șĘșĘߣ

șĘșĘߣShare a Scribd company logo

Kristina Hansson - Integrering av nya medier

‱Download as PPT, PDF‱
‱
pedagogmalmo
pedagogmalmo

Integrering av nya medier förhÄllningssÀtt, strategier och exempel. Kristina Hansson, UmeÄ Universitet 20131028

1 of 26
Download to read offline
Integrering av nya medier förhÄllningssÀtt, strategier och exempel. Kristina Hansson, UmeÄ Universitet 20131028
FörelĂ€sningens syfte    Hur ska/kan jag som lĂ€rare/rektor förhĂ„lla mig till nya medieteknologier i skolans undervisning? Hur möter skolan nya medier? Vad hĂ€nder nĂ€r medier anvĂ€nds? Vad Ă€r nytt, vad kĂ€nns igen?
Hur ska/kan jag som lÀrare/rektor förhÄlla mig till nya medieteknologier i skolans undervisning?
Ett samhĂ€llsperspektiv  Vad vill staten med skolans IT anvĂ€ndning?
 IdĂ©ologiska glidningen i datapolitiken frĂ„n slutet av 1970talet och fram till 2000, har fört ner motstridiga utgĂ„ngspunkter i skolans arbete med att införa och anvĂ€nda datorn.
Ett lĂ€roplansperspektiv. Vad ska skolan göra?     Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förĂ€ndringstakt. anvĂ€nda och ta del av mĂ„nga olika uttrycksformer sĂ„som sprĂ„k, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kĂ€nnedom om samhĂ€llets kulturutbud, kan anvĂ€nda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lĂ€rande, Rektors ansvar: Skolans arbetsmiljö utformas sĂ„ att eleverna fĂ„r tillgĂ„ng till handledning, lĂ€romedel av god kvalitet och annat stöd för att sjĂ€lva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjĂ€lpmedel. (Lgr 11)
LGR 11 – Begripliga och lĂ€ttmĂ€tbara mĂ„l?    Ytterligare orsaker till att mĂ„lsystemet har upplevts som komplicerat och svĂ„rtillgĂ€ngligt Ă€r, enligt utredningen, mĂ€ngden mĂ„l och den mĂ€ngd uttryck som anvĂ€nds för att beskriva de kunskaper eleverna ska uppnĂ„. (prop. 2008/09:87) FrĂ„gan Ă€r dĂ„ om kursplanetexterna har kunnat renas frĂ„n motstridigheter, paradoxer och krĂ„ngligheter? Och om sĂ„ Ă€r fallet, ligger dĂ„ vĂ€gen öppen för alla lĂ€rare att anvĂ€nda nya medier pĂ„ det sĂ€tt som kursplanerna föreskriver.
MĂ„nga olika benĂ€mningar – brist pĂ„ tydlighet eller tecken pĂ„ komplexitet?     ordet ”digital” i kursplanetexterna visar att det förekommer, antingen ensamt eller tillsammans med ”verktyg”, ”teknik” eller ”modell” (hĂ€lften av skolĂ€mnena) ”digitala medier” förekommer enbart i svenskĂ€mnets kursplaner. ”lĂ€romedel” och ”bok” Vart tog de vĂ€gen? ”bild” vanligaste medieformen (alla Ă€mnen)”ljud”, ”film”, ”tidning” eller ”dator” nĂ€mns i knappt hĂ€lften. ”Datorprogram” endast i bildĂ€mnet kursplanetexten för bildĂ€mnet. Varken ”social medier”, ”bloggar” och lĂ€splattor finns med i texten.
LĂ€tt som en plĂ€tt, eller 
 ?     I den nya lĂ€roplanens, Lgr11, Ă€r mĂ„lsĂ€ttningarna kring medier och informationsteknikens roll i skolan oförĂ€ndrade i förhĂ„llande till Lpo 94. Den roll som medierna förvĂ€ntas spela i undervisningen finns formulerat i de olika skolĂ€mnenas kursplaner. Samtliga skolĂ€mnen innehĂ„ller mer eller mindre uttalade mĂ„lsĂ€ttningar kring olika medier. Ordvalen kring medieteknologins varierar. Varför det om det nu skulle vara sĂ„ enkelt? Betyder medier och olika teknologier olika saker beroende pĂ„ vilket Ă€mne som avses?
