際際滷

際際滷Share a Scribd company logo
Hotar EU den
svenska modellen?
2018-05-07
Nils Karlson, vd, professor
Felinda Wennerberg, forskningsassistent
Ratio  N辰ringslivets forskningsinstitut
www.ratio.se
EU:s avg旦rande betydelse
 F旦ruts辰ttning f旦r frihet, fred och demokrati i
Europa sedan 60 奪r tillbaka
 Legal gemenskap, med 28 medlemsl辰nder
med fri r旦rlighet av m辰nniskor, kapital,
varor och tj辰nster, st旦rre marknad 辰n USA,
ca 500 miljoner
 Sedan 1995 f旦rdubblat svensk handel och
旦kat tillv辰xten med 3-20 procent, starkt
bidragit till st辰rkt r辰ttsstat
Sociala dimensionen inom EU
 Redan i Romf旦rdraget 1957
 Delad lagstiftningskompetens r奪der
mellan medlemsstaterna och EU
 I artikel 153 i FEUF ges EU r辰tt att anta
minimidirektiv inom arbetsmarknads-
omr奪det
 Idag har m奪nga medlemsstater sociala
problem och h旦g arbetsl旦shet, s辰rskilt
bland ungdomar
Sociala pelaren  ett ambiti旦st
projekt
 Syfte en r辰ttvis och verkligt alleuropeisk
arbetsmarknad
 20 olika principer f旦r sociala r辰ttigheter
 Tre omr奪den:
1. Lika m旦jligheter och tillg奪ng till arbetsmarknaden
2. R辰ttvisa arbetsvillkor
3. Social trygghet och social integration
 nnu inte lagstiftning
Alla ska garanteras en rad olika
specifika r辰ttigheter, bl.a.
 Alla inom EU ska ha r辰tt till livsl奪ngt l辰rande
 Alla unga m辰nniskor ska ha r辰tt till fortbildning, l辰rlingsplats,
praktik
 Alla arbetstagare ska ha r辰tt till en r辰ttvis l旦n som till奪ter en
sk辰lig levnadsstandard, minimil旦nen ligga p奪 en niv奪, s奪 att
arbetstagaren med familj kan tillgodose sina behov
 Alla som saknar tillr辰ckliga resurser ska ha r辰tt till tillr辰ckliga
minimiinkomstf旦rm奪ner som s辰kerst辰ller ett v辰rdigt liv i livets
alla skeden
 Alla ha r辰tt att f奪 h辰lso- och sjukv奪rd av god kvalitet, i r辰tt tid
och till rimlig kostnad
 Alla ska ha r辰tt till l奪ngvarig v奪rd och omsorg av god kvalitet
och till rimlig kostnad, s辰rskilt hemv奪rd och n辰rv奪rd, det ska
finnas subventionerade bost辰der och bostadsbidrag f旦r dem
som beh旦ver det. Och s奪 vidare
Flera olika europeiska
arbetsmarknadsmodeller
 Kontinental, latinsk, skandinavisk och
anglosaxisk
 Skild syn p奪 lagstiftning och olika traditioner
 Svenska modellen: partsautonomi,
kollektivavtal som huvudsakligt
regleringsinstrument, anpassningsbar till
olika branschers villkor och f旦ruts辰ttningar,
relativt framg奪ngsrik
 Sociala pelarens principer och r辰ttigheter i
potentiell konflikt med samtliga modeller,
s辰rskilt den skandinaviska och den
anglosaxiska
Tidiga tendenser till centralisering
1. Reformering av Upplysningsdirektivet
2. Nytt direktiv om Balans mellan arbete
och privatliv
3. Inr辰ttandet av en Europeisk
arbetsmarknadsmyndighet
En enig Riksdag och arbetsmarknadens
parter kritiska till 1
Men subsidiaritetsprincipen d奪?
Subsidiaritetsprincipens kriterier som m奪ste
uppfyllas f旦r att EU ska kunna vidta 奪tg辰rder:
1.EU har inte exklusiv kompetens p奪 omr奪det,
dvs delad kompetens
2.Ett av EU uppsatt m奪l kan inte uppn奪s i
tillr辰cklig utstr辰ckning av medlemsstaterna
sj辰lva
3.Det 辰r mer effektivt att de 旦nskade
奪tg辰rderna genomf旦rs p奪 EU-niv奪
Subsidiaritetsprincipen  ett
tvetydigt medel
 Principen kan verka b奪de
centraliserande och decentraliserande
 Legitimerar EU-lagstiftning n辰r ett m奪l
v辰l har etablerats
 EU-r辰ttens f旦retr辰desprincip leder
dessutom till att medlemsstaternas
lagstiftningsr辰tt i strid med EU-r辰tten
upph旦r
Slutsatser f旦r sociala pelaren
 Den sociala pelarens m奪l och r辰ttigheter
kan sannolikt inte bed旦mas uppn奪s effektivt
p奪 egen hand medlemsstaterna
 Detta st奪r p奪 sikt i konflikt med den svenska
arbetsmarknads- och v辰lf辰rdsstatsmodellen
 F旦rsta stegen mot centralisering redan
tagna
 Potentiella problem med legitimitet och
ansvarsutkr辰vande, liksom minskad tillv辰xt
och v辰lf辰rd

