�ݺ�ߣ

Editor's Notes

• #2: Islam som ett LIVSMÖNSTER – inte bara en vägledning för den enskilda individen utan en allomfattande lära som också handlar om att göra gott med sina medmänniskor, mot världen och med Gud . En muslim ska vara i fred med sig själv med omgivning och med Gud. Islam betonar vikten av fred och harmoni, både internt (med sig själv) och externt (med omgivningen och Gud). Ordet "salam" betyder fred och är ett centralt begrepp. Islam betyder "underkastelse" eller att underkasta sig Guds vilja. En muslim är "en som underkastar sig" Gud. Denna underkastelse är en form av ödmjuk överlåtelse där individen följer Guds vilja. I surrender – låter bättre på engelska. Utrycket "Inshallah" (om Gud vill) används frekvent av muslimer för att visa på ödmjukhet inför framtiden och Guds överhöghet.
• #4: Alla muslimer är i grunden muslimer, islam en naturlig religion. Gud herre, människan tjänare, ställföreträdare
• #6: Endast 15 i mellanösterna- lätt att sätta likhetstecken mellan araber och muslimer….men flest muslimer finns i Indonesien.
• #7: badi, al-Ibāḍiyyah (arabiska: الاباضية), är en variant av islam skild från den shiitiska och sunnitiska varianten. Ibadi är även en rättsskola (madhhab) och är en av de åtta vars giltighet erkänns i Ammanbudskapet.
• #8: En muslim förväntas tro på följande lärosatser. Muhammed en människa, en profet, budbärare, sändebud. Ej Gud. I vissa delar firas ändå M födelsedag som en form av folkreligiositet. Detta ogillas v den teologiska eliten. Islam är strikt monoteistiskt och betonar tron på en enda Gud, Allah. "Allah akbar" (Gud är större) uttrycker Guds överlägsenhet och storhet. De fem pelarna: Dessa är de grundläggande handlingarna som alla muslimer ska följa: Shahada – trosbekännelsen: "Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är hans profet.” Salah – de fem dagliga bönerna. Zakat – allmosan eller den obligatoriska välgörenheten.Sawm – fastan under månaden Ramadan. Hajj – pilgrimsfärden till Mecka, som ska utföras minst en gång i livet om möjligt. Muslimer betraktar Koranen som den slutgiltiga uppenbarelsen från Gud, förmedlad genom profeten Muhammed. Viktiga högtider inkluderar: Eid al-Fitr – avslutningen av Ramadan. Eid al-Adha – offerhögtiden som påminner om Abrahams villighet att offra sin son. Islam ser tiden som linjär, med en tydlig början (skapelsen) och ett slut (domens dag). Livet på jorden ses som en prövning inför det eviga livet efter döden. Muslimer tror på många profeter som sändebud från Gud, bland dem Adam, Noa, Abraham, Mose, David och Jesus. Muhammed är dock den sista profeten och betraktas som "sigillet" av profeter. Änglarna är skapade av ljus och fungerar som Guds tjänare och budbärare. De spelar en viktig roll i islamisk teologi, såsom att förmedla uppenbarelser (exempelvis ängeln Jibril/Gabriel till Muhammed). Innan man dör kommer änglarna på besök och då ska man säga trosbekännelsen.
• #9: Guds ord och därför kan man inte bedriva källkritiska studier på Koranen. Gud uppenbarade sig inte som människa, utan via ord Kopia av den "urkoran" som finns hos Allah i himlen. Den betraktas som Guds ofelbara ord. Koranen betyder "recitation" och är avsedd att läsas upphögligen och med eftertanke. Recitationen har en central plats i muslimernas religiösa liv. Guds ord uppenbarade för Muhammed genom ängeln Jibril (Gabriel): Koranen är skriven på klassisk arabiska och kännetecknas av en rytmisk och poetisk stil. Koranen består av 114 kapitel (suror), ordnade i ungefärlig längdordning (de längre surorna först, med vissa undantag). Fastställdes 651 e.Kr. Under kalifen Uthmans tid (cirka 20 år efter Muhammeds död) sammanställdes och standardiserades Koranens text. Detta förhindrade variationer i recitation och nedteckning. Eftersom Koranen betraktas som ofelbar och helig i sitt arabiska original anses översättningar endast vara tolkningar av dess betydelse, inte själva Koranen. Koranen hanteras med stor respekt och vördnad, ofta med särskilda koranställ och endast i tillstånd av rituell renhet. Det är också vanligt att muslimer tvättar händerna innan de rör vid den. Koranen ses som den slutgiltiga och perfekta uppenbarelsen, som bekräftar och korrigerar tidigare uppenbarelser (t.ex. Torah och Evangeliet). Koranen innehåller vägledning både för tro och praktiska livsaspekter, inklusive juridiska regler om exempelvis arv, äktenskap och socialt ansvar.