Hur möter skolan nya medier?
MedianvÀndning i svensk skola Figur 1. Samtliga elevers svar pÄ frÄga 1. Vilka medier har du tillgÄng till hemma, i den skola du gÄr pÄ, i klassrummet/klassrummen?
MedieanvÀndningen i olika skolÀmnen Figur 2. EnkÀtfrÄga C 7. Högstadieelevers uppfattning av anvÀndning av digitala medier i olika skolÀmnen, 2008
Upp som en sol och ner som en pannkaka     I jĂ€mförelse med 2008 har lĂ€rares och elevers tillgĂ„ng till egna datorer ökat, men kompetensbehovet Ă€r fortfarande stort. LĂ€rare som ingick i uppföljningen efterlyser kunskap om hur de kan förebygga krĂ€nkningar, IT som pedagogiskt verktyg. Trots de ökade satsningarna pĂ„ IT i skolan har fĂ€rre grundskolor idag en IT-plan eller en uttalad IT-strategi jĂ€mfört med den förra uppföljningen. (Skolverket, 2013) En tredjedel av rektorerna anser inte att de har tillrĂ€cklig ITkompetens för att leda skolans IT-strategiska arbete, att utveckla anvĂ€ndningen av IT och undervisningen eller att hantera frĂ„gor om lag och rĂ€tt. (Skolverket, 2013)
Teknikdeterminism Change makes a better society.Technology brings about change.Therefore, technology makes a better society.  Varför Ă€r anvĂ€ndningen av datorerna fortfarande lĂ„g trots att skolorna hade hög tillgĂ„ng till tekniken?  Bristen pĂ„ anvĂ€ndning kunde inte relateras till lĂ€rarnas Ă„lder, erfarenhet eller kön  NĂ€r reformer inte visade sig nĂ„ mĂ„len, har förklaringen ofta varit lĂ€rarens bristande förmĂ„ga  Policymakarna som en del av problemet  (Cuban, 2001)
Det eviga talet om motstĂ„nd och brister    Begreppet motstĂ„nd taget förgivet. LĂ€rare riskerar sin status, nĂ€r de försökte bĂ€ra upp rollen som den som drev pĂ„ förĂ€ndring. Status-risk teorin receptivitet/motstĂ„nd Ă€r    1. Specifikt beroende av innovationen 2. Kopplad till status 3. StĂ„r i relation till det mĂ€nniskor uppfattar som fördelar eller förluster med att ta till sig det nya.
Pedagogisk ideologi  They did so because they sensed that these maschines fit their pedagogical beliefs about student learning and would add to the psychic reward of teaching.  De sk PionjĂ€rlĂ€rarna anvĂ€nde tekniken oberoende av tid och sammanhangets eventuella begrĂ€nsningar
Olika ideologiska synsĂ€tt pĂ„ medier i skolan        1. Skydda barnen frĂ„n mediernas skadliga inflytande 2. Undervisningen ska vara praktiskt och skapande med hjĂ€lp av medier. 3. PopulĂ€rkultur som pedagogiskt verktyg för fostran 4. Medier som politiska verktyg (yttrandefrihet, demokrati) 5. Medier gör skolan bĂ€ttre, mer effektiv 6. Eget Ă€mne eller integrerat i befintliga Ă€mnen? 7. Media i skolan, en frĂ„ga för aktörer utanför skolan (Hobbs, 1998)
FörĂ€ndring      Changes in policy should not be confused with changes in practice. (Ball, Stephen 1987 s. 40) Individ-kontext FörĂ€ndring ”det nya” som ska införas, framkallar underliggande konflikter grundade i olikheter som döljs av rutinerna i vardagen. NĂ€r LĂ€rare, rektor genomför aktiviteter i syfte att integrera nya medier uppstĂ„r olika dilemman Innovativa lösningar, i en historisk, kulturellt och socialt given position
FörÀndringsparadoxen 2010-12-01
Att bryta traditioner och mönster   Virkkunen et al s. 9 2010 Att behĂ€rska ett skifte mellan nya och gamla redskap i förhĂ„llande till ett undervisningsinnehĂ„ll framstĂ„r som ett svĂ„rt problem inom utbildning (s. 23).
