ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo
Idrottens föreningslära –
ekonomi
Idrottens finansiering

Offentlig sektor
Ex. stat, kommun, landsting

Idrotten

Kommersiell sektor

Frivilliga sektor

Ex. sponsring, publikintäkter

Ex. medlemsavgifter

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Idrottens föreningslära - ekonomi
 Den ideella föreningen

 Revision

 Styrelsens ansvar

 Hjälpmedel

 Bokföringsskyldighet

 Skatter & avgifter

 Att avsluta den löpande
bokföringen

 Försäkringar

 Budget & avstämningar

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Gillar du ekonomi?

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Den ideella föreningen

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Meningen med föreningen
Det är medlemmarna som

avgör hur det ska vara i föreningen,
som genom sitt engagemang, sina
demokratiska rättigheter avgör vilka
gemensamma överenskommelser
som ska finnas i föreningen.
Meningen med föreningen är den
gemensamma föreningsidén som
svarar på frågorna vad, varför och för
vem man vill göra något.

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Ideell förening - formalia
Ingen speciell lag för ideell förening som
samverkansform.
Enligt praxis gäller att;
 Stadgar skall antas
 Styrelse skall utses att företräda föreningen
 Namn/firma på föreningen

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

Juridisk person!
Föreningen har blivit en juridisk person och kan…
…äga saker

…ha skulder
…ingå olika typer av avtal och t.ex. vara
…arbetsgivare
…vara part inför domstol

…försättas i konkurs

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Stadgarna – ett medlemsavtal
Varför stadgar?
 Grundstomme
 Hjälpmedel
 Trygghet
 Uppslagsverk
 Medlemmarnas skydd
 Möta samhällets krav

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Den formella hierarkiska strukturen

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
En sektion är ingen juridisk person
En styrelse!

Föreningen är en
juridisk person!

Ett årsmöte!
Ett namn!
En ”ägare”!
Medlemmarna

IF-styrelsen
står över sekt.styrelserna!

Föreningen svarar
med sina tillgångar
för samtliga skulder!
IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

En avtalspart!

Gemensamma
tillgångar!

Gemensamma
skulder!
Viktiga val av årsmöte

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Firmateckning - Attestordning
Firmateckning:

Attestordning:



Styrelsen i sin helhet företräder alltid
föreningen





Några i styrelsen kan få fullmakt lämpligen två i förening

Med attest menas att någon annan än
den som betalar godkänner
utbetalningen innan den sker. Speciellt
viktigt när det gäller egna utlägg.



Förbättrar den interna kontrollen i
föreningen och är en trygghet för
kassören



Lämpligen tas beslut om attestordning
vid det konstituerande styrelsemötet



Intygar att betalningsunderlaget är
korrekt



Bra med speciell attestordning



Samma person kan inte attestera och
betala



Möjligt att ge fullmakt utanför
styrelsegruppen



Generell fullmakt eller begränsad
fullmakt

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Styrelsens ansvar

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Styrelsens ansvar
Som styrelseledamot kan man bli ansvarig i två situationer:
 Dels för något man har gjort och som visar sig strida mot
årsmötesbeslut, stadgar, lag eller bindande regler
 Dels för något man inte har gjort men borde ha gjort i relation till
årsmötesbeslut, stadgar, lag eller bindande regler

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Styrelsens ekonomiska ansvar
 Gemensamt ansvar för föreningens ekonomi
 Se till att föreningen följer lagstiftning och bindande regler
 Följa den ekonomiska utvecklingen i föreningen
 Göra budgetuppföljningar
 Betala skatter och avgifter

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Att vara arbetsgivare
Arbetsgivare (styrelsen)
 Leder och fördelar arbetet
 Styr föreningens verksamhet mot uppsatta mål
 Stimulerar medarbetarens insatser och ger möjlighet till utveckling
 Är tydlig med krav och förväntningar hur arbetet ska utföras
 Är tydlig med vilka regler som gäller på arbetsplatsen kring
arbetstider, närvaro, sjukanmälan, tjänsteresor, ledigheter etc.