• #10: Samhället var uppbyggt av släkter, klaner och stammar. I det arabiska samhället utgjorde stammen som bestod av klaner och storfamiljer, grunden. Stammen var grunden och gav medlemmarna identitet, trygghet och skydd, särskilt kvinnor och barn. Stamkänsla och klanens anseende var avgörande för individens värde. Samhället saknade centralt styre och nedskrivna lagar, och konflikter löstes ofta genom blodsfejder. En persons trygghet och identitet byggde på klanens anseende och makt. Det fanns inget centralt styre, inga nedskrivna lagar som överfördes mellan generationer genom ord och exempel. Blodsfejder var vanligt. Patriarkal struktur – vi vet väldigt lite om kvinnorna i dessa beduinstammar. Religionen var en blandning av polyteism och naturreligion, där man dyrkade träfigurer, träd, stenar, solen och stjärnor. Mecka var både ett handels- och religiöst centrum. Här fanns Kaba, som innehöll 300–400 gudabilder, en för varje stam. Mecka var tillsammans med Damaskus centrum för handeln – kryddor och rökelse från Asien. Men mecka var också ett religiöst centrum dit man vallfärdade till KABA, huset mitt i staden som var fullt med 300-400 gudabilder. Varje stam hade sin egen. Tiden vid Muhammed kallades ofta "oordningens och omoralens tid" med försvagade släktband, ökade klyftor mellan grupper och rika köpmän som stärkte sina positioner, svaga grupper i samhället hade det svårt. Det var en brytningstid med stora politiska och sociala förändringar.
• #11: Tillhörde en framträdande släkt men hans föräldrar dör tidigt, när han är 6 år. Muhammed har inga fler fruar under tiden Khadija levde, deras dotter Fatima har en framträdande roll. Muhammed sökte efter nytt värdessystem och var övertygad om att sättet man levde på inte var det rätta. Att det stod i strid med Guds vilja och att domens dag var nära. Muhammed begav sig ut i öknen, till en grotta vid berget Hira, där får han sin motta sin första uppenbarelse (Kadirnatten). Muhammed tror att han blivit galen men efter att flera uppenbarelser, och uppmuntran av Khadija så förstår han att han blivit utvald till Allahs sändebud. Började predika sitt revolutionerande budskap i Mecka, först om den monoteistiska synen men köpmännen kände sig hotade – templet Kaba var ju en kassako. Sedan predikade han om social rättvisa. Försvarar fattiga /förtrycktas rättigheter. Rika hade skyldigheter mot fattiga/egendomslösa. Varnare från Gud-manade sina åhörare att ångra sig och lyda Gud- yttersta domen var nära! Förföljdes av de styrande klanerna i Mecka som tyckte att han var besatt av jinni (demoner) Människorna ska tjäna Gud och Gud är viktigast Budskapet bryter mot gamla traditioner – släktskap är viktigast Det nya värdesystemet gav nya möjligheter till annan social gemenskap och status än tidigare Varje människa har ett individuellt ansvar att ta hand om andra, att dela med sig och inte vara girig Den yttersta tiden – alla människor levande som döda ska ansvara för sina handlingar inför gud på domens dag. Revolutionerande budskap: – om monoteism, social rättvisa – att ge allmosor till fattiga och behövande, domens dag, varnar för girighet, själviskhet. Meckas invånare är inte alls intresserade av att höra det som Muhammed har att säga. De tror att han är besatt av andar. Han möter hårt motstånd. HIJRA – Mecka till Medina Under Medinatiden utvecklas islam. Qibla riktningen ändras från Jerusalem till Mecka. Fick en uppenbarelse om detta. Muhammed kom att ena den ena stammen efter den andra. De troendes muslimska gemenskap UMMA kom att ersätta den gamla stamlojaliteten. Muhammed både en politiker såväl som en religionsstiftare. Återvänder till Mecka 630 ekr och rensar helgedomen Kaba från avgudabilder, och intar staden utan problem och stridigheter. I Medina byggs den första moskén som också blir normerande för hur en moské ska se ut.
• #12: Budskapet bryter mot gamla traditioner – släktskap är viktigast. Manade sina åhörare att ångra sig och lyda Gud- yttersta domen var nära! Muhammeds centrala budskap var monoteism, tron på en enda Gud (Allah). Detta var revolutionerande i en kultur där polyteism och avgudadyrkan var vanligt förekommande. Han betonade att människor skulle tjäna Gud och sätta Gud i centrum. Muhammeds budskap kallade människor till "islam," vilket betyder "underkastelse" inför Guds vilja. Detta syftade på att återföra människor till dyrkan av den ende sanne Guden, som han menade var samma Gud som dyrkats av Abraham, Mose och Jesus. Domens dag, då både levande och döda, ska ställas inför Gud och hållas ansvariga för sina handlingar. Enligt islam hade judar och kristna mottagit Guds uppenbarelse tidigare men förvrängt eller förändrat dess ursprungliga budskap. Muhammed såg sin kallelse som en återupprättelse av den sanna tron.