Att förstĂ„ och hantera förĂ€ndringsparadoxen    Inbyggda motstridighet mellan policy och förĂ€ndring i praktiken Vad som kommer ut av den pĂ„bjudna förĂ€ndringen Ă€r beroende av hur de olika aktörerna hanterar de dilemman som uppstĂ„r nĂ€r olika policys formuleras och realiseras i ett givet socialt, historiskt och kulturellt sammanhang. Den frĂ„ga man dĂ„ bör nĂ€rma sig med respekt och intresse Ă€r hur det kan ta sig ut nĂ€r skolans yrkesverksamma och elever pĂ„ olika sĂ€tt lyckas hantera dessa i sin strĂ€van att ta nya medieteknologier i bruk i skolans olika Ă€mnespraktiker.
Vad hÀnder nÀr medier anvÀnds? Vad Àr nytt, vad kÀnns igen?
Nya medier i mötet med skolans kultur och struktur mÄndag tisdag onsdag torsdag fredag Ma Slöjd So Idrott NO Sv Slöjd Ma Ma sv SO Eng lunch Ssv lunch lunch lunch Eng Lunch Klasstimme Idrott Ma Sv Eng Musik Bild SO
Avhandlingens syfte Studiens syftar till att ge en djupare förstÄelse av idéer, strategier och handlingar i en skolkommuns utvecklingsstrÀvanden kring integrering av nya medier i grundskolan under Ären 1986-2011. 1. Hur har kommunen gÄtt tillvÀga för att integrera nya medier? 2. Vilka dilemman framtrÀder i lÀrarens, mediepedagogens och skolutvecklarens berÀttelse? 3. Hur kan man förstÄ olika aktörers idéer, strategier och handlingar? 4. Vilka diskurser framtrÀder och hur har dessa format kommunens policypraktik?
Förförda och övergivna?   Införandet av IT i svensk skola har skett utifrĂ„n stora förhoppningar om att göra skolan, bĂ€ttre, mer effektiv Vad vet vi egentligen om dessa omfattande försök med att förĂ€ndra ur ett top-down perspektiv?     FörĂ€ndring innebĂ€r en förĂ€ndrad roll Att nöja sig med att presentera en god idĂ© och sedan överlĂ€mna Ă„t engagerade medarbetare att fritt utföra den Ă€r inte tillrĂ€ckligt. Ingen av de villkor som sĂ€tts upp kan tas för givna nĂ€r tankar ska omsĂ€ttas till handling. (Giacquinta, 2005)
BerĂ€ttelser frĂ„n aktivitetszonen  Dilemman och innovativa lösningar i arbetet med att integrera nya medier i undervisningen Perspek tiv I-III LĂ€rarens Mediepedagogens perspektiv (I) 1986- perspektiv (II) 1994 1994-1999 Medieutvecklarens perspektiv (III) 1999-2009 Dilemma a-j Hur göra? Hur hantera? a. Media som innehĂ„ll och form i undervisningen d. InnehĂ„ll och form i mediepedagogens arbete g. InnehĂ„ll och form i det mediepedagogiska centrats arbete b. Reaktioner pĂ„ undervisningen e. Reaktioner pĂ„ spridning h. Reaktioner pĂ„ centrats arbete c. LĂ€rarens förutsĂ€ttningar för att bedriva undervisningen f. Skolornas krav pĂ„ bĂ€ttre förutsĂ€ttningar i. Kommunens förutsĂ€ttningar för integrering av nya medier

More Related Content

Kristina Hansson - Integrering av nya medier

  • 1. Integrering av nya medier förhĂ„llningssĂ€tt, strategier och exempel. Kristina Hansson, UmeĂ„ Universitet 20131028
  • 2. FörelĂ€sningens syfte    Hur ska/kan jag som lĂ€rare/rektor förhĂ„lla mig till nya medieteknologier i skolans undervisning? Hur möter skolan nya medier? Vad hĂ€nder nĂ€r medier anvĂ€nds? Vad Ă€r nytt, vad kĂ€nns igen?
