More Related Content
What's hot (20)
Viewers also liked (20)
Similar to Jordens inre (14)
Jordens inre
- 1. JordenRobert Wedin, Hall辰graskolan 奪r 6-9, Halmstad www.lektion.se
- 2. M奪lDu har k辰nnedom om de krafter som formar jordytan och f旦r辰ndrar landskapet m辰nniskans p奪verkan p奪 dessa processer
- 3. Jordens inreJorden bildades f旦r ca 4,6 miljarder 奪r sedan.Fr奪n b旦rjan var det bara ett stoftmoln som senare f旦rt辰tades och bildade ett gl旦dande klot.Det vi lever och bor p奪 idag 辰r klotets svalnade yta
- 4. Jordens inreJorden best奪r av fyra lager. Jordskorpan. 70 km tjock p奪 kontinenterna Och ca 50 km tjock p奪 havsbotten.Manteln. Ca 2900 km. Fast l辰ngst utoch flytande l辰ngre in. Den flytande bergs-massan kallas f旦r magma.Yttre k辰rnan. 2200 km tjock. Best奪r av flytande j辰rn.4. Inre k辰rnan. 1250 km tjock. Denna 辰r i fast form p奪 grund av det h旦ga trycket.
- 5. KontinentalplattorJordens oroliga inre har gjort att landmassorna har spruckit och bildat kontinenter. Dessa plattor r旦r sig hela tiden.Mot varandra (kollisionszoner) eller fr奪n varandra (spridningszon). I jordens inre 辰r det varmt och fullt med magma som r旦r sig i str旦mmar. Det 辰r dessa str旦mmar som f奪r jordens plattor att r旦ra sig.F旦r 300 miljoner 奪r sedan satt allt land ihop i en superkontinent som kallas f旦r Pangea.Kollisionszon
- 6. Kontinentalplattor Pangea spricker upp
- 7. KontinentalplattorBevis f旦r Pangea har vi genom att helt enkelt titta p奪 kartan och se att kontinenterna passar ihop som ett pussel.Man har ocks奪 tittat p奪 sammans辰ttningen av bergarter p奪 olika kontinenter och sett att en del 辰r likadana trots att det 辰r stora hav mellan dem idag.
- 8. Inre och Yttre krafterInre krafterYttre krafterUppbyggandeNedbrytandeIsVindVattenVulkanerJordb辰vningarVittringKemiskMekanisk
- 9. Inre kraft: Jordb辰vningOm marken p奪 ena sidan av en spricka sjunker medan andra sidan h旦jer sig bildas det en f旦rkastning.
- 10. Inre kraft: Jordb辰vningOm jordytan mellan tv奪 sprickor sjunker kallar man det f旦r en gravs辰nka. Ex. D旦da havetOm jordytan ist辰llet h旦jer sig mellan sprickorna kallar man det f旦r en horst.Ex Hallands奪sen
- 11. Inre kraft: Jordb辰vningJordb辰vningar intr辰ffar d辰r jordskorpan 辰r svag, dvs. i gr辰nszonerna mellan jordskorpans plattor. Ex, Stilla havet, Atlanten, Medelhavsomr奪det.N辰r plattorna r旦r sig bildas det sp辰nningar. Skalven intr辰ffar n辰r bergrunden ger efter f旦r trycket.
- 12. Inre kraft: Jordb辰vningJordb辰vning KalifornienNaturkatastrofer: Jordb辰vningar
- 13. Inre kraft: VulkanerEn vulkan fungerar som en s辰kerhetsventil. N辰r trycket inne i jorden blir f旦r stort f奪r vulkanerna utbrott. D奪 v辰ller det fram lava (magma).
- 14. Inre kraft: K辰gelvulkaner En k辰gelvulkan bildas n辰r lavan stelnar runt krater旦ppningen och det bildas ett k辰gelformat berg.
- 15. Inre kraft: Sk旦ldvulkan En sk旦ldvulkan bildas d奪 det 辰r mer l辰ttflytande lava som breder ut sig 旦ver ett st旦rre omr奪de.
- 16. Inre kraft: VulkanerDe flesta vulkanutbrotten ser vi inte d奪 de sker p奪 havsbotten d辰r plattorna glider ifr奪n varandra. Det finns 辰ven vulkaner d辰r plattorna krockar och det tr辰nger upp lava.Jorden en biografi: Vulkaner
- 18. BergarterBergarterna delas in i tre grupper:Magmatiska bergarter:Bildas n辰r gl旦dande magma stelnar. Om detta sker djupt ner i jordskorpan blir bergarten grovkornig, tex. Granit. I dessa bergarter syns mineralerna tydligt som prickar i stenen. Diabas 辰r svart och bildas i sprickor i jordskorpan, tr辰nger magman 辰nda upp till ytan bildas det finkorniga lavabergarter.GranitDiabas
- 19. BergarterBergarterna delas in i tre grupper:Lagrade bergarter:Dessa bildas vanligen p奪 havsbotten n辰r allt tjockare lager av sand, lera, d旦da djur och v辰xter pressas ihop och h奪rdnar. Till dessa h旦r Dessa inneh奪ller ofta fossil, f旦rstenade d旦da djur.SandstenLerskifferKalkstenFossil
- 20. BergarterBergarterna delas in i tre grupper:Omvandlade bergarter:Bildas n辰r magmatiska eller lagrade bergarter uts辰tts f旦r tryck eller stark v辰rme. D奪 bildas tex.Fysisk geografi Del 2: BergarterMarmorGnejst辰ljsten
- 21. Yttre krafterYttre krafter bryter ned landskapet. De yttre krafterna 辰r vittring, vind, vatten och is.