www.arbetsgivaralliansen.se

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Ansvarsfrihet
 Ansvarsfrihet beviljas av årsmötet (medlemmarna) för den tid som
räkenskapsåret omfattar
 Innebär att föreningen förbinder sig att inte väcka
skadeståndsanspråk för sådant som kommit till stämmans
kännedom

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Konsekvenser om styrelsen inte tar sitt ansvar
 Skadeståndsansvar
 Straffrättsligt ansvar
 Personligt betalningsansvar

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Bokföringsskyldighet
IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Bokföringsskyldighet
Alla som är medlemmar
i idrottsrörelsen är
bokföringsskyldiga
genom de regler som
finns inom
idrottsrörelsen:
…årligen upprätta en
verksamhetsberättelse
som innehåller en
ekonomisk redogörelse.

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Vilka är bokföringsskyldiga?
1 januari 2001 började nya bokföringslagen att gälla.
Alla ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet omfattas av
lagen.
Till näringsverksamhet räknas intäkter från t.ex.
 Entréavgifter till olika arrangemang
 Försäljning av tex souvenirer,
utrustning och förtäring
 Lotter
 Intäkter via reklam och sponsring
 Kursavgifter
IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Lagar och anvisningar som föreningen måste känna till
 Bokföringslagen (BFL) en ramlag
 Bokföringsnämnden (BFN) ”fyller” ramlagen med råd och
anvisningar

Livsmedelsl.

IL
Upphovsrätt
Reklamskattel.

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

Avtalsrätt
PUL
Regler för den löpande bokföringen
 Varje ekonomisk händelse upprättas i en verifikation
 Varje verifikation ska bokföras i en grundbokföring
 Grundbokföringen sammanställs i en huvudbok ordnat efter konton
 Har föreningen bokförda inventarier ska de registreras i speciellt
anläggningsregister
 Det finns olika bokföringsmetoder:
- kontantmetoden
- bokföringsmässiga metoden
 Det finns regler för hur länge föreningens bokföring och dess
underlag ska arkiveras

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Lagkassor
Lagen är en del av föreningens verksamhet.

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Kontanthantering
 Bra att minska kontanthanteringen
 Utbetalning/inbetalning i första hand till bank- eller plusgirokonto
 Rutiner för hantering av kontanter i föreningen

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Att avsluta den löpande
bokföringen

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Att avsluta den löpande bokföringen
2011 - Anvisningar för hur ett
förenklat årsbokslut ska
upprättas.

2007 - En ändring av
bokföringslagen.

Detaljstyrda



I vissa delar tvingande t.ex.
uppställningsform för resultat- och
balansräkning.

 Årsredovisning

 Årsbokslut
 Förenklat årsbokslut

2001 - Ny bokföringslag
Så gott som alla ideella föreningar
är bokföringsskyldiga enligt lag.

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

Enligt lag


En löpande bokföring ska avslutas med
årsbokslut alt. årsredovisning
Avslut av räkenskaperna
Ideell förening som bedriver
näringsverksamhet med en
nettoomsättning om högst 3 mnkr.

2011 - Anvisningar för hur ett
K1 Förenklat årsbokslut
förenklat årsbokslut ska
upprättas.

Ideell förening som bedriver
näringsverksamhet med en
nettoomsättning om mer än
3 mnkr.

K2 Årsbokslut

Ideell förening som har en
balansomslutning över 40 mnkr eller
nettoomsättning över 80 mnkr och
mer än 50 anställda.

K3 Årsredovisning

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Förenklat årsbokslut
 Resultaträkning
 Balansräkning
 Underskrift av samtliga i styresen
 Revisionspåskrift

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Förenklat årsbokslut
Namn på SDF eller förening:……………………………………….……
Organisationsnummer
Resultaträkning

Kontogrupp

Årets

Föregående år

-

-

INTÄKTER
Medlemsavgifter
Gåvor och bidrag
Verksamhetsintäkter
Försäljningsintäkter
Övriga intäkter
Summa intäkter

3890
3810-3889
3010-3399
3510-3799
3910-3999

KOSTNADER
Verksamhetskostnader
Försäljningskostnader
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Av- och nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar
Övriga kostnader
Summa kostnader
VERKSAMHETENS över-/underskott
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Över-/underskott efter finanisella poster
Bokslutsdisposition
Årets över-/underskott

