2. Sj辰lavandringen sj辰lens eviga kretslopp
Handlingar n辰sta liv.
Reinkarnation av sj辰len (Atman).
Karma handlingar.
Samsara sj辰lens eviga kretslopp.
Atman - en del av Brahman.
Moksha befrielse fr奪n 奪terf旦delse.
V辰garna till frihet (Moksha):
Kunskapens v辰g: studera religi旦sa texter.
Arbetets v辰g: leva r辰tt (hinduiska traditioner)
K辰rlekens v辰g: Bahkti (tillbedjan, dyrkan)
3. Den eviga ordningen
o Karmalagen styr allt i tillvaron.
o Karma: g辰rning, resultat, vinst. Man tar med sig sitt
livsresultat till n辰sta liv.
o Samsara: 奪terf旦delsernas kretslopp.
o M奪l: att Atman blir ett med Brahman (v辰rldssj辰len).
4. Tre fr辰lsningsv辰gar
o Insiktens v辰g: meditation och insikt genom religi旦sa texter.
o G辰rningarnas v辰g: att utveckla osj辰lviskhet och pliktk辰nsla.
o K辰rlekens v辰g: h辰ngivenhet till en gud, dyrkan.
5. Den stora invandringen
o HINDUISM
- ett gammalt hus som har byggts till och m奪lats om.
o Ca 2000 f Kr: Kulturen i Indusdalen, livsideal asketer.
o Ca 1500 f Kr: Fr奪n Norr kom Arier och Vedareligionerna
tillkom, inriktad p奪 krig och offer.
6. Hinduismen i samh辰llet
o Kastsystemet enligt den klassiska utformningen:
o Stora variationer fr奪n plats till plats.
o I byarna lever man str辰ngt 奪tskilda i yrkes- och sl辰ktgrupper
o
o
o
o
(i en by kan man ha ett tiotal olika kaster) men i st辰derna 辰r
det knappt m辰rkbart.
Positivt: kastens gemenskap ger trygghet, samh旦righet och
sj辰lvk辰nsla.
Kast och demokrati: Indien 辰r v辰rlden st旦rsta demokrati.
L辰gst status har kvinnan.
I dag 辰r det f旦rbjudet att diskriminera n奪gon pga.
Kasttillh旦righet.
7. M奪nga gudar eller en gud?
Monoteistisk och polyteistisk religion:
Egentligen finns bara en gud Brahman, v辰rldens sj辰l men
det finns 辰nd奪 ca 3 miljoner olika gudar med olika namn och
olika rang. Hur f旦rklarar man det?
o Kali underbar och fruktansv辰rd. Gift med:
o Shiva kraftens gud. Och har sonen:
o Ganesha skolbarnens gud.
o Vishnu ordningens gud (Kalis bror): Rama & Krishna.
o Det finns hinduer som menar att alla dessa gudar egentligen
辰r en och samma gudomliga verklighet men som visar sig i
olika skepnader.
8. B旦n och vallf辰rd
o Templet gudens bostad. Ingen samlingslokal f旦r gemensam
o
o
o
o
o
o
gudstj辰nst, utan bes旦ks av enskilda (familjer).
Vid bes旦ket f旦ljer familjen en best辰md ordning.
Inredning: m旦rker f旦r meditation och en bild av templets
gud.
Guden v辰cks, f奪r mat och badas av tempelpr辰ster.
Familjen har med sig g奪vor (mat och blommor).
Familjen utf旦r sin puja (b旦n).
S奪 ofta man kan f旦rs旦ker man vallf辰rda till heliga platser.
9. Skrifter
De hinduiska skrifterna 辰r skrivna p奪 Sanskrit (ariernas spr奪k)
Vedab旦ckerna; 4 st, de 辰ldsta skrifterna, skrevs ner p奪
1200-talet f.kr, texter och s奪nger till gudarnas 辰ra.
Upanishaderna; skrevs p奪 800-talet f.kr, filosofiska,
beskriver s辰tt att finna Gud. Budskap: I m辰nniskans inre
finns Gud och d辰rf旦r ska man koncentrera sig p奪 sitt inre,
meditera.
Bhagavadgita; skevs p奪 300-talet. Dem mest 辰lskade
skriften. Hyllning till guden Krishna.
Ramyana; ventyrs och k辰rleksdrama mellan gudarna Rama
och Sita.
10. Skrifter
De hinduiska skrifterna 辰r skrivna p奪 Sanskrit (ariernas spr奪k)
Vedab旦ckerna; 4 st, de 辰ldsta skrifterna, skrevs ner p奪
1200-talet f.kr, texter och s奪nger till gudarnas 辰ra.
Upanishaderna; skrevs p奪 800-talet f.kr, filosofiska,
beskriver s辰tt att finna Gud. Budskap: I m辰nniskans inre
finns Gud och d辰rf旦r ska man koncentrera sig p奪 sitt inre,
meditera.
Bhagavadgita; skevs p奪 300-talet. Dem mest 辰lskade
skriften. Hyllning till guden Krishna.
Ramyana; ventyrs och k辰rleksdrama mellan gudarna Rama
och Sita.
