ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo

Maria montessori

•
•
Jörgen Holmberg
Jörgen Holmberg
1 of 16
Maria MontessoriMaria Montessori 1870 – 19521870 – 1952 Se barnet!
• ””Omkring barnet har… vuxit upp en nyOmkring barnet har… vuxit upp en ny vetenskap,… dess huvudsakliga syfte är attvetenskap,… dess huvudsakliga syfte är att underlätta barnasjälens utveckling och dessunderlätta barnasjälens utveckling och dess område är det normala själslivet ochområde är det normala själslivet och uppfostran. Den bygger på utforskande av deuppfostran. Den bygger på utforskande av de hittills okända psykologiska faktorerna underhittills okända psykologiska faktorerna under barnaåren och avser att öppna ögonen på debarnaåren och avser att öppna ögonen på de vuxna…” (Hartman 2010, s. 214)vuxna…” (Hartman 2010, s. 214) • Maria Montessori som i början av 1900 – taletMaria Montessori som i början av 1900 – talet formulerade pedagogiken ville få världen attformulerade pedagogiken ville få världen att förstå vilka enorma möjligheter barnet har. Honförstå vilka enorma möjligheter barnet har. Hon visade vikten av att redan undre de första årenvisade vikten av att redan undre de första åren skapa en god grund för barnets självkänsla ochskapa en god grund för barnets självkänsla och egenvärde.egenvärde.
• Den vetenskapliga grunden för kunskapssynenDen vetenskapliga grunden för kunskapssynen hämtades från den franske läkaren Edouardhämtades från den franske läkaren Edouard Séguin och hans fysiologiska metod, därSéguin och hans fysiologiska metod, där betoningen ligger på sensomotorisk träning förbetoningen ligger på sensomotorisk träning för att utveckla den mentala förmågan hosatt utveckla den mentala förmågan hos utvecklingsstörda. Tillsammans med detta ochutvecklingsstörda. Tillsammans med detta och hennes observationer på barnhemmet Casahennes observationer på barnhemmet Casa dei Bambini lades grunden för Montessorisdei Bambini lades grunden för Montessoris pedagogik.pedagogik.
MontessoripedagogikensMontessoripedagogikens huvudprinciperhuvudprinciper • Barnet har en naturlig lust att arbeta (utanBarnet har en naturlig lust att arbeta (utan tvång) Genom upprepning överinlär barnet entvång) Genom upprepning överinlär barnet en förmåga så att det etableras på ett stabiltförmåga så att det etableras på ett stabilt sätt.sätt. • Barnet samverkar med sin fysiska omgivning.Barnet samverkar med sin fysiska omgivning. I relation till omvärlden efterstävar barnetI relation till omvärlden efterstävar barnet ordning, ”var sak på sin plats”. Där den yttreordning, ”var sak på sin plats”. Där den yttre ordningen även skapar en inre ordning hosordningen även skapar en inre ordning hos barnet.barnet.
• Traditionell undervisning kan enligt MontessoriTraditionell undervisning kan enligt Montessori göra att barnen missar sina sensitiva perioder.göra att barnen missar sina sensitiva perioder. Detta kan medföra allvarliga störningar iDetta kan medföra allvarliga störningar i barnets utveckling. Det är bakgrunden till attbarnets utveckling. Det är bakgrunden till att barnet ska få välja fritt över material ochbarnet ska få välja fritt över material och aktiviteter.aktiviteter. • Miljön ska inbjuda, inte störa barnets arbete.Miljön ska inbjuda, inte störa barnets arbete. Inredningen är viktig.Inredningen är viktig. • Återkopplingen i ett självrättande materialÅterkopplingen i ett självrättande material rymmer både positiv förstärkning ochrymmer både positiv förstärkning och tillrättavisning, utan att kränka barnen.tillrättavisning, utan att kränka barnen.
• Eleverna får lära sig att respektera de andraEleverna får lära sig att respektera de andra barnens pågående övningar och experiment.barnens pågående övningar och experiment. Läraren inriktas på organisation om barnensLäraren inriktas på organisation om barnens arbetsmiljö och på att instruera vid behov.arbetsmiljö och på att instruera vid behov.
Montessori idagMontessori idag • Montessoripedagogiken introducerades förstaMontessoripedagogiken introducerades första gången 1923 i Sverige.gången 1923 i Sverige. • Idag finns över 200 registrerade enheter somIdag finns över 200 registrerade enheter som betraktar sig som Montessoriskolor.betraktar sig som Montessoriskolor. • En kort version av de grundläggandeEn kort version av de grundläggande principerna enligt Montessoriförbundet: Förstprinciperna enligt Montessoriförbundet: Först gör man barnet intresserat av sitt lärostoff,gör man barnet intresserat av sitt lärostoff, sedan ger man barnet tid och möjlighet attsedan ger man barnet tid och möjlighet att arbeta, och till sist låter man barnet upplevaarbeta, och till sist låter man barnet uppleva att det vet.att det vet.