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

4010-4399
+4890-4899
4510-4599
5010-6999
7010-7699
7810-7839
7910-7990

8210-8330
8410-8490
8890
8999
Förenklat årsbokslut forts.
Balansräkning

Kontogrupp

Årets

Föregående år

TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
Inventarier
Varulager
Kundfordringar
Övriga fordringar
Finansiella placeringar
Kassa och Bank
Summa tillgångar
EGET KAPITAL
Balanserat över-/underskott
Årets över-/underskott
Summa eget kapital
SKULDER
Låneskulder
Leverantörsskulder
Skatteskulder
Övriga skulder

1010-1090
1110-1139
1210-1249
1400
1510
1610-1799
1800-1809
1910-1959

2060-2079
(ej 2069)
2069

2330-2399 +
(2840-2870)
2410-2459
2510-2660
2710-2910
(ej 2972)

Summa skulder
Summa eget kapital och skulder

Datum
Underskrift av styrelsen

Min (vår) revisionsberättelse har avgivits 20XX-XX-XX
IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Årsboksluts/årsredovisningens innehåll
Ett årsbokslut ska innehålla:

En årsredovisning ska innehålla:

 Resultaträkning

 Förvaltningsberättelse

 Balansräkning

 Resultaträkning

 Tilläggsupplysningar

 Balansräkning

 Underskrift av samtliga i
styrelsen

 Tilläggsupplysningar

 Revisorpåskrift

 Underskrift av samtliga i
styrelsen
 Revisorpåskrift

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Budget & avstämningar

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Budget - en ”ekonomisk plan” där man siffersätter sin
verksamhetsplan
Olika former av budget:

 Resultatbudget
 Likviditetsbudget
 Balansbudget
 Investeringsbudget

 Marknadsföringsbudget
 Projektbudget
 Prognos

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Resultatbudget
…knutet till arbetet med verksamhetsplan
 Nollbasbudgetering - verksamhetsplan som man sedan fyller med
siffror
 Backspegelmodellen - utgår från föregående års och sen ökar eller
minskar vissa poster
Viktigt att man upprättar budget på samma sätt som man redovisar i
bokföringen.

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Ekonomiska rapporter och avstämningar
Resultaträkning
 Visar föreningens intäkter och kostnader under en viss period
Balansräkning
 Visar föreningens tillgångar och skulder vid en viss tidpunkt
 Skillnaden mellan tillgångar och skulder är föreningens kapital

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Revision

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Medlemmarnas kontrollant
Genom sin revisionsberättelse ”berättar” revisorn för medlemmarna vid årsmötet hur
styrelsen skött sitt uppdrag.

Viktigt att tänka på: En bristande bokföring kan leda till ansvar för bokföringsbrott. Om
föreningens revisor inte sköter granskningen korrekt kan det ”underlätta” för styrelsen att
begå bokföringsbrott. En bristande revisorgranskning kan leda till att revisorn döms till
ansvar för medhjälp till bokföringsbrott.
IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Vad innebär en revision
Förvaltningsrevision

Räkenskapsrevision

 Stämmer styrelsens

 Hur har styrelsen handskats

förvaltning med föreningens
stadgar, ändamål och
årsmötesbeslut?
 Är styrelsebesluten formellt

riktiga?

med föreningens pengar
 Finns rutiner för redovisning av

medlemsavgifter och lotterier
 Har föreningen lotteritillstånd
 Är skatter och avgifter betalda
 Att bokslut är korrekt upprättat
 Lämnande av kontrolluppgifter

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Hjälpmedel
IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Hjälp vid ekonomisk hantering
Idrottens redovisning med idrottens
BAS-kontoplan:
 Konteringsinstruktioner
 Mallar för bokslut
 Information om ny BFL
 Information om revision
 Skatteregler
 Hämtas hem via
www.svenskidrott.se (Administrativt
stöd – idrottens redovisning)

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Datorprogram för ekonomihantering
Idag vanligen förekommande ekonomiprogram:
 Speedledger - e-bokföring med koppling till IdrottOnline
 Visma Spcs
 BL (Björn Lunden)
 Hogia
 Fortnox

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Skatter & avgifter

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Skattskyldighet
Grundregel
En ideell förening - är oinskränkt skatteskyldig