  • 3. Hur ska/kan jag som lĂ€rare/rektor förhĂ„lla mig till nya medieteknologier i skolans undervisning?
  • 4. Ett samhĂ€llsperspektiv  Vad vill staten med skolans IT anvĂ€ndning?
  • 5.  IdĂ©ologiska glidningen i datapolitiken frĂ„n slutet av 1970talet och fram till 2000, har fört ner motstridiga utgĂ„ngspunkter i skolans arbete med att införa och anvĂ€nda datorn.
  • 6. Ett lĂ€roplansperspektiv. Vad ska skolan göra?     Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förĂ€ndringstakt. anvĂ€nda och ta del av mĂ„nga olika uttrycksformer sĂ„som sprĂ„k, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kĂ€nnedom om samhĂ€llets kulturutbud, kan anvĂ€nda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lĂ€rande, Rektors ansvar: Skolans arbetsmiljö utformas sĂ„ att eleverna fĂ„r tillgĂ„ng till handledning, lĂ€romedel av god kvalitet och annat stöd för att sjĂ€lva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjĂ€lpmedel. (Lgr 11)
  • 7. LGR 11 – Begripliga och lĂ€ttmĂ€tbara mĂ„l?    Ytterligare orsaker till att mĂ„lsystemet har upplevts som komplicerat och svĂ„rtillgĂ€ngligt Ă€r, enligt utredningen, mĂ€ngden mĂ„l och den mĂ€ngd uttryck som anvĂ€nds för att beskriva de kunskaper eleverna ska uppnĂ„. (prop. 2008/09:87) FrĂ„gan Ă€r dĂ„ om kursplanetexterna har kunnat renas frĂ„n motstridigheter, paradoxer och krĂ„ngligheter? Och om sĂ„ Ă€r fallet, ligger dĂ„ vĂ€gen öppen för alla lĂ€rare att anvĂ€nda nya medier pĂ„ det sĂ€tt som kursplanerna föreskriver.
  • 8. MĂ„nga olika benĂ€mningar – brist pĂ„ tydlighet eller tecken pĂ„ komplexitet?     ordet ”digital” i kursplanetexterna visar att det förekommer, antingen ensamt eller tillsammans med ”verktyg”, ”teknik” eller ”modell” (hĂ€lften av skolĂ€mnena) ”digitala medier” förekommer enbart i svenskĂ€mnets kursplaner. ”lĂ€romedel” och ”bok” Vart tog de vĂ€gen? ”bild” vanligaste medieformen (alla Ă€mnen)”ljud”, ”film”, ”tidning” eller ”dator” nĂ€mns i knappt hĂ€lften. ”Datorprogram” endast i bildĂ€mnet kursplanetexten för bildĂ€mnet. Varken ”social medier”, ”bloggar” och lĂ€splattor finns med i texten.
  • 9. LĂ€tt som en plĂ€tt, eller 
 ?     I den nya lĂ€roplanens, Lgr11, Ă€r mĂ„lsĂ€ttningarna kring medier och informationsteknikens roll i skolan oförĂ€ndrade i förhĂ„llande till Lpo 94. Den roll som medierna förvĂ€ntas spela i undervisningen finns formulerat i de olika skolĂ€mnenas kursplaner. Samtliga skolĂ€mnen innehĂ„ller mer eller mindre uttalade mĂ„lsĂ€ttningar kring olika medier. Ordvalen kring medieteknologins varierar. Varför det om det nu skulle vara sĂ„ enkelt? Betyder medier och olika teknologier olika saker beroende pĂ„ vilket Ă€mne som avses?
  • 10. Hur möter skolan nya medier?
