際際滷

際際滷Share a Scribd company logo
Kort Historia Om Internet
    1. En kort historia om internet: F旦reg奪ngaren till
internet som hette ARPANET var ett milit辰r forsknings
    projekt av USA. Senare under 80 talet b旦rjade
 universitet fr辰mst i USA starta datan辰t mellan varan,
  detta b旦rjade sprida sig ganska snabbt och internet
               b旦rjade utvecklas snabbare.
Dom辰nnamn
 Ett Dom辰nnamn 辰r ett namn p奪 ett administrativ helhet p奪
internet. Offentliga tj辰nster s奪 som e-post och webbplatser
kan n奪s med hj辰lp av dom辰nnamnet. Dom辰nnamnen
anv辰nds f旦r att man ska slippa komma ih奪g alla de
numeriska ip adresser som anv辰nds som telefon nummer
mellan datorerna. Om man ska g奪 in p奪 youtube s奪 辰r
deras dom辰nnamn youtube.com. S奪 man beh旦ver bara
skriva in det i webbl辰saren f旦r att komma in p奪 deras
hemsida. Om de inte hade ett dom辰nanm skulle man
beh旦va skriva hela koden. Men man man m奪ste vara
ensam i hela v辰rlden med sitt dom辰nnamn p奪 hemsidan f旦r
det skulle ju inte fungera om det var flera likadana.
Webbadresser
 Webbadresser 辰r det som man skriver n辰r man ska g奪
in p奪 en hemsida. Om man vill g奪 in p奪 youtube s奪
skriver man www.youtube.com i webbl辰saren f旦r att
komma in p奪 hemsidan. Sen s奪 kan man skriva / efter
奪 sedan n奪got mer (oftast en kod) s奪 kommer man in
p奪 saker genom sidan. Det kan se ut s奪 h辰r:
http://www.youtube.com/watch?v=9bZkp7q19f0
IP-adresser
IP-adresser st奪r f旦r internet protokoll adress
 och 辰r ett nummer som varje enskild dator
har. IP-adressen 辰r grundl辰ggande f旦r trafik
p奪 internet eftersom det 辰r s奪 datorn k辰nns
                    igen.
皆顎恢稼辰岳-馨温壊一
              皆顎恢稼辰岳-馨温壊一
Ett subn辰t tilldelas ett antal ip adresser i f旦ljd
och bildar p奪 det s辰ttet ett n辰t. Var gr辰nsen
mellan olika adressomr奪den g奪r deffineras av
en subn辰t-mask. Numera anger masken bara
antalet bitar i n辰tverksadressen och i den lokala
delen av adressen, tidigare var mer
komplicerade konstellationer till奪tna.
DNS
Dns(Dom辰nnamnssystemet) 辰r den delen av
internet som 旦vers辰tter webbsidans ip-adress
som 辰r mer l辰mplig f旦r datorer och servrar samt
辰ndrar IP-adressen till en mer simpel adress
(t.ex www.youtube.com)
f旦r att m辰nniskor ska hitta hemsidan enklare.
H奪rdvaror som anv辰nds i n辰tverkt
*Serverdatorer d辰r informationen lagras.
*Fiberkablar d辰r internet g奪r igenom.
*Modem d辰r man f奪r sitt internet ifr奪n.
*Router d辰r man kopplar dator f旦r att f奪 tr奪dl旦st
internet.


// Anton Pihl, Oscar Mellstr旦m och Malte
Hellsten. TE12C

More Related Content

Internet presentation te12c

  • 1. Kort Historia Om Internet 1. En kort historia om internet: F旦reg奪ngaren till internet som hette ARPANET var ett milit辰r forsknings projekt av USA. Senare under 80 talet b旦rjade universitet fr辰mst i USA starta datan辰t mellan varan, detta b旦rjade sprida sig ganska snabbt och internet b旦rjade utvecklas snabbare.
  • 2. Dom辰nnamn Ett Dom辰nnamn 辰r ett namn p奪 ett administrativ helhet p奪 internet. Offentliga tj辰nster s奪 som e-post och webbplatser kan n奪s med hj辰lp av dom辰nnamnet. Dom辰nnamnen anv辰nds f旦r att man ska slippa komma ih奪g alla de numeriska ip adresser som anv辰nds som telefon nummer mellan datorerna. Om man ska g奪 in p奪 youtube s奪 辰r deras dom辰nnamn youtube.com. S奪 man beh旦ver bara skriva in det i webbl辰saren f旦r att komma in p奪 deras hemsida. Om de inte hade ett dom辰nanm skulle man beh旦va skriva hela koden. Men man man m奪ste vara ensam i hela v辰rlden med sitt dom辰nnamn p奪 hemsidan f旦r det skulle ju inte fungera om det var flera likadana.
  • 3. Webbadresser Webbadresser 辰r det som man skriver n辰r man ska g奪 in p奪 en hemsida. Om man vill g奪 in p奪 youtube s奪 skriver man www.youtube.com i webbl辰saren f旦r att komma in p奪 hemsidan. Sen s奪 kan man skriva / efter 奪 sedan n奪got mer (oftast en kod) s奪 kommer man in p奪 saker genom sidan. Det kan se ut s奪 h辰r: http://www.youtube.com/watch?v=9bZkp7q19f0
  • 4. IP-adresser IP-adresser st奪r f旦r internet protokoll adress och 辰r ett nummer som varje enskild dator har. IP-adressen 辰r grundl辰ggande f旦r trafik p奪 internet eftersom det 辰r s奪 datorn k辰nns igen.
  • 5. 皆顎恢稼辰岳-馨温壊一 皆顎恢稼辰岳-馨温壊一 Ett subn辰t tilldelas ett antal ip adresser i f旦ljd och bildar p奪 det s辰ttet ett n辰t. Var gr辰nsen mellan olika adressomr奪den g奪r deffineras av en subn辰t-mask. Numera anger masken bara antalet bitar i n辰tverksadressen och i den lokala delen av adressen, tidigare var mer komplicerade konstellationer till奪tna.
  • 6. DNS Dns(Dom辰nnamnssystemet) 辰r den delen av internet som 旦vers辰tter webbsidans ip-adress som 辰r mer l辰mplig f旦r datorer och servrar samt 辰ndrar IP-adressen till en mer simpel adress (t.ex www.youtube.com) f旦r att m辰nniskor ska hitta hemsidan enklare.
  • 7. H奪rdvaror som anv辰nds i n辰tverkt *Serverdatorer d辰r informationen lagras. *Fiberkablar d辰r internet g奪r igenom. *Modem d辰r man f奪r sitt internet ifr奪n. *Router d辰r man kopplar dator f旦r att f奪 tr奪dl旦st internet. // Anton Pihl, Oscar Mellstr旦m och Malte Hellsten. TE12C