Men…
en allmännyttig ideell förening kan undantas från beskattning för vissa
inkomster om fyra villkor är uppfyllda

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Undantag för skattskyldighet
Krav som måste uppfyllas:
 Allmännyttigt ändamål - främja idrott
 Tillgodose det allmännyttiga ändamålet genom verksamhetens art
 Alla som vill måste kunna få bli medlem
 Minst 80% av inkomsterna ska användas för den allmännyttiga
verksamheten

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Skattefria inkomster
 Inkomster med en direkt anknytning till föreningens idrottsliga
ändamål
 Inkomster med en indirekt anknytning till föreningens ändamål
 Hävdvunna inkomster

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Både skattepliktiga och skattfria inkomster

Skattepliktig

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

Skattefri

Skattepliktig
Deklarationsskyldighet
 Föreningen ska årligen lämna en inkomstdeklaration - blankett 3
Föreningar med bokslutsdatum:
•

31/1-30/4 ska lämna sin deklaration senast 1 november

•

31/5-30/6 ska lämna sin deklaration senast 15 december

•

31/7-31/8 ska lämna sin deklaration senast 1 mars

•

30/9-31/12 ska lämna sin deklaration senast 1 juli

 En allmännyttig ideell förening som inte är skyldig att betala
inkomstskatt ska inte deklarera och betala moms
 Förening som offentliggör reklam och erhåller ersättning över
20 000 kr/år är skatte- och redovisningsskyldig för reklamskatt
För mer info: www.skatteverket.se
IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Skattepliktiga ersättningar
 Kontant ersättning (lön, arvode)
 Bidrag till enskild person
 Nyttopriser över viss
beloppsgräns
 Presentkort
 Prispengar
 Förmåner (kost,
endagstraktamenten)

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Skatter och avgifter på skattepliktiga ersättningar
Arbetsgivaravgift
 För alla skattepliktiga ersättningar på totalt 1 000 kronor och
däröver
Preliminärt skatteavdrag
 På ersättningar 1 000 kronor per år eller mer
 30% skatteavdrag
Löneskatt
 Föreningar som har anställda och betalar tjänstepension ska enligt
lag också betala särskild löneskatt på pensionskostnaderna
IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Kontrolluppgifter
Föreningen har en skyldighet att lämna kontrolluppgift på alla
ersättningar från 100 kr/år.
Straffbart att inte lämna kontrolluppgift. Föreningens styrelse är
ansvariga.

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Undantag att betala avgifter och skatter
För ersättningar till idrottsutövare max
ett halvt prisbasbelopp/år behöver inte
föreningen betala arbetsgivaravgift eller
göra preliminärt skatteavdrag.
Idrottsutövare:
Idrottsaktiva
Tränare
Instruktörer
Domare
Materialförvaltare

Tävlingsfunktionärer

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Skattefria ersättningar
Om den enda ersättningen som utbetalas är reseersättning och
ersättningen inte överstiger den statliga skattefria bilersättningen är
ersättningen skattefri.
…men om annan skattepliktig ersättning utbetalats blir
reseersättningen i sin helhet skattepliktig.
Kostnadsersättningar ska alltid styrkas med kvitton annars är det att
betrakta som skattepliktig ersättning.

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Försäkringar

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Försäkringar
RF:s tecknade försäkring i Folksam:


Ansvarsförsäkring



Förmögenhetsbrottsförsäkring



Rättsskyddsförsäkring



Patientförsäkring



Olycksfall- och krisförsäkring för ledare,
funktionärer och domare

Styrelsens ansvar att kontrollera om
försäkringen räcker eller måste kompletteras.
IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

Vill du veta mer om
försäkringar?
www.rf.se
www.folksam.se
Försäkringar för anställda
Genom kollektivavtal är föreningen skyldig att teckna försäkringar för sina anställda.

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Viktigt att fler börjar ”gilla ekonomi”
 Fler idéer i föreningen om hur man kan spara pengar och öka
inkomsterna
 Fler som förstår varför det kostar som det gör
 Fler som aktivt engagerar sig i intäktsarbete
 En mer ”avslappnad” styrelse - pga. mer delat ansvar
 Mindre ”gruff” kring intäktsarbete

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
Vart går pengarna?
Antagande:
 Människor hjälper till att dra in pengar om de vet vad de används
till

Vad kostar en aktiv?
 Er egen kunskap?
 Vet föreningarna detta?