• #13: Muhammed predikade om att leva enligt Guds vilja, vilket innebar att visa barmhärtighet, ta hand om de svaga, vara rättvis och bekämpa ondskan. Detta är centralt i hans uppenbarelse och är starkt kopplat till etiska och moraliska värden i islam. Muhammed betonade att varje individ har ett ansvar att ta hand om andra, särskilt de fattiga och förtryckta. Han fördömde girighet och ansåg att de rika hade en skyldighet att dela med sig av sina resurser. Denna idé ligger till grund för islamiska principer som zakat (allmosa). Denna passage understryker vikten av medkänsla och ansvar gentemot de svaga i samhället. Den påminner om hur Gud hjälpte Muhammed under svåra tider och uppmanar de troende att behandla andra med samma barmhärtighet: Faderlösa: Att skydda och hjälpa föräldralösa barn är en viktig princip i islam. Behövande: Muslimer uppmanas att inte avvisa de som söker hjälp. Tacksamhet: Passagen avslutas med en uppmaning att erkänna och sprida Guds nåd. Detta budskap speglar islams starka fokus på social rättvisa och ansvar för de utsatta. Det handlar om att bygga ett samhälle baserat på rättvisa och medkänsla, vilket också var centralt i Muhammeds liv och predikan.
• #15: Ideal och förebild: Muhammed fungerar som en "normerande" förebild för troende muslimer. Hans handlingar, ord och sätt att leva betraktas som ett ideal att efterlikna. Sunna, utgör bredvid Koranen den främsta källan till kunskap om religionen och hur man ska leva sitt liv. Sunna är normen för hur en muslim ska leva och bygger på profetens exempel. Den utgör en viktig del av islams rättskälla tillsammans med Koranen. Haditherna är samlingar av berättelser om vad Muhammed har sagt och gjort. De används som vägledning för hur muslimer bör leva och hantera olika situationer. En del hadither kan innehålla visdomsord andra praktiska råd tex. om hur man ska slakta djur. Haditherna innehåller Muhammed sunna, berättelsen om M. liv och leverne. OM hur M handlade och vad han sade i olika situationer.Haditherna ger regler och principer och är vägledande för hur muslimer ska leva i de fall inte koranen ger svar Sirabiografier beskriver Muhammeds liv och roll i historien. De är särskilt viktiga för att förstå hans personlighet och ledarskap. Haditherna och Sira är föremål för olika tolkningar, vilket är en av orsakerna till skillnaderna mellan sunni- och shiamuslimer. Muhammed framstår som både en religiös ledare och en politisk reformator, vilket gör honom till en central gestalt i både andliga och världsliga frågor. Muhammed såg sig själv inte som grundare av en ny religion, utan som en reformator som återupprättade och renade tidigare uppenbarelser, från exempelvis Abraham, Mose och Jesus
• #16: Sharia är en lag - En lag som innehåller regler för hur ett muslimsk samhälle och människans liv ska fungera . Bildade grunden för Islams rättsväsen fram till 1800-talet. En lag som omfattar alla livets sfärer. Utgör bas i många muslimska länder. Hur människor bör och inte bör leva. Uppenbarelserna innehöll vägledning för det samhälleliga livet, i politiska, ekonomiska och juridiska frågor. Detta bildar grunden för den islamiska lagen, sharia Hittar inte ulama svar i Koranen eller haditherna behöver de komma överens, och alla måste vara överens, nå konsensus – IDJMA En annan lösning är sk analogibedömningar. Man ser hur en liknande situation bedömts och lösts tidigare tex Whisky berusar, därför är också Whisky otillåtet. Även hasch och heroin blir också förbjudet eftersom det berusar. Hur ändra lagen: kvinnlig omskärelse – vänder sig koranen – inget svar. Vänder sig till sunna. Där finns ett mycket svagt stöd för detta. Nutid stark kritik mot kvinnlig omskärelse, och endast svagt stöd i sunna, Vad göra? A) Konsensus - samstämmighet B) Analogislut Sharia är inte en bok utan en abstrakt princip eller ett rättssystem. Det är en vägledning för hur muslimer bör leva sina liv, både i religiösa och världsliga frågor. Sharia bygger på tolkningar av islams heliga texter och innefattar regler för allt från bön och fasta till ekonomi och juridik. Sharias källor inkluderar: Koranen: Den heliga skriften inom islam. Haditherna: Berättelser om profeten Muhammeds handlingar och uttalanden. Idjma (konsensus): Överenskommelser mellan islams lärda. Qiyas (analogislut): Tolkning baserad på jämförelser med tidigare regler. Sharia är alltså inte ett konkret dokument eller en bok, utan ett system av regler och tolkningar som har utvecklats över tid.
• #17: En handling som inte är berömvärd – tex att avbryta samlaget med att utlösning utanför kvinnan. Människan ska inte förhindra liv, men bättre att göra så om man inte har ekonomi att ta hand om fler barn.
