Makt struktur sa3 sociologi
- 2. Alla m辰nniskor 辰ro f旦dda fria och lika I v辰rde och r辰ttigheter. De 辰ro utrustade med F旦rnuft och samvete och b旦r handla gentemot varandra i en anda av broderskap
- 3. Akt旦rer: Arenans spelare Grupper Individer F旦retag organisationer Myndigheter Samh辰llsinstitutioner st辰ller upp regler f旦r akt旦rerna.
- 4. Institutioner Familj Stat R辰ttssystem Religion Ekonomiska systemet Institutioner i lagsystem eller traditioner: institutioner bildar strukturer. Informellt och formellt regelverk.
- 5. Institutioner Samh辰llsinstitutioners strukturer 辰r inte best奪ende. Kan f旦r辰ndras. F旦r辰ndras med tiden.
- 6. Makt Definition: Inflytande och p奪verkan Lag, polis, domstol begr辰nsar individers makt. Men skyddar ocks奪 den. = skydd fr奪n maktmissbruk fr奪n andra individer, grupper, institutioner, myndigheter Viktigt att demokratiskt system vakar 旦ver att de som ut旦var makt inte missbrukar (t.ex. MR).
- 7. Maktresurser. Vad ger oss makt? Pengar, utbildning, medborgarskap, kontakter, yrke, inflytande i media Pengar, mer makt 旦ver sitt liv, valm旦jligheter. Men pengar kan ocks奪 leda till att f奪 makt 旦ver andra.
- 8. Typer av makt 1.Direkt makt Makt 旦ver andra medm辰nniskor. Ut旦vas avsiktligt och avsikten 辰r att det ska leda till beslut eller handling. Bel旦ning eller bestraffning finns ofta inbakat. Det 辰r tydligt vem som ut旦var makten Maktut旦varen kan st辰llas till svars
- 9. 2. Dagordningsmakt makt 旦ver dagordningen Begr辰nsar andra genom att den med makten sj辰lv best辰mmer vad man ska fatta beslut om Makt 旦ver vad som ska diskuteras, men ocks奪 vad som inte ska diskuteras. Ut旦vas avsiktligt men ska inte leda till beslut, snarare vad man ska besluta om. Mediev辰rlden har mkt dagordningsmakt. Dagordningen f旦r politisk diskussion kan styras. Eexempel p奪 medias dagordningsmakt?
- 11. 3. Makt 旦ver tanken Begr辰nsning av tankar. Vad vi t辰nker 旦nskar och g旦r. Skapas av samh辰llets strukturer. Strukturerna n辰rmast individen definierar verkligheten. Pr辰glar m辰nniskors tankar, allt som inte st辰mmer med strukturerna k辰nns onaturligt. = regleras Socialisation = vi l辰r oss strukturerna. Under uppv辰xt.
- 12. Familj, religi旦sa traditioner, skolan, teknisk vetenskaplig niv奪 likas奪. = vad vi ser som m旦jligt. 50 奪r sedan? Kvinnor hemma. Pappan hemma = ontaurligt. Makt ut旦vades utan att man s奪g det. Valm旦jlligheter begr辰nsades. = oavsiktligt. Inte ut旦vad av n奪gon enskild. Strukturell.
- 13. Akt旦rerna kan f旦r辰ndra strukturerna. Ibland beror det p奪 att m辰nniskor sj辰lva v辰ljer att leva annorlunda och s奪 sm奪ningom b旦rjar kr辰va f旦r辰ndringar i institutionerna och strukturerna. ven m辰nniskor i maktposition kan driva fram f旦r辰ndringar. Andra 辰ndringar kan vara som till ex. vetenskaplig utveckling som m旦jligg旦r att t辰nka o leva annorlunda.
- 14. Strukturer i samh辰llet kan f旦r辰ndras M旦jligt att t辰nka bortanf旦r strukturerna
- 15. Strukturers makt 旦ver tanken En far och hans son 奪ker i samma bil och r奪kar ut f旦r en trafikolycka. Fadern omkommer. Sonen blir allvarligt skadad och f奪r f旦ras till sjukhuset med ambulans. Han f旦rbereds f旦r operation, men kirurgen som skulle operera honom s辰ger "Jag kan inte operera den h辰r pojken - det 辰r ju min son." Hur h辰nger det ihop?
- 16. Forts. makt 旦ver tanken M 旦 t kan f旦rtrycka. D奪ligt sj辰lvf旦rtroende och underl辰gsenhet Kan k辰nnas naturligt, som tingens ordning. Kvinnan har t.ex. tyckt naturligt att mannen best辰mt. Bonden att gods辰garen best辰mt. Medborgaren i en diktatur Men aldrig fullt ut. M辰nniskor har n奪gonstans 辰nd奪 m旦jlighet att t辰nka bortanf旦r strukturerna. M奪nga 辰r fogliga f旦r man upplevt det inte finns val.
- 17. Ge ett exempel p奪 (c.a 1,5 2 sid): 1. Direkt makt 2. Dagordningsmakt 3. Makt 旦ver tanken Funder p奪 i vilka situationer du kan uppleva dessa typer av maktut旦vande i din egen vardag. r det n奪gra du skulle vilja 辰ndra p奪? r det m旦jligt? Fundera ocks奪 p奪 vilka typer av maktut旦vanden man kunde finna i filmen? (Crash)