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
När du har frågor


www.rf.se



www.skatteverket.se



www.folksam.se



www.sisuidrottsutbildarna.se

IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
sisuidrottsutbildarna.se
Idrottens föreningslära ekonomi

More Related Content

Idrottens föreningslära ekonomi

  • 2. Idrottens finansiering Offentlig sektor Ex. stat, kommun, landsting Idrotten Kommersiell sektor Frivilliga sektor Ex. sponsring, publikintäkter Ex. medlemsavgifter IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 3. Idrottens föreningslära - ekonomi  Den ideella föreningen  Revision  Styrelsens ansvar  Hjälpmedel  Bokföringsskyldighet  Skatter & avgifter  Att avsluta den löpande bokföringen  Försäkringar  Budget & avstämningar IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 4. Gillar du ekonomi? IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 5. Den ideella föreningen IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 6. Meningen med föreningen Det är medlemmarna som avgör hur det ska vara i föreningen, som genom sitt engagemang, sina demokratiska rättigheter avgör vilka gemensamma överenskommelser som ska finnas i föreningen. Meningen med föreningen är den gemensamma föreningsidén som svarar på frågorna vad, varför och för vem man vill göra något. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 7. Ideell förening - formalia Ingen speciell lag för ideell förening som samverkansform. Enligt praxis gäller att;  Stadgar skall antas  Styrelse skall utses att företräda föreningen  Namn/firma på föreningen IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Juridisk person!
  • 8. Föreningen har blivit en juridisk person och kan… …äga saker …ha skulder …ingå olika typer av avtal och t.ex. vara …arbetsgivare …vara part inför domstol …försättas i konkurs IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 9. Stadgarna – ett medlemsavtal Varför stadgar?  Grundstomme  Hjälpmedel  Trygghet  Uppslagsverk  Medlemmarnas skydd  Möta samhällets krav IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 10. Den formella hierarkiska strukturen IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 11. En sektion är ingen juridisk person En styrelse! Föreningen är en juridisk person! Ett årsmöte! Ett namn! En ”ägare”! Medlemmarna IF-styrelsen står över sekt.styrelserna! Föreningen svarar med sina tillgångar för samtliga skulder! IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI En avtalspart! Gemensamma tillgångar! Gemensamma skulder!
  • 12. Viktiga val av årsmöte IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 13. Firmateckning - Attestordning Firmateckning: Attestordning:  Styrelsen i sin helhet företräder alltid föreningen   Några i styrelsen kan få fullmakt lämpligen två i förening Med attest menas att någon annan än den som betalar godkänner utbetalningen innan den sker. Speciellt viktigt när det gäller egna utlägg.  Förbättrar den interna kontrollen i föreningen och är en trygghet för kassören  Lämpligen tas beslut om attestordning vid det konstituerande styrelsemötet  Intygar att betalningsunderlaget är korrekt  Bra med speciell attestordning  Samma person kan inte attestera och betala  Möjligt att ge fullmakt utanför styrelsegruppen  Generell fullmakt eller begränsad fullmakt IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 15. Styrelsens ansvar Som styrelseledamot kan man bli ansvarig i två situationer:  Dels för något man har gjort och som visar sig strida mot årsmötesbeslut, stadgar, lag eller bindande regler  Dels för något man inte har gjort men borde ha gjort i relation till årsmötesbeslut, stadgar, lag eller bindande regler IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 16. Styrelsens ekonomiska ansvar  Gemensamt ansvar för föreningens ekonomi  Se till att föreningen följer lagstiftning och bindande regler  Följa den ekonomiska utvecklingen i föreningen  Göra budgetuppföljningar  Betala skatter och avgifter IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 17. Att vara arbetsgivare Arbetsgivare (styrelsen)  Leder och fördelar arbetet  Styr föreningens verksamhet mot uppsatta mål  Stimulerar medarbetarens insatser och ger möjlighet till utveckling  Är tydlig med krav och förväntningar hur arbetet ska utföras  Är tydlig med vilka regler som gäller på