�ݺ�ߣ

Editor's Notes

1. http://www.slideshare.net/sirenne1/kollaborativt-lrande-sara-nystrm-120220
2. Vygotsky bland annat
3. I och med att ensituationi sig inte alltid utlöser interaktion krävs att situationen är given. Att man får instruktioner om hur arbetet ska gå till, fysiska förutsättningar för arbetet och vissa regler som ska följas.Interaktionen kan innefatta aktiviteter som förklaringar, oenighet, jämkande. Dessa aktiviteter utlöser mekanismer för lärande. Det är t ex när elever får ett problem att lösa, tillåts ta egna vägar att lösa det på sitt eget sätt, behöver samla fakta för att kunna lösa problemet, samtalar med varandra, prövar sina idéer, argumenterar, värderar fakta, åsikter och handlingar, kritiserar och kritiseras och skapar sin egen kunskap.
4. Jämspelta partners samarbetar bättre – elev-elev är att föredra framför elev-lärareAlla har samma handlingsutrymme – kan/får alla handla på lika villkor?Inte samma sak som heterogenitet – 2 personer kan ha samma grad av kunskap men olika synsätt och ståndpunkter, samt sätt att närma sig fråganVD-nyanställd kanske inte riktigt är den rätta kombinationen. Populärast i klassen – tystaste och blygaste i klassen ger inget jämlikt förhållande och begränsar dessutom handlingsutrymmet för den tyste.
5. Alla måste vara medvetna om det gemensamma målet – arbetet går inte att tolka eller utvärdera om man inte har ett gemensamt mål att referera till.Skilj på kollaboration och samarbete! I samarbetsprojekt delar parterna på arbetet och löser deluppgifter, sedan samlas de olika parternas respektive arbeten i en gemensam produkt. I kollaboration arbetar parterna ”tillsammans”. Kollaboration ska alltså innefatta så lite fördelning av arbetet i deluppgifter som möjligt.
6. Arbetet sker i form av samspel och växelverkan, d.v.s. gruppmedlemmarna löser inte enskilda uppgifter parallellt och oberoende av varandra utan tillsammans. Synkron kommunikation är en förutsättning för samspel. Då ökar möjligheterna till ömsesidig modellering, det vill säga den ena gruppmedlemmen kan påverka kunskapsbildningen hos den andra. (Samarbete förknippas ofta med asynkron kommunikation.) man underhandlar och jämkar och kommer överens gemensamt. Det betyder att en medlem inte tvingar på de andra sina åsikter enbart på grund av sin auktoritet. Han måste argumentera för sin ståndpunkt, motivera, försöka övertyga. Förhandlingar kan bara äga rum om det finns utrymme för förhandling. Detta utrymme finns sällan om man tvingar gruppmedlemmarna att spela tydligt avgränsade roller (en ökande trend inom forskningen kring kollaborativt lärande). Den yttersta förutsättningen för förhandlingar är en gemensamt lagd grund. Denna grund + själva förhandlingsprocessen, d.v.s. vägen mot en gemensam lösning, är en central utgångspunkt för forskare kring kollaborativt lärande. Det finns utrymme för missförstånd. När två parter missförstår varandra måste de förklara sig, försvara sig, omformulera sina påståenden. Alla dessa aktiviteter kan leda till lärande. För många missförstånd får naturligtvis en motsatt effekt.
7. Induktion – härleda slutsatser från empiriska erfarenheter. I en gemensam skiss integreras t.ex. de enskilda gruppmedlemmarnas föreställningar, mönster och sätt att åskådliggöra. Delad kognitiv börda – Att dela arbetet innebär både vinster och förluster. Man vinner genom att arbetsbördan blir mindre, men man förlorar genom att man får lägga tid på själva interaktionen. En vinst är att gruppmedlemmar utvecklar skicklighet när det gäller att organisera och ordna arbetet. Med kognition menas förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, problemlösningsförmåga, numerisk förmåga, språklig förmåga med mera. Förklaringar - En förklaring är i sig en social aktivitet, men används också som begrepp inom forskningen kring individens kognition (effekten av att förklara för sig själv). Dillenbourg m.fl. har gjort en jämförelse mellan personer som förklarade ”för sig själva” och personer som förklarade för någon annan. Författarna fann inga bevis för att interaktiviteten vid ”verkliga” förklaringar skulle ge större utbyte än förklaringar som man gör för sig själv. Själv vidhåller jag som gammal lärare att den som kan förklara för andra verkligen förstår vad han/hon pratar om!Konflikt – Alltså på en mild nivå. Begreppet konflikt gäller både på intra-individ- och på inter-individplanet. Det handlar om att det uppstår en diskrepans mellan den tidigare/egna kunskapen och den nya/andras kunskaper (åsikter). Gemensamt kunskapsbygge förutsätter skillnader i resonemangen parterna emellan samt att medvetenheten om skillnaderna (jag jämför vad jag vet med vad den andra parten vet) ökar medvetenheten om den egna kunskapen.
8. Och nu till det tekniska:Hur kan IT användas för att stödja kollaborativt lärande?LMSSociala medierMicrobloggarBloggarWikisFler förslag?
9. Gruppen startar 1-2 v före klassen med intro av lärarenÄmneslektionerna spenderas på valfri plats, då produktion av material skerMaterialet används av läraren i klassrummet vid genomgångar. Då utvärderas även materialet av såväl läraren som de andra eleverna och gruppen får en samlad feedback. Gruppen deltar vid laborationer, men producerar vidare i övrigt.Materialet skall bestå av såväl fakta som förklaringar och övningar.Varje vecka testas alla med diagnos. Mer än 75% rätt på samtliga diagnoser ger ”tillgodopoäng” till stora provet och den eleven kan gå rakt på A-frågorna.Sedan metoden infördes har ingen i klassen fått sämre betyg än C.Materialet sparas och publiceras på skolans hemsida, så att fler elever kan använda sig av det.
10. Observera att eftersom detta är en kollaborativ uppgift ska ni naturligtvis jobba i grupper om 2-3 personer.Inspiration: http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=MTmH1wS2NJY#!