�ݺ�ߣ

Editor's Notes

• #3: Källkritik. Vad tänker ni på när ni hör begreppet? Några kanske kan en hel del redan, andra inte lika mycket. Vi börjar från scratch, men går ganska snabbt fram. En uppfräschning av kunskaper och förhoppningsvis nytt också.
• #4: Källkritik är många saker. Det är en metod för att granska information. Vi använder den varje dag. Då vi väljer vem vi ska tro på. Vilka länkar vi delar med oss av på Facebook. Val av skola och program t.ex. Den granskar flera olika sorters källor. Böcker, nyhetstidningar, webbsajter, personer, berättelser och tekniska bevis osv. Det är ett sätt att tänka. Kritiskt.
• #5: Vi använder källkritik för att…slippa situationer som den här i projektarbetet:och undvika att lärare får läsa såna här motiveringar. Gör arbetet – slipper göra om, många gånger. Att ha argumenten för varför man väljer att använda en viss källa – detta är avgörande för bra betyg.
• #7:   Nästa lektion pröva på det här själva, då också diskutera praktiska tillämpningar av källkritik. En del lär sig genom att lyssna, en del genom att göra. Gör övning.
• #8: Gå igenom checklistanGå igenom checklista med övningen i åtanke. = fått en idé om hur metoden källkritik går till. Första nivån! Mer källkritisk metod under studier på skolan – t.ex. i historieämnet. Skillnaden kvarleva och berättelse, frågor om äkthet, hur tid påverkar trovärdighet osv. Här fokus på hur man kan närma sig webbsidor. Ofta första ställen söker info på. Den här checklistan används vid granskning av webbsidor. Måste kombineras med kunskap om olika sorters källor, nivå två. Det är vad Annika ska berätta mer om.
• #9: Vem står bakom informationen? Finns kontaktinformation? Kan man ta reda på mer om avsändaren? Vad betyder det för trovärdighet etc? Är personen/organisationen kunnig? Syfte/Agenda?
• #10: Vilket är syftet? Informera, sälja, påverka, underhålla, skrämma, övertala? Flera samtidiga syften? Kan det finnas dolda syften? Till vem vänder sig webbplatsen? Allmänheten, experter, barn, kunder… Vilket är syftet med skolans webbplats? Informera elever, personal, föräldrar sälja/marknadsföra skolan till ungdomar som ska börja gymnasiet, föräldrar, personer som söker jobb eller ska flytta till Sollefteå?
• #11: Uppslagsverk både traditionella som NE och användardrivna som Wikipedia hör till de mest använda källorna. Ska ge översiktliga fakta, presentera allmänt accepterad kunskap om olika ämnen. Bra för överblick men ofta inte tillräckligt för fördjupning. I Wikipedia kan vem som helst skriva och kvaliteten på artiklarna varierar. Man måste bedöma varje artikel för sig. Titta på referenser, historik (vem som skrivit/ändrat vad), diskussion. NE skrivs av experter men fel kan förekomma och informationen kanske inte alltid passar den uppgift man ska göra.
• #12: Att försöka hitta flera källor att jämföra med är alltid bra både för att bekräfta info man redan hittat och för att vidga perspektiven. Att samma uppgift förekommer på många ställen behöver inte betyda att den är sann om alla utgår från samma källa. Helst ska man hitta två av varandra oberoende källor men det kan vara svårt. Exempel: innebandypappan Tunnelseende och önsketänkande Vi tror gärna på information som stödjer de åsikter vi redan har • Vi har lätt att upptäcka det vi förväntar oss och vill se Vi kan med hjälp av källkritik bli medveten om vilken kunskap vi behöver Tillförlitlig information bygger på mer än en källa Källa: infokoll.se (2012). Källkritik. http://www.infokoll.se/index.php/kaellkritik.
• #13: Flera källor ger flera infallsvinklar, vidgar perspektiven. Exempel: Djurens Rätt och AstraZeneca om djurförsök. Informationen på båda webbplatserna kan vara korrekt och trovärdig och men man har olika perspektiv på djurförsök. Man gör olika tolkningar och värderingar utifrån samma fakta eller gör olika urval av fakta.