arbetsplatsen kring arbetstider, närvaro, sjukanmälan, tjänsteresor, ledigheter etc. www.arbetsgivaralliansen.se IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 18. Ansvarsfrihet  Ansvarsfrihet beviljas av årsmötet (medlemmarna) för den tid som räkenskapsåret omfattar  Innebär att föreningen förbinder sig att inte väcka skadeståndsanspråk för sådant som kommit till stämmans kännedom IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 19. Konsekvenser om styrelsen inte tar sitt ansvar  Skadeståndsansvar  Straffrättsligt ansvar  Personligt betalningsansvar IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 21. Bokföringsskyldighet Alla som är medlemmar i idrottsrörelsen är bokföringsskyldiga genom de regler som finns inom idrottsrörelsen: …årligen upprätta en verksamhetsberättelse som innehåller en ekonomisk redogörelse. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 22. Vilka är bokföringsskyldiga? 1 januari 2001 började nya bokföringslagen att gälla. Alla ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet omfattas av lagen. Till näringsverksamhet räknas intäkter från t.ex.  Entréavgifter till olika arrangemang  Försäljning av tex souvenirer, utrustning och förtäring  Lotter  Intäkter via reklam och sponsring  Kursavgifter IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 23. Lagar och anvisningar som föreningen måste känna till  Bokföringslagen (BFL) en ramlag  Bokföringsnämnden (BFN) ”fyller” ramlagen med råd och anvisningar Livsmedelsl. IL Upphovsrätt Reklamskattel. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Avtalsrätt PUL
  • 24. Regler för den löpande bokföringen  Varje ekonomisk händelse upprättas i en verifikation  Varje verifikation ska bokföras i en grundbokföring  Grundbokföringen sammanställs i en huvudbok ordnat efter konton  Har föreningen bokförda inventarier ska de registreras i speciellt anläggningsregister  Det finns olika bokföringsmetoder: - kontantmetoden - bokföringsmässiga metoden  Det finns regler för hur länge föreningens bokföring och dess underlag ska arkiveras IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 25. Lagkassor Lagen är en del av föreningens verksamhet. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 26. Kontanthantering  Bra att minska kontanthanteringen  Utbetalning/inbetalning i första hand till bank- eller plusgirokonto  Rutiner för hantering av kontanter i föreningen IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 27. Att avsluta den löpande bokföringen IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 28. Att avsluta den löpande bokföringen 2011 - Anvisningar för hur ett förenklat årsbokslut ska upprättas. 2007 - En ändring av bokföringslagen. Detaljstyrda  I vissa delar tvingande t.ex. uppställningsform för resultat- och balansräkning.  Årsredovisning  Årsbokslut  Förenklat årsbokslut 2001 - Ny bokföringslag Så gott som alla ideella föreningar är bokföringsskyldiga enligt lag. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Enligt lag  En löpande bokföring ska avslutas med årsbokslut alt. årsredovisning
  • 29. Avslut av räkenskaperna Ideell förening som bedriver näringsverksamhet med en nettoomsättning om högst 3 mnkr. 2011 - Anvisningar för hur ett K1 Förenklat årsbokslut förenklat årsbokslut ska upprättas. Ideell förening som bedriver näringsverksamhet med en nettoomsättning om mer än 3 mnkr. K2 Årsbokslut Ideell förening som har en balansomslutning över 40 mnkr eller nettoomsättning över 80 mnkr och mer än 50 anställda. K3 Årsredovisning IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 30. Förenklat årsbokslut  Resultaträkning  Balansräkning  Underskrift av samtliga i styresen  Revisionspåskrift IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 31. Förenklat årsbokslut Namn på SDF eller förening:……………………………………….…… Organisationsnummer Resultaträkning Kontogrupp Årets Föregående år - - INTÄKTER Medlemsavgifter Gåvor och bidrag Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Övriga intäkter Summa intäkter 3890 3810-3889 3010-3399 3510-3799 3910-3999 KOSTNADER Verksamhetskostnader Försäljningskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga kostnader Summa kostnader VERKSAMHETENS över-/underskott Finansiella intäkter Finansiella kostnader Över-/underskott efter finanisella poster Bokslutsdisposition Årets över-/underskott IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI 4010-4399 +4890-4899 4510-4599 5010-6999 7010-7699 7810-7839 7910-7990 8210-8330 8410-8490 8890 8999