MänniskosynMänniskosyn • ””Barnet är alltings begynnelse och den vuxnesBarnet är alltings begynnelse och den vuxnes ursprung. Om barnet far illa igenomursprung. Om barnet far illa igenom omgivningens försummelser, då går alltingomgivningens försummelser, då går allting snett. Den enda hjälpen är då att återvända tillsnett. Den enda hjälpen är då att återvända till källan, till barnet självt.” (Hartman 2010, s.källan, till barnet självt.” (Hartman 2010, s. 219)219) • Människosynen är central.Människosynen är central. • Montessori menade att med en nyMontessori menade att med en ny vetenskaplig underbyggd pedagogik gavs detvetenskaplig underbyggd pedagogik gavs det möjlighet att se människan.möjlighet att se människan.
• ””Det mycket stora är närvarande i det mycketDet mycket stora är närvarande i det mycket lilla; att delen hänger samman med den storalilla; att delen hänger samman med den stora helheten, med världsalltet. Denna tanke gerhelheten, med världsalltet. Denna tanke ger kosmiska dimensioner också åt vardagen ikosmiska dimensioner också åt vardagen i klassrummet.”klassrummet.”
SamhällssynSamhällssyn • Maria Montessoris pedagogik bygger på enMaria Montessoris pedagogik bygger på en vision om ett bättre samhälle och hon varvision om ett bättre samhälle och hon var övertygad om att människors livsmönsterövertygad om att människors livsmönster behövde ändras i grunden. Hon hade en storbehövde ändras i grunden. Hon hade en stor tilltro till undervisningens/fostrans betydelsetilltro till undervisningens/fostrans betydelse och menade att en ny syn på fostran skulleoch menade att en ny syn på fostran skulle kunna reformera människan och samhället tillkunna reformera människan och samhället till det bättre.det bättre.
• En vetenskaplig underbyggd undervisningEn vetenskaplig underbyggd undervisning med barns utveckling i centrum, bidrog till attmed barns utveckling i centrum, bidrog till att övervinna personliga komplex och konflikterövervinna personliga komplex och konflikter hos människan.hos människan. • Barnets individuella frihet är enBarnets individuella frihet är en grundläggande princip.grundläggande princip.
Montessori vs BildningMontessori vs Bildning • B: tycker att det är i första hand lärarna somB: tycker att det är i första hand lärarna som ska ta ställning till vad som ska läras ut ochska ta ställning till vad som ska läras ut och hur det ska organiseras.hur det ska organiseras. M: menar att barnet själv väljer det materialM: menar att barnet själv väljer det material och arbetssätt som är bäst för det egnaoch arbetssätt som är bäst för det egna utvecklandet.utvecklandet. • B: Forskningen har gett nya förutsättningar förB: Forskningen har gett nya förutsättningar för att förstå omvärlden.att förstå omvärlden. M: Bygger mycket av sin metodik på forskningM: Bygger mycket av sin metodik på forskning och vetenskap.och vetenskap.
• B: Humboldt gör det möjligt för eleven attB: Humboldt gör det möjligt för eleven att slippa ur sitt omyndiga beroendeförhållande tillslippa ur sitt omyndiga beroendeförhållande till läraren och att finna vägen till eget omdömeläraren och att finna vägen till eget omdöme och underbyggd kritik.och underbyggd kritik. M: Strävar efter en självständig individ somM: Strävar efter en självständig individ som söker sitt lärande i ett självrättande material.söker sitt lärande i ett självrättande material. • B: Skolan kan inte enbart syfta till individensB: Skolan kan inte enbart syfta till individens självbildning. Skolan har i varje utvecklatsjälvbildning. Skolan har i varje utvecklat samhälle till uppgift att sörja för kulturenssamhälle till uppgift att sörja för kulturens fortbestånd.fortbestånd. M: Är för individens självbildning.M: Är för individens självbildning.
• B: Skolan är inte den enda plats där manB: Skolan är inte den enda plats där man lär sig.lär sig. M: Har likartad syn.M: Har likartad syn. • B: sådan formell kunskap som ärB: sådan formell kunskap som är ”generell” och därför användbar oavsett”generell” och därför användbar oavsett specifika omständigheter, kan man läsaspecifika omständigheter, kan man läsa sig till i böcker eller få genom utbildning.sig till i böcker eller få genom utbildning. M: Överensstämmer inte då det är upp tillM: Överensstämmer inte då det är upp till barnet att erövra kunskapen.barnet att erövra kunskapen.