• #19: Mufti: En person som har rätt att utfärda en fatwa. Fatwa: Ett uttalande av en muslimsk rättslärd (en mufti), ofta gällande en specifik fråga eller situation. De rättslärda – Ulama: En grupp av muslimska lärda som ansvarar för att tolka islamisk lag och vägleda det muslimska samhället.
• #20: Efter Muhammeds död – Kalifaternas tid. Efter Muhammeds död uppstod tvister om vem som skulle leda det muslimska samfundet (umma). Dessa konflikter kallas fitna (kaos). En kalif är en ställföreträdare för profeten, med ansvar för att leda det muslimska samfundet. Den stora frågan var: Vem är den rättmätige efterträdaren att leda umma? De första fyra kaliferna (de "rättledda" kaliferna): 632 e.Kr.: Abu Bakr, efterträdare 634 e.Kr.: Umar, expansion 644 e.Kr.: Uthman 656 e.Kr.: Ali (Muhammeds kusin och svärson, gift med Fatima, med sönerna Hasan och Husayn). Ej erkänd av alla. Ummayadiska kalifatet (brytning sunni-shia) Kerbela och splittringen mellan sunni och shia: 680 e.Kr.: Husayn, Alis son, försöker ta makten men blir mördad vid slaget vid Kerbela. Detta betraktas av shia-muslimer som ett svek från sunni-muslimer, vilket förstärkte splittringen mellan de två huvudinriktningarna i islam. Vem ska ha makt och myndighet över alla troende? Vem ska leda muslimerna? De tre första utsågs efter lämplighetsprincipen , den fjärde Ali utsågs, profetens släkting. Ali var ej lyckad som profet,. Uppror mot honom. Han mördas 66 ekr. Hans son tar över efter honom 680 Alis son Husayn, martyrdöden Arabiska rikets expansion, N Afrika, Spanien, Portugal, Kalifatet, Damaskus, 750 Bagdad Kalifatet – till 1200-talet och mongolernas expansion Litteratur och vetenskap, översatte och kommenterade det grekiska intellektuella arvet, influenser antik filosofi
• #21: 72 dog. Symboliskt tal. Hur sunni svek shia. Firas varje år för att påminna om sveket. Skär sig själva, i huvudet, gråter, sargar sig själva, sågar sig själva. Ashura är en viktig årlig högtid för shia-muslimer, där man sörjer och minns slaget vid Kerbela år 680 e.Kr., då Husayn ibn Ali, profeten Muhammeds barnbarn, och 72 av hans följeslagare blev brutalt mördade. Husayn hade rest till Kerbela för att utmana det omoraliska styret under kalifen Yazid I, men han och hans följeslagare blev omringade, isolerade och till slut dödade i slaget. Tragedin ses av shia-muslimer som ett svek från sunni-muslimska ledare, som stödde Yazid. Ahura innebär: Sorg och botgöring: Shia-muslimer hedrar de som dog genom bön, processioner och rituella handlingar. Symbol för kamp mot förtryck: Husayn hyllas som en martyr och en symbol för rättvisa och motstånd mot tyranni. För sunnimuslimer har Ashura en annan betydelse, ofta förknippad med fasta och minnet av profeten Moses och befrielsen från faraonen, vilket gör högtiden mer varierad mellan de två grupperna.
• #22: Vem ska ha makt och myndighet över alla troende? Vem ska leda muslimerna? Sunni ansåg att den bäst lämpade skulle efterträda Muhammed. Bevara arvet efter Muhammed genom sunna. Alla kan studera koranen och finna rätt väg’ Shia (Alis parti), Mohammeds svärson och dennes ättlingar särskild auktoritet, fortsatt andlig kontinuitet efter Mohammed, Libanon, Irak, Iran (statsreligion) Tolvsekten –den största shiitiska inriktningen menar enligt traditionen att det har funnits 12 imamer, med de var förföljda och en av dem drog sig undan, Lever fördold. Men ska komma på domens dag. Mahdi = messias Shia – kända för sin beredvillighet att gå i döden för sin tro (minoriteten av muslimer, olika inriktningar). Anser att en släkting till Muhammed är den rätttmätige efterträdaren. Hyllar lidande och martyrskap. Imamer behövs för att ge andlig vägledning (religiösa auktoriteter).Tror på al mahdin (den 12 imamen ska återvända) Under tiden - Ayatollah leda landet. Ayatollah = Guds tecken, tillsammans med mullor.
• #23: Islam handlar om relationen mellan människan och skapelsen och för att komma djupare islam finns olika nycklar som handlar om att utföra islam på rätt sätt. Tex de fem pelarna. Bönen = för att visa tacksamhet och underkastelse inför Gud. Fromhetsmärke. Ger kraft att leva ett moraliskt liv. Speciella tider. Bönetidtabell finns. Bönen utropas ifrån minareten av muezinen, böneutroparen. Den första böneutroparen var svart och hette Bilal. Bönetorn Zakat (den religiösa avgiften) – allmosan – 2.5 % av sin inkomst, alla är bröder och systrar – UMMA – I en god familj lever ingen i överflöd. Ge till de behövande. Cirka 2-5 % Fastan – Ramadan, 11 dgr baklänges - ej äta, dricka, ha se, röka under dygnets ljusa timmar. Gravida och barn och sjuka behöver inte fasta. Ger självdisciplin, Visar hur beroende människan är av Gud. avslutas med en offerfest, Id-al – fitr (Mubarak). Glädjehögtid, ger gåvor, tar på sig sina finaste kläder, äter gott. BAJRAM. Lyckönskar grannar. Hajj - En vandring i profetens fotspår – Abrahams och Muhammed. Plikt om möjlighet, status, avslutas med en offerfest, Id-al –adha – varje troende en gång i sitt liv göra en vallfärd. Cirka 1-2 miljoner samlas i Mecka och Medina samtidigt. Kaos. Flera som dör. Ett måste är att besöka KABA. Betydelsen av att göra en vallfärd är enorm. Ger social status, idéer sprids, många som träffas för att nätverka och överläggningar mellan religiösa ledare är vanliga nu. Religiös betydelse – visar lydnad inför Gud. Jämlikhet och gemenskap – alla lika inför Gud, alla bär samma enkla klädnad, en vid enkel lång dräkt; man klipper inte hår eller naglar. Under hadjj - offerfest, Id-al -adh
• #24: For the year 2024, Ramadan is to commence on Monday, March 11, and conclude on Tuesday, April 9.
• #25: Moské –, en plats där man knäfaller, en plats dit man kan gå för att vila, umgås med vänner, ta en middagslur. Det råder BILDFÖRBUD. Med den är utsmyckas med ordspråk från Koranen, och arabesker. Fuktion: helig loka, matbutik, kulturellt center, bibliotek, skola, Böneledare leder bönen, predikar, undervisar, pratar om aktuella saker i moskén, detta gör han från minbaren – en trappa och en predikstol i kombination. Muezzin – böneutropare.
• #26: Hur vallfärd: 1) Mecka – springa 7ggr motsols runt helgedomen KABA byggdes av Abraham och hans son Ismael. Kaba innehåller den heliga Svarta stenen, som vissa tror kan vara en meteorit. Göra detta 3 ggr. 2) Sen hitta en källa, spring 7 ggr mellan två kullar – symbolisera Hagars desperata jakt efter vatten åt sin son Ismael 3) Be ge sig till Ararat – gemensam predikan, symbolisera Muhammeds avskedspredikan. Och Adams och evas återförening efter syndafallet. Detta är en höjdpunkt under vallfärden och en dag av intensiv bön och reflektion. 4) Stening av satan i en ort utanför Mecka som heter MINA. 7 stenar kastas på tre kvadratiska pelare. Symbolisera när Abraham tvingas offra sin son Isak, islamisk tradition Ismael, inte Isak. Abraham prövas. Jagade iväg satan genom stenkastning. Stenkastningen visar avståndstagandet från det onda och viljan att följa Gud. Ej falla för frestelserna utan lyda Gud. Abraham klarade provet behövde inte offra sin son. 5) Offerfest med fest Id –al- adha - slaktar massa djur . Vallfärden avslutas med Offerfesten (Id al-Adha), där djur slaktas för att påminna om Abrahams lydnad mot Gud. Köttet delas ofta med behövande. 6) Tillbaka till Mecka. Pilgrimer återvänder till Mecka för att utföra de avslutande momenten av vallfärden.
• #27: Åminnelse av Muhammeds sista predika efter övernattning nära Mina (4) – ca 20 km från Kaba – bön om förlåtelser. Åminnelse av Ibrahims frestelse att offra Ismail kasta 7 (eller 14, 21…) små stenar mot djävulen
• #28: Haram och halal Haram: Förbjudet enligt islamisk lag, exempelvis: Griskött, Rusningsmedel (alkohol och droger) Halal-slakt: Djuret slaktas genom skäktning, en metod där halsen skärs av snabbt och effektivt. Djuret ska vara vänt mot Mecka vid slakten. En bön ska läsas vid slaktögonblicket. Klädselregler i islam Anständig klädsel: Gäller både män och kvinnor, med fokus på blygsamhet och respekt. Koranställen som nämner klädregler: Sura 24:31: Uppmanar kvinnor att täcka barmen med sin khimar (huvudduk). Sura 33:59: Uppmanar de troende kvinnorna att svepa sina jalabib (löst sittande kläder) kring sig för att bli igenkända och skyddade. Slöjan: Ursprungligen kan slöjan ha haft praktiska syften, som att skydda mot sand och kyla i öknen. Idag tolkas och används slöjan på olika sätt beroende på kulturella och religiösa kontexter.
