k辰nda f旦r att offra m辰nniskok旦tt i religi旦sa sporter Byteshandel var viktig f旦r Olmekerna. De fr辰msta produkterna var r奪gummi och Kakao