Hållfastighet och broar 8c
- 1. ”Vad vore världen utan broar?” HÅLLFASTIGHET OCH BROAR
- 2. Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer. Betydelsen av egenskaper, till exempel drag-och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions-och teknikutvecklingsarbete. CENTRALT INNEHÅLL
- 3. Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. CENTRALT INNEHÅLL
- 4. Genomgångar och diskussioner om ”Hållfastighet, broar och material” Konstruktions uppgift: ”Pasta bron” Läxor Prov HUR?
- 5. Alla material har olika egenskaper, dessa egenskaper avgör vad materialet passar bra att användas till. Ett material som används till en bil kanske inte alls passar att använda till en båt. Det gäller att materialet verkligen passar till det ändamål man har tänkt sig. Material kan ha olika egenskaper vid olika temperaturer. Olika material påverkas också olika av tryck och väderlek. Det finns fyra viktiga egenskaper man utgår ifrån när man beskriver ett material nämligen tryckhållfastighet, draghållfastighet, hårdhet och elasticitet. HÅLLFASTIGHET
- 6. Tryckhållfastighet Tryckhållfastighet är en egenskap som säger hur väl materialet tål tryckkrafter utan att gå sönder. Exempel är en husgrund som måste tåla stora tryckkrafter. Draghållfastighet Draghållfastighet är en egenskap som säger hur väl ett material tål dragkrafter. Exempel är en sytråd och en bogseringslina. HÅLLFASTIGHET
- 7. Hårdhet Hårdhet talar om hur hårt ett material är på ytan, ju hårdare material desto svårare att göra repor och andra märken i det. Glas är ett exempel på ett hårt material. Elasticitet Elasticitet är när ett föremål utsätts för krafter ändrar det form. Ett elastiskt föremål återtar sin ursprungliga form när påfrestningen upphör. En linjal är ett exempel på ett elastiskt föremål. HÅLLFASTIGHET
- 8. Balkar har som uppgift att motstå böjning. För att göra balkar svårare att böja så brukar man förstärka de delarna som är mest utsätta för påfrestningar, dvs inner- och ytterkurvorna. På så sätt gör man att balkarna bli tåligare samt inte allt för tunga. Balkar brukar få namn efter vilken bokstav de liknar, t.ex I-balk, T-balk och U-balk. BALKAR
- 9. Rör är i motsatt till de flesta balkar lika svårt att böja åt alla höll vilket gör att röret ofta används i konstruktioner. Man förstärker ofta ett tunt material med ett veck eller två längs kanten. Exempel på detta är en plasthink och en engångsmugg. RÖR
- 10. Korrugering när man använder stora areor av plåt eller plast så böjer man materialet på ett speciellt sätt. På så sätt blir materialet mycket stabilare, detta kallas korrugering. KORRUGERING
- 11. Ofta när man konstruerar något vill man att det både ska vara stark och inte väga för mycket, ett bra exempel på detta är ett flygplan. Planet måste kunna lyfta men ändå tåla de påfrestningar som krävs av ett flyplan. Konstruktionen får heller inte bli för dyr. Ramar och skal är en ganska billig form av konstruktion. En ram består oftast av stänger eller balkar men vissa delar kan också göras av vajrar. Skalkonstruktioner är starka om det är buktiga, tex ett ägg. Många föremål innehåller både ramar och skal. En båt kan vara byggd som ett skal men ändå vara försedd med förstärkningar som påminner om ramdelar. RAMAR OCH SKAL
- 12. Vid byggandet och underhållet av en byggnad används ett mycket stort antal olika material. Viktiga egenskaper för ett byggnadsmaterial är hållfasthet, livslängd och underhåll samt miljöpåverkan. Vanligt förekommande byggnadsmaterial vid brobygge är följande: Betong, stål, trä och olika typer av sten. BYGGNADSMATERIAL
- 13. En bro är ett byggnadsverk som leder t.ex vägar och järnvägar över vattendrag, andra vägar, raviner eller en dalgång. Broar hjälper oss människor att enklare ta oss till platser och transportera gods. Tidigare kanske man var tvungen att åka runt eller ta en båt, nu kan man åka rakt över. En bro kan också fungera som en sevärdighet/kulturminne. Ett exempel på detta är ”Golden Gate-bron” i San Fransisco. BROAR
- 14. Balkbroar består av horisontella balkar som hålls upp i ändarna. Stockar/träd över bäckar fungerade som balkbroar längre bak i tiden. Förstärkning i jorden kan behövas då all kraft är riktad neråt. BROTYPER - BALKBRO Ölandsbron
- 15. Bågbroar är bågformade och har brofästen i båda ändarna. Krafterna fördeles till både ändarna samt till bågens ändar. BROTYPER - BÅGBROAR Svinesundsbron
- 16. En hängbro består av vajrar som går längst med hela bron. Viktigt med stora och stabila pyloner. Kraften fördeles mellan pylonerna. BROTYPER - HÄNGBRO Golden Gate bron
- 17. Liknar hängbron då vajrar används. Vajrarna går från olika höjder, vilket leder till att man kan ha lägre pyloner. Snedkabelbro används ofta i kombination med balkbroar. T.ex Öresundsbron och Replotbron. BROTYPER – SNEDKABELBRO Replotbron
- 18. Byggs med hjälp av fackverk. Billig konstruktion men man kan inte bygga långa fackverksbroar. BROTYPER - FACKVERKSBRO Illecillewaet River Bridge Olika typer av fackverk
- 19. Den äldsta konstruerade brotypen. Otroligt vackra. Dock både dyra och svåra att bygga. Kan inte täcka längre distanser. BROTYPER – VALVBRO The Borders