  • 32. Förenklat årsbokslut forts. Balansräkning Kontogrupp Årets Föregående år TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier Varulager Kundfordringar Övriga fordringar Finansiella placeringar Kassa och Bank Summa tillgångar EGET KAPITAL Balanserat över-/underskott Årets över-/underskott Summa eget kapital SKULDER Låneskulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder 1010-1090 1110-1139 1210-1249 1400 1510 1610-1799 1800-1809 1910-1959 2060-2079 (ej 2069) 2069 2330-2399 + (2840-2870) 2410-2459 2510-2660 2710-2910 (ej 2972) Summa skulder Summa eget kapital och skulder Datum Underskrift av styrelsen Min (vår) revisionsberättelse har avgivits 20XX-XX-XX IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 33. Årsboksluts/årsredovisningens innehåll Ett årsbokslut ska innehålla: En årsredovisning ska innehålla:  Resultaträkning  Förvaltningsberättelse  Balansräkning  Resultaträkning  Tilläggsupplysningar  Balansräkning  Underskrift av samtliga i styrelsen  Tilläggsupplysningar  Revisorpåskrift  Underskrift av samtliga i styrelsen  Revisorpåskrift IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 34. Budget & avstämningar IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 35. Budget - en ”ekonomisk plan” där man siffersätter sin verksamhetsplan Olika former av budget:  Resultatbudget  Likviditetsbudget  Balansbudget  Investeringsbudget  Marknadsföringsbudget  Projektbudget  Prognos IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 36. Resultatbudget …knutet till arbetet med verksamhetsplan  Nollbasbudgetering - verksamhetsplan som man sedan fyller med siffror  Backspegelmodellen - utgår från föregående års och sen ökar eller minskar vissa poster Viktigt att man upprättar budget på samma sätt som man redovisar i bokföringen. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 37. Ekonomiska rapporter och avstämningar Resultaträkning  Visar föreningens intäkter och kostnader under en viss period Balansräkning  Visar föreningens tillgångar och skulder vid en viss tidpunkt  Skillnaden mellan tillgångar och skulder är föreningens kapital IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 39. Medlemmarnas kontrollant Genom sin revisionsberättelse ”berättar” revisorn för medlemmarna vid årsmötet hur styrelsen skött sitt uppdrag. Viktigt att tänka på: En bristande bokföring kan leda till ansvar för bokföringsbrott. Om föreningens revisor inte sköter granskningen korrekt kan det ”underlätta” för styrelsen att begå bokföringsbrott. En bristande revisorgranskning kan leda till att revisorn döms till ansvar för medhjälp till bokföringsbrott. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 40. Vad innebär en revision Förvaltningsrevision Räkenskapsrevision  Stämmer styrelsens  Hur har styrelsen handskats förvaltning med föreningens stadgar, ändamål och årsmötesbeslut?  Är styrelsebesluten formellt riktiga? med föreningens pengar  Finns rutiner för redovisning av medlemsavgifter och lotterier  Har föreningen lotteritillstånd  Är skatter och avgifter betalda  Att bokslut är korrekt upprättat  Lämnande av kontrolluppgifter IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 42. Hjälp vid ekonomisk hantering Idrottens redovisning med idrottens BAS-kontoplan:  Konteringsinstruktioner  Mallar för bokslut  Information om ny BFL  Information om revision  Skatteregler  Hämtas hem via www.svenskidrott.se (Administrativt stöd – idrottens redovisning) IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 43. Datorprogram för ekonomihantering Idag vanligen förekommande ekonomiprogram:  Speedledger - e-bokföring med koppling till IdrottOnline  Visma Spcs  BL (Björn Lunden)  Hogia  Fortnox IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 44. Skatter & avgifter IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 45. Skattskyldighet Grundregel En ideell förening - är oinskränkt skatteskyldig Men… en allmännyttig ideell förening kan undantas från beskattning för vissa inkomster om fyra villkor är uppfyllda IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 46. Undantag för skattskyldighet Krav som måste uppfyllas:  Allmännyttigt ändamål - främja idrott  Tillgodose det allmännyttiga ändamålet genom verksamhetens art  Alla som vill måste kunna få bli medlem  Minst 80% av inkomsterna ska användas för den allmännyttiga verksamheten IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 47. Skattefria inkomster  Inkomster med en direkt anknytning till föreningens idrottsliga ändamål  Inkomster med en indirekt anknytning till föreningens ändamål  Hävdvunna inkomster IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 48. Både skattepliktiga och skattfria inkomster Skattepliktig IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Skattefri Skattepliktig