  • 11. MedianvĂ€ndning i svensk skola Figur 1. Samtliga elevers svar pĂ„ frĂ„ga 1. Vilka medier har du tillgĂ„ng till hemma, i den skola du gĂ„r pĂ„, i klassrummet/klassrummen?
  • 12. MedieanvĂ€ndningen i olika skolĂ€mnen Figur 2. EnkĂ€tfrĂ„ga C 7. Högstadieelevers uppfattning av anvĂ€ndning av digitala medier i olika skolĂ€mnen, 2008
  • 13. Upp som en sol och ner som en pannkaka     I jĂ€mförelse med 2008 har lĂ€rares och elevers tillgĂ„ng till egna datorer ökat, men kompetensbehovet Ă€r fortfarande stort. LĂ€rare som ingick i uppföljningen efterlyser kunskap om hur de kan förebygga krĂ€nkningar, IT som pedagogiskt verktyg. Trots de ökade satsningarna pĂ„ IT i skolan har fĂ€rre grundskolor idag en IT-plan eller en uttalad IT-strategi jĂ€mfört med den förra uppföljningen. (Skolverket, 2013) En tredjedel av rektorerna anser inte att de har tillrĂ€cklig ITkompetens för att leda skolans IT-strategiska arbete, att utveckla anvĂ€ndningen av IT och undervisningen eller att hantera frĂ„gor om lag och rĂ€tt. (Skolverket, 2013)
  • 14. Teknikdeterminism Change makes a better society.Technology brings about change.Therefore, technology makes a better society.  Varför Ă€r anvĂ€ndningen av datorerna fortfarande lĂ„g trots att skolorna hade hög tillgĂ„ng till tekniken?  Bristen pĂ„ anvĂ€ndning kunde inte relateras till lĂ€rarnas Ă„lder, erfarenhet eller kön  NĂ€r reformer inte visade sig nĂ„ mĂ„len, har förklaringen ofta varit lĂ€rarens bristande förmĂ„ga  Policymakarna som en del av problemet  (Cuban, 2001)
  • 15. Det eviga talet om motstĂ„nd och brister    Begreppet motstĂ„nd taget förgivet. LĂ€rare riskerar sin status, nĂ€r de försökte bĂ€ra upp rollen som den som drev pĂ„ förĂ€ndring. Status-risk teorin receptivitet/motstĂ„nd Ă€r    1. Specifikt beroende av innovationen 2. Kopplad till status 3. StĂ„r i relation till det mĂ€nniskor uppfattar som fördelar eller förluster med att ta till sig det nya.
  • 16. Pedagogisk ideologi  They did so because they sensed that these maschines fit their pedagogical beliefs about student learning and would add to the psychic reward of teaching.  De sk PionjĂ€rlĂ€rarna anvĂ€nde tekniken oberoende av tid och sammanhangets eventuella begrĂ€nsningar
  • 17. Olika ideologiska synsĂ€tt pĂ„ medier i skolan        1. Skydda barnen frĂ„n mediernas skadliga inflytande 2. Undervisningen ska vara praktiskt och skapande med hjĂ€lp av medier. 3. PopulĂ€rkultur som pedagogiskt verktyg för fostran 4. Medier som politiska verktyg (yttrandefrihet, demokrati) 5. Medier gör skolan bĂ€ttre, mer effektiv 6. Eget Ă€mne eller integrerat i befintliga Ă€mnen? 7. Media i skolan, en frĂ„ga för aktörer utanför skolan (Hobbs, 1998)
  • 18. FörĂ€ndring      Changes in policy should not be confused with changes in practice. (Ball, Stephen 1987 s. 40) Individ-kontext FörĂ€ndring ”det nya” som ska införas, framkallar underliggande konflikter grundade i olikheter som döljs av rutinerna i vardagen. NĂ€r LĂ€rare, rektor genomför aktiviteter i syfte att integrera nya medier uppstĂ„r olika dilemman Innovativa lösningar, i en historisk, kulturellt och socialt given position
  • 20. Att bryta traditioner och mönster   Virkkunen et al s. 9 2010 Att behĂ€rska ett skifte mellan nya och gamla redskap i förhĂ„llande till ett undervisningsinnehĂ„ll framstĂ„r som ett svĂ„rt problem inom utbildning (s. 23).
  • 21. Att förstĂ„ och hantera förĂ€ndringsparadoxen    Inbyggda motstridighet mellan policy och förĂ€ndring i praktiken Vad som kommer ut av den pĂ„bjudna förĂ€ndringen Ă€r beroende av hur de olika aktörerna hanterar de dilemman som uppstĂ„r nĂ€r olika policys formuleras och realiseras i ett givet socialt, historiskt och kulturellt sammanhang. Den frĂ„ga man dĂ„ bör nĂ€rma sig med respekt och intresse Ă€r hur det kan ta sig ut nĂ€r skolans yrkesverksamma och elever pĂ„ olika sĂ€tt lyckas hantera dessa i sin strĂ€van att ta nya medieteknologier i bruk i skolans olika Ă€mnespraktiker.
  • 22. Vad hĂ€nder nĂ€r medier anvĂ€nds? Vad Ă€r nytt, vad kĂ€nns igen?
  • 23. Nya medier i mötet med skolans kultur och struktur mĂ„ndag tisdag onsdag torsdag fredag Ma Slöjd So Idrott NO Sv Slöjd Ma Ma sv SO Eng lunch Ssv lunch lunch lunch Eng Lunch Klasstimme Idrott Ma Sv Eng Musik Bild SO
  • 24. Avhandlingens syfte Studiens syftar till att ge en djupare förstĂ„else av idĂ©er, strategier och handlingar i en skolkommuns utvecklingsstrĂ€vanden kring integrering av nya medier i grundskolan under Ă„ren 1986-2011. 1. Hur har kommunen gĂ„tt tillvĂ€ga för att integrera nya medier? 2. Vilka dilemman framtrĂ€der i lĂ€rarens, mediepedagogens och skolutvecklarens berĂ€ttelse? 3. Hur kan man förstĂ„ olika aktörers idĂ©er, strategier och handlingar? 4. Vilka diskurser framtrĂ€der och hur har dessa format kommunens policypraktik?
  • 25. Förförda och övergivna?   Införandet av IT i svensk skola har skett utifrĂ„n stora förhoppningar om att göra skolan, bĂ€ttre, mer effektiv Vad vet vi egentligen om dessa omfattande försök med att förĂ€ndra ur ett top-down perspektiv?     FörĂ€ndring innebĂ€r en förĂ€ndrad roll Att nöja sig med att presentera en god idĂ© och sedan överlĂ€mna Ă„t engagerade medarbetare att fritt utföra den Ă€r inte tillrĂ€ckligt. Ingen av de villkor som sĂ€tts upp kan tas för givna nĂ€r tankar ska omsĂ€ttas till handling. (Giacquinta, 2005)
  • 26. BerĂ€ttelser frĂ„n aktivitetszonen  Dilemman och innovativa lösningar i arbetet med att integrera nya medier i undervisningen Perspek tiv I-III LĂ€rarens Mediepedagogens perspektiv (I) 1986- perspektiv (II) 1994 1994-1999 Medieutvecklarens perspektiv (III) 1999-2009 Dilemma a-j Hur göra? Hur hantera? a. Media som innehĂ„ll och form i undervisningen d. InnehĂ„ll och form i mediepedagogens arbete g. InnehĂ„ll och form i det mediepedagogiska centrats arbete b. Reaktioner pĂ„ undervisningen e. Reaktioner pĂ„ spridning h. Reaktioner pĂ„ centrats arbete c. LĂ€rarens förutsĂ€ttningar för att bedriva undervisningen f. Skolornas krav pĂ„ bĂ€ttre förutsĂ€ttningar i. Kommunens förutsĂ€ttningar för integrering av nya medier

Editor's Notes

  1. Mitt avhandlingsarbete utgÄr frÄn ett lÄngvarigt intresse kring nya medier i undervisningen.