- 22. Yttre krafter: VittringVittring kan ske p奪 flera s辰tt:knar best奪r av mycket sand. Denna sand kommer fr奪n berg som smulats s旦nder. I 旦knar sker detta genom solspr辰ngning. P奪 dagen v辰rmer solen upp berget och p奪 natten blir det relativt kallt. Dessa temperaturskillnader g旦r att berget spricker till mindre bitar som senare blir sand.
- 23. Yttre krafter: VittringVittring kan ske p奪 flera s辰tt:I Sverige 辰r det vanligast med frostspr辰ngning. Med detta menas att vatten som ligger i sprickor fryser n辰r det blir kallt. Is tar mer plats 辰n vatten och spr辰cker s奪ledes berget.
- 24. Yttre krafter: VittringSolspr辰ngning och frostspr辰ngning g奪r under samlingsnamnet:Mekanisk vittring.
- 25. Yttre krafter: VittringVittring kan 辰ven vara kemisk. Det 辰r d奪 kolsyran i vatten som l旦ser upp kalkstenen. Detta har bl.a. Skett p奪 Gotland d奪 Lummelundagrottorna bildades.Idag bidrar luftf旦roreningar till vittringen och d奪 sker den 辰ven p奪 byggnader och statyer.
- 26. Yttre krafter: VindVinden p奪verkar ocks奪 landskapet. Vinden kan bara f旦ra med sig sm奪 partiklar s奪 det 辰r fr辰mst vid kuster och jordbruksomr奪den som det m辰rks tydligt.Vind som inneh奪ller sand p奪verkar ocks奪 landskapet d奪 vinden fungerar som ett sandpapper.
- 27. Yttre krafter: VattenDet f旦rsta stadiet i en flods liv. Regnvatten samlas och bildar en flod. Vattnet sk辰r en f奪ra i marken och bildar en V-dal. Vattnet har h旦g fart nedf旦r berget mot havet.
- 28. Yttre krafter: Vatten2. Floddalen vidgas Efter hand breddas floden och j辰mnar ut landskapet. Floden rinner l奪ngsammare.
- 29. Yttre krafter: Vatten3. En bred flodsl辰tt byggs upp. Nu har floden n辰stan helt utj辰mnat h旦jdskillnaderna. Floden eroderar inte l辰ngre landskapet s奪 kraftigt. Den slingrar fram p奪 en bred sl辰tt som n辰stan helt best奪r av dess egna avlagringar. Ett slingrande flodlopp kallas f旦r meanderlopp. Ibland bildas avsn旦rda flodslingor, s.k. kallade korvsj旦ar.
- 31. Yttre krafter: Vatten4. Vid flodmynningenN辰r en flod n奪r havet upph旦r erosionen. Om det finns str旦mmar i havet tar havet med sig materialet som floden hade med sig ut p奪 djupare vatten.Om det inte finns str旦mmar sjunker slammet sakta till botten vid flodmynningen. D辰r samlas till slut s奪 stora m辰ngder att floden m奪ste hitta nya v辰gar genom slammet och det bildas till slut sm奪 旦ar eller bankar. Ett delta byggs upp.
- 32. Yttre kraft: IsSn旦gr辰nsen ligger olika h旦gt i olika delar av v辰rlden. Sn旦gr辰ns 辰r den plats d辰r sn旦n aldrig sm辰lter undan . I norra Norrland ligger den p奪 1000mVid ekvatorn (Kilimanjaro) ligger den p奪 5000 m
- 33. Yttre kraft: IsJu l辰ngre sn旦n f奪r ligga desto mer packas den, h奪rt packad sn旦 bli is som till slut bildar en glaci辰r.Sverige har flera g奪nger varit helt t辰ckt av is. Detta kan man se tecken p奪:Den krossade berget och bildade sten och grus. Den tunga isen tog med sig stenen och slipade berget eller repade det.
- 34. Yttre kraft: IsDen slet 辰ven loss stora stenar som den fraktade med sig, flyttblock.Den bildade V eller U-dalar p奪 sin v辰g.Sand, sten och grus som blev kvar bildade v奪r vanligaste jordart, mor辰n.Sten, grus och sand samlades i korvar, rullstens奪sar.Isen pressade ner jorden som 辰n idag reser sig, landh旦jningen.
- 35. Yttre kraft: IsJorden en biografi: Isen
- 36. Geologiskt kretsloppYttre krafter bryter ned: is, vind, floder, sol- och frostspr辰ngning.Formas till berg genom inre krafter: vulkanism,jordb辰vning.Materialet packas i sediment och pressas till bergarter
- 37. Intressanta l辰nkarOnce and future earthEn film om jordens historia och framtid.Sea level riseEn film som visar vad som h辰nder n辰r vattenniv奪n p奪 jorden stiger.Naturhistoriska riksmuseetFakta om geologi.
- 38. K辰llf旦rteckningMichael Ritter: Wisconsin UniversityNaturhistoriska Riksmuseet SOL 3000: Geografi 奪r 7