More Related Content

More from Ratio - N辰ringslivets forskningsinstitut (17)

Den svenska modellen
Den svenska modellenDen svenska modellen
Den svenska modellen
Ratio - N辰ringslivets forskningsinstitut
Global Competitiveness Report - Ratio och World Economic Forum
Global Competitiveness Report - Ratio och World Economic ForumGlobal Competitiveness Report - Ratio och World Economic Forum
Global Competitiveness Report - Ratio och World Economic Forum
Ratio - N辰ringslivets forskningsinstitut
Vilket EU vill vi ha?
Vilket EU vill vi ha?Vilket EU vill vi ha?
Vilket EU vill vi ha?
Ratio - N辰ringslivets forskningsinstitut
Forskningsperspektiv p奪 integration och migration
Forskningsperspektiv p奪 integration och migrationForskningsperspektiv p奪 integration och migration
Forskningsperspektiv p奪 integration och migration
Ratio - N辰ringslivets forskningsinstitut
H辰ngavtal deras utbredning p奪 svensk arbetsmarknad
H辰ngavtal  deras utbredning p奪 svensk arbetsmarknadH辰ngavtal  deras utbredning p奪 svensk arbetsmarknad
H辰ngavtal deras utbredning p奪 svensk arbetsmarknad
Ratio - N辰ringslivets forskningsinstitut
r anst辰llningsskydd ett hinder f旦r h旦g produktivitet?
r anst辰llningsskydd ett hinder f旦r h旦g produktivitet?r anst辰llningsskydd ett hinder f旦r h旦g produktivitet?
r anst辰llningsskydd ett hinder f旦r h旦g produktivitet?
Ratio - N辰ringslivets forskningsinstitut
Vad kan n辰ringslivet g旦ra f旦r att f奪 fler nyanl辰nda i arbete?
Vad kan n辰ringslivet g旦ra f旦r att f奪 fler nyanl辰nda i arbete?Vad kan n辰ringslivet g旦ra f旦r att f奪 fler nyanl辰nda i arbete?
Vad kan n辰ringslivet g旦ra f旦r att f奪 fler nyanl辰nda i arbete?
Ratio - N辰ringslivets forskningsinstitut
Konkurrenskraft utan l旦nenormering och centralisering
Konkurrenskraft utan l旦nenormering och centraliseringKonkurrenskraft utan l旦nenormering och centralisering
Konkurrenskraft utan l旦nenormering och centralisering
Ratio - N辰ringslivets forskningsinstitut
LAS avsedda och oavsedda konsekvenser
LAS avsedda och oavsedda konsekvenserLAS avsedda och oavsedda konsekvenser
LAS avsedda och oavsedda konsekvenser
Ratio - N辰ringslivets forskningsinstitut
Entrepren旦rskap och inkomstj辰mlikhet
Entrepren旦rskap och inkomstj辰mlikhetEntrepren旦rskap och inkomstj辰mlikhet
Entrepren旦rskap och inkomstj辰mlikhet
Ratio - N辰ringslivets forskningsinstitut
Kokko et al
Kokko et alKokko et al
Kokko et al
Ratio - N辰ringslivets forskningsinstitut
Avdeitchikova et al
Avdeitchikova et alAvdeitchikova et al
Avdeitchikova et al
Ratio - N辰ringslivets forskningsinstitut
Andersson et al
Andersson et alAndersson et al
Andersson et al
Ratio - N辰ringslivets forskningsinstitut
Tingval et al
Tingval et alTingval et al
Tingval et al
Ratio - N辰ringslivets forskningsinstitut
2015 04-07 Educational missmatch and firm performance
2015 04-07 Educational missmatch and firm performance2015 04-07 Educational missmatch and firm performance
2015 04-07 Educational missmatch and firm performance
Ratio - N辰ringslivets forskningsinstitut
Missmatch och effekter p奪 f旦retagen
Missmatch och effekter p奪 f旦retagenMissmatch och effekter p奪 f旦retagen
Missmatch och effekter p奪 f旦retagen
Ratio - N辰ringslivets forskningsinstitut
Yrkesutbildningens irrv辰gar
Yrkesutbildningens irrv辰garYrkesutbildningens irrv辰gar
Yrkesutbildningens irrv辰gar
Ratio - N辰ringslivets forskningsinstitut

Hotar EU den svenska modellen?