• B: Utgår ifrån att människor är aktivaB: Utgår ifrån att människor är aktiva och kunskapsbyggande till sin ”natur”.och kunskapsbyggande till sin ”natur”. Därför ska skolarbetet organiseras, såDärför ska skolarbetet organiseras, så att möjligheter till aktivtatt möjligheter till aktivt kunskapsbyggande skapas.kunskapsbyggande skapas. M: Det är en av hennes grundläggandeM: Det är en av hennes grundläggande principer.principer.
• ””När barnet får en (alltför) liten plats ”i världenNär barnet får en (alltför) liten plats ”i världen och tiden”, ropar det som ett första tecken påoch tiden”, ropar det som ett första tecken på sitt ivriga försvar ”Jag! Jag vill göra det! Jagsitt ivriga försvar ”Jag! Jag vill göra det! Jag gör det!” I den särskilda omgivning somgör det!” I den särskilda omgivning som iordninggjorts för barnen i våra skolor fann deiordninggjorts för barnen i våra skolor fann de själva ett uttryck för sitt inre behov: ”Hjälp migsjälva ett uttryck för sitt inre behov: ”Hjälp mig att göra det själv!” Hur vältalig är inte dennaatt göra det själv!” Hur vältalig är inte denna paradoxala begäran! Den vuxna måste hjälpaparadoxala begäran! Den vuxna måste hjälpa barnet, men hjälpa det på ett sådant sätt att detbarnet, men hjälpa det på ett sådant sätt att det kan handla självständigt och utföra sittkan handla självständigt och utföra sitt förutbestämda arbete i världen.”förutbestämda arbete i världen.” (Hartman 2010, s. 217)(Hartman 2010, s. 217)

More Related Content

Maria montessori

  • 1. Maria MontessoriMaria Montessori 1870 – 19521870 – 1952 Se barnet!
  • 2. • ””Omkring barnet har… vuxit upp en nyOmkring barnet har… vuxit upp en ny vetenskap,… dess huvudsakliga syfte är attvetenskap,… dess huvudsakliga syfte är att underlätta barnasjälens utveckling och dessunderlätta barnasjälens utveckling och dess område är det normala själslivet ochområde är det normala själslivet och uppfostran. Den bygger på utforskande av deuppfostran. Den bygger på utforskande av de hittills okända psykologiska faktorerna underhittills okända psykologiska faktorerna under barnaåren och avser att öppna ögonen på debarnaåren och avser att öppna ögonen på de vuxna…” (Hartman 2010, s. 214)vuxna…” (Hartman 2010, s. 214) • Maria Montessori som i början av 1900 – taletMaria Montessori som i början av 1900 – talet formulerade pedagogiken ville få världen attformulerade pedagogiken ville få världen att förstå vilka enorma möjligheter barnet har. Honförstå vilka enorma möjligheter barnet har. Hon visade vikten av att redan undre de första årenvisade vikten av att redan undre de första åren skapa en god grund för barnets självkänsla ochskapa en god grund för barnets självkänsla och egenvärde.egenvärde.
  • 3. • Den vetenskapliga grunden för kunskapssynenDen vetenskapliga grunden för kunskapssynen hämtades från den franske läkaren Edouardhämtades från den franske läkaren Edouard Séguin och hans fysiologiska metod, därSéguin och hans fysiologiska metod, där betoningen ligger på sensomotorisk träning förbetoningen ligger på sensomotorisk träning för att utveckla den mentala förmågan hosatt utveckla den mentala förmågan hos utvecklingsstörda. Tillsammans med detta ochutvecklingsstörda. Tillsammans med detta och hennes observationer på barnhemmet Casahennes observationer på barnhemmet Casa dei Bambini lades grunden för Montessorisdei Bambini lades grunden för Montessoris pedagogik.pedagogik.
  • 4. MontessoripedagogikensMontessoripedagogikens huvudprinciperhuvudprinciper • Barnet har en naturlig lust att arbeta (utanBarnet har en naturlig lust att arbeta (utan tvång) Genom upprepning överinlär barnet entvång) Genom upprepning överinlär barnet en förmåga så att det etableras på ett stabiltförmåga så att det etableras på ett stabilt sätt.sätt. • Barnet samverkar med sin fysiska omgivning.Barnet samverkar med sin fysiska omgivning. I relation till omvärlden efterstävar barnetI relation till omvärlden efterstävar barnet ordning, ”var sak på sin plats”. Där den yttreordning, ”var sak på sin plats”. Där den yttre ordningen även skapar en inre ordning hosordningen även skapar en inre ordning hos barnet.barnet.