  • 49. Deklarationsskyldighet  Föreningen ska årligen lämna en inkomstdeklaration - blankett 3 Föreningar med bokslutsdatum: • 31/1-30/4 ska lämna sin deklaration senast 1 november • 31/5-30/6 ska lämna sin deklaration senast 15 december • 31/7-31/8 ska lämna sin deklaration senast 1 mars • 30/9-31/12 ska lämna sin deklaration senast 1 juli  En allmännyttig ideell förening som inte är skyldig att betala inkomstskatt ska inte deklarera och betala moms  Förening som offentliggör reklam och erhåller ersättning över 20 000 kr/år är skatte- och redovisningsskyldig för reklamskatt För mer info: www.skatteverket.se IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 50. Skattepliktiga ersättningar  Kontant ersättning (lön, arvode)  Bidrag till enskild person  Nyttopriser över viss beloppsgräns  Presentkort  Prispengar  Förmåner (kost, endagstraktamenten) IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 51. Skatter och avgifter på skattepliktiga ersättningar Arbetsgivaravgift  För alla skattepliktiga ersättningar på totalt 1 000 kronor och däröver Preliminärt skatteavdrag  På ersättningar 1 000 kronor per år eller mer  30% skatteavdrag Löneskatt  Föreningar som har anställda och betalar tjänstepension ska enligt lag också betala särskild löneskatt på pensionskostnaderna IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 52. Kontrolluppgifter Föreningen har en skyldighet att lämna kontrolluppgift på alla ersättningar från 100 kr/år. Straffbart att inte lämna kontrolluppgift. Föreningens styrelse är ansvariga. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 53. Undantag att betala avgifter och skatter För ersättningar till idrottsutövare max ett halvt prisbasbelopp/år behöver inte föreningen betala arbetsgivaravgift eller göra preliminärt skatteavdrag. Idrottsutövare: Idrottsaktiva Tränare Instruktörer Domare Materialförvaltare Tävlingsfunktionärer IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 54. Skattefria ersättningar Om den enda ersättningen som utbetalas är reseersättning och ersättningen inte överstiger den statliga skattefria bilersättningen är ersättningen skattefri. …men om annan skattepliktig ersättning utbetalats blir reseersättningen i sin helhet skattepliktig. Kostnadsersättningar ska alltid styrkas med kvitton annars är det att betrakta som skattepliktig ersättning. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 56. Försäkringar RF:s tecknade försäkring i Folksam:  Ansvarsförsäkring  Förmögenhetsbrottsförsäkring  Rättsskyddsförsäkring  Patientförsäkring  Olycksfall- och krisförsäkring för ledare, funktionärer och domare Styrelsens ansvar att kontrollera om försäkringen räcker eller måste kompletteras. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Vill du veta mer om försäkringar? www.rf.se www.folksam.se
  • 57. Försäkringar för anställda Genom kollektivavtal är föreningen skyldig att teckna försäkringar för sina anställda. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 58. Viktigt att fler börjar ”gilla ekonomi”  Fler idéer i föreningen om hur man kan spara pengar och öka inkomsterna  Fler som förstår varför det kostar som det gör  Fler som aktivt engagerar sig i intäktsarbete  En mer ”avslappnad” styrelse - pga. mer delat ansvar  Mindre ”gruff” kring intäktsarbete IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 59. Vart går pengarna? Antagande:  Människor hjälper till att dra in pengar om de vet vad de används till Vad kostar en aktiv?  Er egen kunskap?  Vet föreningarna detta? IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI
  • 60. När du har frågor  www.rf.se  www.skatteverket.se  www.folksam.se  www.sisuidrottsutbildarna.se IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI