�ݺ�ߣ

Editor's Notes

• #2: Det här är berättelsen om 4-rutan och problemet med berättelseskrivning med röd tråd. Grunden till mitt arbete och intresse för stöttning i undervisningen och även genrepedagogiken. Det gav ett väldigt tydligt och snabbt resultat!! Vilket ville att jag vill jobba på liknande sätt även i andra ämnen. Jag har blivit ombedd att komma hit och prata om hur jag använder mig av 4-rutan och ev lite läsfixarna i min undervinsing. 4-rutan är en del i min undervisnnig som jag kallar tankestrukturer. En struktur för hur jag vill att eleverna tänker när de ska prestera och jobba mot mål. Vi använder 4-rutan till mycket osm ni kommer att få se men det började som en stöttning kring att nå mål i att skriva berättelser. I den här 4-rutan är det jag som står som huvudperson och stöter på ett problem men jag åter kommer till det.
• #3: Jag heter alltså Malin Carlsson och jobbar på Lindblomskolan i Hultsfred. Jag är klasslärare i en 2:a just nu. Jag är FL och så driver jag min blogg malins Pplugg. PP för att jag jobbar mycket kring våra pedagogiska planeringar och försöker tydliggöra mål, kunskapskrav och förmågor så mycket jag bara kan för eleverna ibland för kollegor och förhoppningsvis också för föräldrarna. Lindblomskolan är en skola med ca elever varav ca 100 är nyanlända, vi har 28 olika språk på skolan och 187 som har ett annat modersmål än svenska. Vilket gör att jag också bloggar mycket kring genrepedagogik. Intresset för genrepedagogiken och att tydliggöra förväntningar och tankestrukturer som jag kallat det men också blir en slags stöttning eller scaffolding, vaknade nämligen för att jag på ett bättre sätt skulle möte mina nyanlända på ett bättre sätt i klassrummet. Det har dock visat sig ALLA barn i mitt klassrum har nytta av det här arbetssättet.
• #4: Jag är imin undrevisning noga med att vi ska hjälpas åt för att nå må, eleverna och jag och helst föräldrarna också. Därför är det viktigt att veta vart vi ska. För som Nalle puh säger är det ingen idé att skynda sig om man onte vet vart man ska. Därför startar jag med att visa vad jag har att förhålla mig efter i min undervinsing. Jag tänker att det kan vara bra för er på förskolan också att vet vad vi siktar på i det långa loppet.Precis som jag sneglar på målen i 6:an för att ställa siktet rätt liksom.
• #5: Så här står det i vår läroplan kring att skriva. För jag fokuserar främst på det för det är för det 4-rutan är en stöttning…. Men det här är alltså kraven för åk 3 men man ska också komma ihåg att det är lägsta kravet och det kontrolleras med nationella prov där kraven är mer konkreta typ 3 punkter med storbokstav i en berättande text och 10 innehålls ord mm. Vi har fått nya kunskapskrav kring läsförståelse i åk 1.
• #6: Så har vi även Centralt innehåll som ska ingå i skolans verksamhet och erbjudas i undervisningen. Som konkretiserar lite mer än kunskapskraven iaf. 4-rutan handlar främst om berättande texter Men jag har också arbetat fram tankestrukturer kring beskrivande texter och instruerande texter för att stötta eleverna i arbetet kring målet.
• #7: När jag arbetar fram hur jag ska jobba för att nå mål mha pedagogiska planeringar är jag också noga med att göra matriser. Där nivå 1 är godkänd nivå och sitsta rutan är ”mer än godtagbara kunskaper” kan man säga. Hur ska jag i min undervisning erbjuda ett klassrum för alla? Jag måste försöka möta alla elever på deras nivå och utmana, leda lärandet mot det som jag tänker är en högre nivå. Har jag det klart för mig kan jag lättare leda lärandet mot nästa nivå som sagt.
• #8: Nu har vi också Bedömningsportalen som stöd för att säkerställa en likvärdighet på skolorna. Det är ett material på nätet som vi kan gå in och lyssna på elevlästa texter som skolverket tänker är en A nivå eller B nivå eller C nivå. I slutet av åk 1 ska eleverna ha nått alla dessa a-nivås punkter och 1/3-del av B nivån.
• #10: Det här är berättelsen om 4-rutan och problemet med berättelseskrivning med röd tråd. Grunden till mitt arbete och intresse för genrepedagogiken. Det gav ett väldigt tydligt och snabbt resultat!! Vilket ville att jag vill jobba på liknande sätt även i andra ämnen. Men vi börjar med berättelsen om 4-rutan alltså. INLEDNING PROBLEM LÖSNING SLUT. Här är jag i mitt klassrum då med en årskurs 3:a och vi jobbar förfullt med att skriva berättelser. Det gick dock inte så bra. Jag insåg att de inte förstod vad jag menade med ”röd tråd” och hade svårt att hålla ihop berättelserna. Problem: En del skrev otroligt långa berättelser med många personer som var med och många händelser men helt plötsligt slutade de med snipp, snapp snut, så var sagan slut. Andra kunde berätta för mig vad de tänkte skriva men klarade inte att börja ens för det kändes evighets långt och jobbigt. Och så en del som bara undrade vad minsta möjliga var. –Hur mycket måste man skriva? Jag insåg att här hade vi ett problem och jag måste ändra min undervisning för att få dem att förstå vad jag menar. Lösning: Jag började på allvar fundera på vad jag egentligen menade. Vad är det viktiga och hur tänker jag när jag skriver en berättelse? Hur vill jag att slutprodukten ska vara när eleverna är klara? Jag konstaterade att vi måste lösa det här med att förstå vad röd tråd är. Och i LGR11 står det: De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Jag gjorde om lite för att få med ett problem och lösning istället för ”handling”. Slut: vi läste modelltexter mha bilderböcker! Bl.a. Max-böcker. Jag var lite orolig att mina treor skulle tycka att det var larvigt men inte alls! De tyckte att det var väldigt roligt att läsa bilder böcker. Vi läste och funderade på vad som var inledningen i böcker. Vad som var problemet, ibland var det fler problem i en bok. Hur problemet eller problemen löste sig och hur boken slutade, oftast lyckligt. Detta arbete gjorde själva skrivandet för eleverna lättare. De visste vad jag förväntade av dem. En Max-saga till att börja med, en huvudperson, ett problem. Där börjar vi och sedan ökar vi svårighetsgraden från det. Alla eleverna visste nu förutsättningarna och förväntningarna, hade många idéer och skrev många små sagor MED röd tråd istället för en jättelång UTAN röd tråd. Ingen frågade hur mycket man behövde skriva för svaret var hela tiden att det inte spelade någon roll bara det fanns en inledning, ett problem, en lösning och ett slut. Tydlighet! Även om det var åk 3 men vi ökade på progressionen lite snabbare för att hinna nå kunskapskrav.
• #11: Efter att jag börjat med 4-rutan gick vi på skolan en studiecirkel kring språk i alla ämnen. Där jag kom i kontakt med genrepedagogiken och upptäckte att det var ju faktisikt så som jag redan jobbade delvis. Där av så fortsatte jag att utveckla den här tanken och jobbar också på liknande sätt som sagt kring andra texttyper.
• #12: Genre pedagogikens tänk är uppbyggt delvis på något som kallas cirkelmodellen vilekt innebär att man jobbar i 4 faser med eleverna. Lite kort… Först bygger man upp kunkspa tillsammans. Sedan tittar man på modelltexter och funderar kring hur just den här texten är uppbyggd. Letar likeheter kring liknande texter och skillander mot andra texter. 3:e fasen är att skriva tillsmamans Innan man släpper eleverna att skriva individuellt.
• #13: I min vardag kan det se ut så här ungefär. Här är både lite fas 1 och fas 2. Vi läser texter och i just berättelse-genren är det ju ofta inget helt nytt men däremot kanske inte alla tänkt på mönster osm finns i berättelserna. Det vi fokuserar på nu då är ju inledning, problem lösnign ocj slut. Eftter osm det är fokus så jobbar vi med det på många olika sätt och nöter verkligen in strukturen. Men vid ett annat tema kan vi t.ex. lägga till att siffran 3 ofta är återkommande i sagor. M.m. Fas 1 och 2: Läser böcker och funderar över inledning problem lösning och slut. Hur är sagor egentligen uppbyggda?
• #14: 4-rutan använder vi nu i skolan som en skiss för tankarna. Det är där vi planerar vår saga som vi sedan skriver på datorn. Och försöker utveckla… som jag återkommer till. Men här ser ni en skiss som jag har gjort på tavlan. Vi har här planerat en saga tillsammans och precis här pratade vi om siffran 3 och kopplade det därför också till vårt sagoskrivande.
• #15: Sedan skriver vi en gemensam saga. Jag skriver och eleverna säger vad jag ska skriva. Vi tänker högt. Kanske blir det upprepande om jag hela tiden börjar med sen, sen , sen. Kan ja gksirva på något annat sätt?? Jättesvårt och jättenyttigt.
• #16: Två och två. Tar hjälp av varandra för att hitta på. Men skriver på eget papper. På datorn ska man skriva med hela meningar. Utmaningen blir också att försöka utvekla sin saga när man skriver där. Hitta på en mening till kring varje ruta.
• #17: Individuellt skrivande
• #20: För alla är inte det här självklart. Alla har inte skrivriktnign klart för sig och jag måste erbjuda en undervisnign där jag kan kolla av om mina elever oavsett språk kan berätta en berättelse med inledning problem lösning och slut. Modersmålspedagogerna har en stor uppgift som på ungerfär 1 lektion i veckan ska klara i stort sett samma kunskapskrav som vi har i svenska på ca 8 lektioner i veckan. Vi mnåste hjälpas åt för att jag cokså ska klara att göra en rättvis bedömning i svenska som andra språk Även förskolorna utmanar och stöttar antar jag…
• #21: Jag ska bedöma eleverna t.ex. kring det här och jobbar jag inte med modersmålet parallellt anser iaf jag att jag inte kan göra en rättvis bedömning. Därför dokumenterar jag så att jag och modersmålspedagoger tillsmannas kan göra en bedömning både kring svA och modersmpl som ämne.
• #22: Skriver 4-ruta och planerar på svenska men får berätta sin berättelse på arabsika. Ibörjan är det lite nervöst att spela in. Också bra för min autistiske elev som jag på alla sätt försöker locka till att prata. Finns många bra appa men jag har börjat med att använda I-movie. Den är lätt och jag tänker att jag först satsar på den så att alla elever kan den så kan vi jobba vidare med andra sen.
• #23: Det är heller inte allid som alla gör allt lika i mitt klassrum. Vi jobbar mot samma mål men på olika sätt. Här jobbas med ord och bild. Som kan utvecklas genom att skriva i meningar sedan.
• #24: Medan den här eleven har jobbat med att utveckla varje ruta i sin berättelse.
• #25: Vi utvecklar ofta sagorna och använder oss då av 2 stars and a wish. Vi utvecklar alltid sagorna på datorerna. Det här med att ge respons är dock inte så lätt så där hjälps vi åt. Progressionen för att skriva respons ligger i att vi först gjorde 2 stars and a wish på en saga som en annan klass skrivit tillsammans och de gav respons på samma sätt på en saga vi skrivit tillsammans. Sedan utvecklade vi våra saga så som de önskat. Sedan har vi gjort 2 stars and a wish i grupper och hjälpts åt och för att vi ska kunna ta nästa steg att göra det själva har vi gjort planscher som stöd att titta på med förslag på responsmeningar som vi gett tidigare.
• #27: För att komma vidare i berättelseskrivandet så jobbar vi nämligen med något som jag kallar för 8-rutan. För att utmana oss och skriva mer i våra berättelser så vill jag att eleverna beskriver mer i sina texter. Här ser ni hur jag har försökt förtydliga för eleverna hur jag menar. Det gröna på 4-rutan är också grönt på 8-rutan som ni ser här. Syftet är att eleverna ska skriva mer om huvudpersonen vad han eller hon har för mål t.ex. För att förtydliga det så läste vi t.ex. boken ”över bäcken” av Pija Lindenbaum. De har nämligen ett väldigt tydligt mål i den boken, att ta sig över bäcken! Men råkar ut för tokiga problem. Men det går också att läsa maxböcker även här. De har också en längre inledning än bara en sida.
• #28: Här har jag skrivit ut på datorn en mall för vad som kan vara med i varje ruta. Eleverna kan ha den bredvid sig när de skriver på sitt stora 8-rutors papper som vi liksom 4-rutan bara viker till. Vi skriver oftast bara stödord i 8-rutan och sedan utvecklar vi sagan på datorn.
• #29: Nästa steg i progressionen är att skriva om fler personer som råkar ut för fler problem och ändå hålla ihop den röda tråden. Vårt arbete kring att skriva berättelser har gjort att alla kan skriva berättelser med röd tråd nu. Progressionen vidare är att ha flera problem med i berättelsen och att läsaren får reda på hur alla problem löser sig. Progressionen ligger i att först kunna med stöd av vuxen eller kompis ev någon mall till att man själv ska klara att skriva en narrativtext med tydlig handling.
• #30: Fler Personer: Deckare Petrus Dahlin författarbesök Kalle Skavank, Dilsa Misstänkta Ämnesspecifika ord: Bevis, Motiv vittne. Tanken är att de inte ska behöva några rutor utan ska klara sig själva så småningom. Utveckla sagor på datorn, men även med two stars and a wish.
• #31: Jag kopplar också 4-rutan till läsfixarna och då kommer vi väl lite mer in på läsning men det hör liksom ihop lite. När vi har läst en bok gemensamt, i par eller såsmåningom enskilt så skirver vi bokrecensioner. Vilket också är en konst. Därför tar jag hjälp av tankarna kring 4-rutan även där. Vi letar ineldning och vi letar problem. Men vi avslöjar inte lösning och slut för då får man läsa själv. Läsfixaren Cowboyen ska hjälpa oss att sammanfatta boken och då kan man absolut ha 4-rutans struktur till hjälp. Vad härnde i inledningen`? Vad var problemet, hur läste det sig och hur slutade berättelsen? När jag annars bara frågar vad bokan handlade om å jag ganksa kortfattade svar och oftast bara något från slutet. .
• #32: Det finns ju lite andra läsfixare som ska hjälpa eleverna att förstå vad de läser. Reportern är svår och vi jobbar en hel del med att ställa frågor på text. Det är lättare att svara på frågor än att hitta på dem själva…
• #33: Spågumman finns också som läsfixare. Och henne använder vi för att fundera kring vad boken ska hadla om . Detär lättare att läsa om man har en gissning på vad kanske som kan hända och bilderböckerna är toppen till det. Och til mycket annat så klart. Vi kikar på första sidan och jobbar vidare i boken och funderar på vad det är som kan hända. Sedna läser vi. Vi gör det gemensamt alal cirekl modellen de får vid ett annat tillfälle prova att spå sig igenom en bok tillsammans med en kompis för att tillslut använda det osm en strategi för att lättare kunna läsa böcker. Titta på bilderna, bläddra lite i boken, läsa rubrikerna, läsa baksidan, fundera kring vad boken kan tänksas handla om.
• #34: Vi ska se hur Hülya Basaran jobbar. dEt är större elever men jag jobbar på samma sätt i mitt klassrum och tänker att det också fungerar i förskolan. Det här är en filmsnutt som egentligen ingår i läslftet som är pågång på många skolor tunt om i Sverige på liknande sätt som mattelyftet var.
• #35: Bilderböckerna är topppen till värdegrundsarbetet och jag anväder också 4-rutan till det. Problem som uppstår på skolgården där eleverna får hjälopa till att funddera kring lösnign och slut. ���DzԴڱ�����ٱ�ö���Ծ��Բ� Eller helt enkelt tankar kring de sociala målen. Jag fyller i inledning och problem rutan och så får eleverna fylla i lösning och slut. Hur är det att komma ny till skolan? Allt kring 4-rutan är tänk för att stötta eleverna. Hur skriver man en berättelse? Alla mallar och rutor kring berättelseskrivning är för att stötta eleverna i progressionen mot att skriva berättelser.
• #38: Berätta sagor för varandra, visa upp sina filmer…