• #29: Islamisk kalender bygger på ett månår med 354 dagar. Månaden börjar med nymåne. Ramadan: Den heliga fastemånaden, där muslimer avstår från mat, dryck och andra nöjen från gryning till solnedgång. Id al-Fitr: Festen som markerar slutet på Ramadan, en tid för glädje, gemenskap och gåvor. Id al-Adha, högtiden firas i samband med Hajj (vallfärden) och påminner om Abrahams lydnad när han var villig att offra sin son. Familjer offrar djur och delar köttet med behövande. Ashura. Viktig för shia-muslimer, då man sörjer Husayn ibn Alis martyrskap vid Kerbela. Mawlid: Firandet av profeten Muhammeds födelsedag. Vallfärd till gravar:Besök vid heliga gravar för att få baraka (välsignelse).
• #31: Födsel. Det finns lokala variationer kring riter vid födseln. En vanlig sed är att recitera adhan (kallelsen till bön) i barnets högra öra. I vissa traditioner utförs en ceremoni som kallas aqiqah, där ett djur slaktas och köttet delas med fattiga. Omskärelse: Män omskärs som en religiös och kulturell praxis. Tidpunkten varierar beroende på lokala traditioner, men det sker ofta före puberteten. Omskärelsen anses vara en del av den islamiska identiteten, även om den inte nämns direkt i Koranen utan baseras på profetens sunna. Giftermål: Äktenskap är starkt uppmuntrat men inte en religiös plikt. Det anses vara en rekommenderad handling och ett sätt att skapa stabilitet och harmoni i samhället. Äktenskapet är en kontraktsbaserad relation där båda parter ger sitt samtycke. Begravning: Begravningen ska vara enkel och helst ske inom 24 timmar efter döden. Kroppen sveps in i en vit tygkista utan kista i traditionell islamisk praxis. Gravstenar är vanligtvis inte tillåtna i vissa traditioner, eftersom det kan uppfattas som ett hinder för uppståndelsen. Obduktion är generellt förbjudet men kan accepteras under vissa omständigheter, till exempel rättsmedicinska behov. Gravstenens avsaknad och kopplingen till uppståndelsen är en tolkning som inte delas av alla muslimska grupper. Fredagsbön är en plikt för män att delta i moskén, medan kvinnor får välja om de vill delta eller be hemma. Bönen inkluderar en predikan och är en av de viktigaste samlingarna för det muslimska samfundet. Många av dessa riter och praxis varierar beroende på kulturella och geografiska kontexter.
• #32: Vem skall diktera lagarna och på vilken grund ska lagstiftningen vila – den brännande frågan. Grovt sett finns tre tankar: Sekularism: En radikal lösning som avvisar tanken på att religionen ska styra samhällsordningen, exempelvis i Turkiet under Kemal Atatürk på 1920-talet. Sekularism accepteras främst av städernas elit och innebär en omfattande omdaning av samhället. Modernism: Erkänner och godtar de allmänna principerna för samhället som finns i Koranen och Sunna. Syftar till att förverkliga det islamiska samhällets värderingar med västerländska politiska och ekonomiska metoder, exempelvis i Egypten. Strävar efter att förena islamiska värderingar med modern politik och ekonomi. Fundamentalism – sen 1970 talet stark framväxt främst bland unga, välutbildade män som tar sin tro på stort allvar. De känner en frustration inför moderniseringen. Vill hitta sin muslimska identitet, stärka sin självkänsla. Samt värna om sitt kulturarv. Emot allt som har med väst att göra. Förespråkar en bokstavstrogen tolkning av islam och ser Sharia som den enda legitima lagstiftningen. Religion och politik hör ihop. Islamister påverkar samhället mer eller mindre i flera länder. Hårda straff som försvaras av Sharia. Avvisar västerländska värderingar och vill att samhället ska förändras utifrån islamiska regler. De hävdar att alla regler som samhället behöver finns i koranen och sunna. Exempel på länder som påverkas av fundamentalismen är Pakistan och Iran. Traditionalister är emot förändringar av det muslimska livsmönstret. Koranen given av gud och därför gällande. Inga direkta länder (ofta landsbygd och lärosäten). Vill bevara gamla traditioner och är skeptiska till modernisering. Traditionalismen är oftast förankrad på landsbygden och inom vissa lärosäten, snarare än i specifika länder.
• #33: Sekularism – religion som privatsak • Modernism – Islam rätt tolkad som drivkraft till samhällelig förnyelse • Konservatism – vill bevara traditioner • Fundamentalism – en strängare tolkning, återgå till ursprung • Islamism - betonar islams s.rart (ofta samma som ovan) • Ahmadiyya – (1800-talet, Indien ) Wahhabism (1700-talet) konservativa, Salafism förgrening av Wahabism som .r islamister Muslimska Brödraskapet, Boko Haram, Hizbollah, Islamiska staten, Al-Qaida
• #34: Olika förhållningssätt till islam hos svenska muslimer Avståndstagande från religion: Vissa muslimer väljer att distansera sig från religionen och anpassa sig till det sekulära svenska samhällets normer. Detta kan handla om att religionen ses mer som en kulturell identitet än som en aktiv del av vardagslivet. Jämka samman islam och det svenska: Andra försöker integrera islamiska värderingar med svenska samhällsnormer. Detta kan innebära en tolkning av islam som betonar flexibilitet och anpassning, exempelvis genom att förena traditioner som ramadan med svenska arbets- och skolscheman. Avskärmning mot omgivande samhälle: Vissa grupper väljer att isolera sig från det svenska samhället och leva i enlighet med sina egna tolkningar av islamiska regler och traditioner. Detta kan bero på en vilja att bevara kulturell och religiös identitet eller som en reaktion mot upplevd diskriminering eller marginalisering. Frågor som väcks Samhällsordning eller privatsak?Det finns en pågående debatt bland muslimer i Sverige om huruvida religionen ska påverka det offentliga livet eller om den ska begränsas till en privatsak. Att leva islam i ett icke-islamiskt samhälle:En central utmaning för många muslimer i Sverige är att praktisera sin tro i ett samhälle där islam inte är majoritetsreligion. Detta kan innebära frågor om hur man förenar vardagliga rutiner med islamiska principer, såsom bön, fasta och klädsel.
• #35: Skillnader i samhällsstruktu belyser både möjligheter och utmaningar i det svenska samhället, särskilt i mötet med en ökande kulturell och religiös mångfald Sverige: Stark stat och centralism: Sverige präglas av en stark stat med välfärdssystem som stödjer individer i olika livssituationer, från utbildning och sjukvård till socialt skyddsnät. Centraliserade beslut och en homogen samhällsmodell skapar en hög grad av tillit till institutioner. Stark individualism: Det svenska samhället värdesätter individens frihet, självbestämmande och personliga ansvar. Religion och familjeband spelar ofta en mindre roll jämfört med det individuella. Många muslimska länder: Svag stat och lokal trygghet: Staten är ofta mindre resursstark och kan inte alltid garantera medborgarnas trygghet. Familj, religion och lokalsamhället fungerar som det primära stödnätverket för individen. Religionen är ofta en integrerad del av vardagen och har en starkare roll i att skapa sammanhang och trygghet. Frågor och konsekvenser för svenska muslimer och samhället För svenska muslimer: Omställning från kollektiv trygghet till individuell frihet: Många muslimer i Sverige kan uppleva en kulturkrock där familjens och religionens traditionella roll minskar, och det personliga ansvaret betonas. Detta kan skapa osäkerhet, särskilt om stödet från staten eller det lokala samhället inte upplevs som tillräckligt. Integration och identitet. Hur kombinerar man tryggheten från familj och religion med Sveriges fokus på individens självständighet och sekulära värderingar? För det svenska samhället: Möta nya behov i skolan och välfärden: Skolan och andra institutioner behöver förstå och anpassa sig till elever och familjer med en annan förväntan på samhällets roll. Exempel: Stöd för elever som lever med starkt kollektivistiska värderingar eller behovet av att inkludera religiösa högtider och traditioner i en sekulär kontext. Social sammanhållning. En större förståelse för dessa skillnader kan minska risken för marginalisering och bidra till en mer inkluderande samhällsdebatt.’ Skolans roll i mötet mellan svenska värderingar och muslimska traditioner Interkulturell förståelse och inkludering: Utbildning om religion och kultur: Skolan kan spela en central roll i att öka förståelsen för islam och muslimska traditioner bland både elever och personal. Genom undervisning i religionskunskap och interkulturell kommunikation kan fördomar och missförstånd minskas. Inkludering av högtider och traditioner: Att uppmärksamma muslimska högtider som Ramadan och Eid kan skapa en känsla av inkludering för muslimska elever och öka förståelsen hos andra. Anpassning av skolmiljön: Mat och kosthållning: Tillhandahålla halal-alternativ i skolmatsalar kan underlätta för muslimska elever att följa sina religiösa kostregler. Bönerum: Erbjuda en plats för elever som vill utföra sina dagliga böner kan visa respekt för deras religiösa praxis. Hantering av religiösa klädsel och symboler: Klädpolicy: Skolan behöver ha en tydlig och inkluderande policy kring religiös klädsel, som exempelvis hijab, för att säkerställa att elever inte diskrimineras. Diskussion om identitet: Genom att öppna upp för samtal om identitet och tillhörighet kan skolan hjälpa elever att navigera mellan olika kulturella förväntningar. Föräldrasamverkan: Dialog med familjer: Aktivt engagera föräldrar i skolans verksamhet kan bygga broar mellan skolan och familjer som kanske har en annan syn på utbildningens roll. Informationsutbyte: Genom att informera föräldrar om skolans värdegrund och samtidigt lyssna på deras perspektiv kan man hitta gemensamma lösningar. Specifika integrationsfrågor för svenska muslimer Identitetskonflikter: Dubbel identitet: Många unga muslimer kan uppleva en konflikt mellan sina kulturella och religiösa rötter och det svenska samhällets värderingar. Detta kan leda till känslor av utanförskap eller förvirring kring den egna identiteten. Stöd och mentorprogram: Genom att erbjuda mentorprogram och psykosocialt stöd kan samhället hjälpa unga att navigera dessa utmaningar. Diskriminering och islamofobi: Motverka fördomar: Utbildningsinsatser och medvetenhetskampanjer kan bidra till att minska negativa stereotyper och diskriminering mot muslimer. Lagstiftning och skydd: Säkerställa att det finns effektiva mekanismer för att anmäla och hantera hatbrott och diskriminering. Sysselsättning och ekonomisk integration: Arbetsmarknadsåtgärder: Stödja muslimer i att komma in på arbetsmarknaden genom språkutbildning, erkännande av utländska examina och motverka diskriminering vid anställning. Entreprenörskap: Uppmuntra och stödja entreprenörskap inom muslimska samhällen kan främja ekonomisk integration och självförsörjning. Bostadssegregation: Bostadspolitik: Arbeta för att minska segregation genom att främja blandade bostadsområden och förbättra levnadsförhållandena i utsatta områden. Samhällsengagemang: Stödja lokala initiativ som främjar gemenskap och samverkan mellan olika grupper. Kulturell kompetens och samhällsdialog Ömsesidig förståelse: Både det svenska majoritetssamhället och muslimska minoriteter behöver sträva efter ömsesidig förståelse och respekt. Dialogplattformar: Skapa forum där olika samhällsgrupper kan mötas och diskutera gemensamma utmaningar och lösningar. Mediernas roll: Medier har ett ansvar att rapportera balanserat och undvika att sprida stereotypa bilder av muslimer. Sammanfattning Utmaningen ligger i att hitta en balans mellan att respektera individens kulturella och religiösa identitet och att upprätthålla det sekulära samhällets värderingar om jämlikhet och individualism. Genom utbildning, dialog och inkluderande politik kan Sverige arbeta för att integrera muslimer på ett sätt som gynnar både individerna och samhället i stort. Skolan spelar här en nyckelroll som platsen där framtida generationer kan lära sig att leva tillsammans i ett mångkulturellt samhälle.
• #37: Wahhabism: En konservativ islamisk rörelse från 1700-talet som förespråkar en strikt tolkning av islam.Salafism: En modern förgrening av wahhabismen, ofta förknippad med islamism och fundamentalism.Muslimska Brödraskapet: En politisk och religiös rörelse grundad 1928 med fokus på islamisk social och politisk reform.Boko Haram: Islamistisk grupp i Nigeria, känd för våldsamma attacker och kidnappningar.Hizbollah: Shiamuslimsk militant och politisk organisation från Libanon, med starkt iranskt stöd.Islamiska staten (IS): Extremistisk militant grupp som strävar efter att skapa en islamisk kalifatstat.Al-Qaida: Globalt jihadistnätverk som ansvarat för flera terrordåd, inklusive 11 september-attackerna.Hamas: Palestinsk politisk och militant rörelse som styr Gaza och är i konflikt med Israel.
• #38: Speciell meditatisonteknik . Läser bön, trosbekkänellsen rabblandes samtidigt som man gör andningsövningar och speciella rörelseövningar. Stor roll i Afrika De dansande dervisherna – genom extastisk dans nå det gudomliga, gå upp i det gudomliga
• #39: Rörelsen grundades år 1889 av Mirza Ghulam Ahmad i Punjab, Indien. Det huvudsakliga centret för Ahmadiyya-rörelsen är idag i Pakistan. I Sverige finns bland annat Göteborgs moské som tillhör Ahmadiyya-samfundet. En blandning av influenser från hinduism, kristendom och islam. Rörelsen betonar mission och syftar till att återupprätta den ursprungliga islam. Vill modernisera islam och anpassa den till modern forskning och vetenskap. Enligt Ahmadiyya verkade och dog Jesus i Indien, vilket skiljer sig från traditionell islamisk tro. Anhängarna är ofta välutbildade och betonar utbildning och samhällsengagemang. Det finns starka motsättningar mellan Ahmadiyya och traditionell islam, där många muslimska grupper inte betraktar Ahmadiyya som en legitim del av islam. Ahmadiyya-anhängare utsätts för diskriminering och förföljelse i vissa länder, särskilt i Pakistan.
• #41: Muslimska närvaron i Sverige är relativt sen. • 1930 uppgav 3-11 personer att de var muslimer. • 1949- Församling startas i Stockholm av muslimska tartarer från Estland. • 1953 uppskattades antalet muslimer till 500 personer. • 1974 uppmärksammar svenska staten den muslimska befolkningen. • 1970-talet-Institutionalisering av muslimsk närvaro genom nationella riksorganisationer • Antalet individer med muslimsk bakgrund har uppskattats till ca 450 000 (2012).
• #44: Stor i Sua, Muhammed Ali, Cassius Clay