  • 1. Hotar EU den svenska modellen? 2018-05-07 Nils Karlson, vd, professor Felinda Wennerberg, forskningsassistent Ratio N辰ringslivets forskningsinstitut www.ratio.se
  • 2. EU:s avg旦rande betydelse F旦ruts辰ttning f旦r frihet, fred och demokrati i Europa sedan 60 奪r tillbaka Legal gemenskap, med 28 medlemsl辰nder med fri r旦rlighet av m辰nniskor, kapital, varor och tj辰nster, st旦rre marknad 辰n USA, ca 500 miljoner Sedan 1995 f旦rdubblat svensk handel och 旦kat tillv辰xten med 3-20 procent, starkt bidragit till st辰rkt r辰ttsstat
  • 3. Sociala dimensionen inom EU Redan i Romf旦rdraget 1957 Delad lagstiftningskompetens r奪der mellan medlemsstaterna och EU I artikel 153 i FEUF ges EU r辰tt att anta minimidirektiv inom arbetsmarknads- omr奪det Idag har m奪nga medlemsstater sociala problem och h旦g arbetsl旦shet, s辰rskilt bland ungdomar
  • 4. Sociala pelaren ett ambiti旦st projekt Syfte en r辰ttvis och verkligt alleuropeisk arbetsmarknad 20 olika principer f旦r sociala r辰ttigheter Tre omr奪den: 1. Lika m旦jligheter och tillg奪ng till arbetsmarknaden 2. R辰ttvisa arbetsvillkor 3. Social trygghet och social integration nnu inte lagstiftning
  • 5. Alla ska garanteras en rad olika specifika r辰ttigheter, bl.a. Alla inom EU ska ha r辰tt till livsl奪ngt l辰rande Alla unga m辰nniskor ska ha r辰tt till fortbildning, l辰rlingsplats, praktik Alla arbetstagare ska ha r辰tt till en r辰ttvis l旦n som till奪ter en sk辰lig levnadsstandard, minimil旦nen ligga p奪 en niv奪, s奪 att arbetstagaren med familj kan tillgodose sina behov Alla som saknar tillr辰ckliga resurser ska ha r辰tt till tillr辰ckliga minimiinkomstf旦rm奪ner som s辰kerst辰ller ett v辰rdigt liv i livets alla skeden Alla ha r辰tt att f奪 h辰lso- och sjukv奪rd av god kvalitet, i r辰tt tid och till rimlig kostnad Alla ska ha r辰tt till l奪ngvarig v奪rd och omsorg av god kvalitet och till rimlig kostnad, s辰rskilt hemv奪rd och n辰rv奪rd, det ska finnas subventionerade bost辰der och bostadsbidrag f旦r dem som beh旦ver det. Och s奪 vidare
  • 6. Flera olika europeiska arbetsmarknadsmodeller Kontinental, latinsk, skandinavisk och anglosaxisk Skild syn p奪 lagstiftning och olika traditioner Svenska modellen: partsautonomi, kollektivavtal som huvudsakligt regleringsinstrument, anpassningsbar till olika branschers villkor och f旦ruts辰ttningar, relativt framg奪ngsrik Sociala pelarens principer och r辰ttigheter i potentiell konflikt med samtliga modeller, s辰rskilt den skandinaviska och den anglosaxiska
  • 7. Tidiga tendenser till centralisering 1. Reformering av Upplysningsdirektivet 2. Nytt direktiv om Balans mellan arbete och privatliv 3. Inr辰ttandet av en Europeisk arbetsmarknadsmyndighet En enig Riksdag och arbetsmarknadens parter kritiska till 1
  • 8. Men subsidiaritetsprincipen d奪? Subsidiaritetsprincipens kriterier som m奪ste uppfyllas f旦r att EU ska kunna vidta 奪tg辰rder: 1.EU har inte exklusiv kompetens p奪 omr奪det, dvs delad kompetens 2.Ett av EU uppsatt m奪l kan inte uppn奪s i tillr辰cklig utstr辰ckning av medlemsstaterna sj辰lva 3.Det 辰r mer effektivt att de 旦nskade 奪tg辰rderna genomf旦rs p奪 EU-niv奪
  • 9. Subsidiaritetsprincipen ett tvetydigt medel Principen kan verka b奪de centraliserande och decentraliserande Legitimerar EU-lagstiftning n辰r ett m奪l v辰l har etablerats EU-r辰ttens f旦retr辰desprincip leder dessutom till att medlemsstaternas lagstiftningsr辰tt i strid med EU-r辰tten upph旦r
  • 10. Slutsatser f旦r sociala pelaren Den sociala pelarens m奪l och r辰ttigheter kan sannolikt inte bed旦mas uppn奪s effektivt p奪 egen hand medlemsstaterna Detta st奪r p奪 sikt i konflikt med den svenska arbetsmarknads- och v辰lf辰rdsstatsmodellen F旦rsta stegen mot centralisering redan tagna Potentiella problem med legitimitet och ansvarsutkr辰vande, liksom minskad tillv辰xt och v辰lf辰rd