  • 5. • Traditionell undervisning kan enligt MontessoriTraditionell undervisning kan enligt Montessori göra att barnen missar sina sensitiva perioder.göra att barnen missar sina sensitiva perioder. Detta kan medföra allvarliga störningar iDetta kan medföra allvarliga störningar i barnets utveckling. Det är bakgrunden till attbarnets utveckling. Det är bakgrunden till att barnet ska få välja fritt över material ochbarnet ska få välja fritt över material och aktiviteter.aktiviteter. • Miljön ska inbjuda, inte störa barnets arbete.Miljön ska inbjuda, inte störa barnets arbete. Inredningen är viktig.Inredningen är viktig. • Återkopplingen i ett självrättande materialÅterkopplingen i ett självrättande material rymmer både positiv förstärkning ochrymmer både positiv förstärkning och tillrättavisning, utan att kränka barnen.tillrättavisning, utan att kränka barnen.
  • 6. • Eleverna får lära sig att respektera de andraEleverna får lära sig att respektera de andra barnens pågående övningar och experiment.barnens pågående övningar och experiment. Läraren inriktas på organisation om barnensLäraren inriktas på organisation om barnens arbetsmiljö och på att instruera vid behov.arbetsmiljö och på att instruera vid behov.
  • 7. Montessori idagMontessori idag • Montessoripedagogiken introducerades förstaMontessoripedagogiken introducerades första gången 1923 i Sverige.gången 1923 i Sverige. • Idag finns över 200 registrerade enheter somIdag finns över 200 registrerade enheter som betraktar sig som Montessoriskolor.betraktar sig som Montessoriskolor. • En kort version av de grundläggandeEn kort version av de grundläggande principerna enligt Montessoriförbundet: Förstprinciperna enligt Montessoriförbundet: Först gör man barnet intresserat av sitt lärostoff,gör man barnet intresserat av sitt lärostoff, sedan ger man barnet tid och möjlighet attsedan ger man barnet tid och möjlighet att arbeta, och till sist låter man barnet upplevaarbeta, och till sist låter man barnet uppleva att det vet.att det vet.
  • 8. MänniskosynMänniskosyn • ””Barnet är alltings begynnelse och den vuxnesBarnet är alltings begynnelse och den vuxnes ursprung. Om barnet far illa igenomursprung. Om barnet far illa igenom omgivningens försummelser, då går alltingomgivningens försummelser, då går allting snett. Den enda hjälpen är då att återvända tillsnett. Den enda hjälpen är då att återvända till källan, till barnet självt.” (Hartman 2010, s.källan, till barnet självt.” (Hartman 2010, s. 219)219) • Människosynen är central.Människosynen är central. • Montessori menade att med en nyMontessori menade att med en ny vetenskaplig underbyggd pedagogik gavs detvetenskaplig underbyggd pedagogik gavs det möjlighet att se människan.möjlighet att se människan.
  • 9. • ””Det mycket stora är närvarande i det mycketDet mycket stora är närvarande i det mycket lilla; att delen hänger samman med den storalilla; att delen hänger samman med den stora helheten, med världsalltet. Denna tanke gerhelheten, med världsalltet. Denna tanke ger kosmiska dimensioner också åt vardagen ikosmiska dimensioner också åt vardagen i klassrummet.”klassrummet.”
  • 10. SamhällssynSamhällssyn • Maria Montessoris pedagogik bygger på enMaria Montessoris pedagogik bygger på en vision om ett bättre samhälle och hon varvision om ett bättre samhälle och hon var övertygad om att människors livsmönsterövertygad om att människors livsmönster behövde ändras i grunden. Hon hade en storbehövde ändras i grunden. Hon hade en stor tilltro till undervisningens/fostrans betydelsetilltro till undervisningens/fostrans betydelse och menade att en ny syn på fostran skulleoch menade att en ny syn på fostran skulle kunna reformera människan och samhället tillkunna reformera människan och samhället till det bättre.det bättre.
  • 11. • En vetenskaplig underbyggd undervisningEn vetenskaplig underbyggd undervisning med barns utveckling i centrum, bidrog till attmed barns utveckling i centrum, bidrog till att övervinna personliga komplex och konflikterövervinna personliga komplex och konflikter hos människan.hos människan. • Barnets individuella frihet är enBarnets individuella frihet är en grundläggande princip.grundläggande princip.
  • 12. Montessori vs BildningMontessori vs Bildning • B: tycker att det är i första hand lärarna somB: tycker att det är i första hand lärarna som ska ta ställning till vad som ska läras ut ochska ta ställning till vad som ska läras ut och hur det ska organiseras.hur det ska organiseras. M: menar att barnet själv väljer det materialM: menar att barnet själv väljer det material och arbetssätt som är bäst för det egnaoch arbetssätt som är bäst för det egna utvecklandet.utvecklandet. • B: Forskningen har gett nya förutsättningar förB: Forskningen har gett nya förutsättningar för att förstå omvärlden.att förstå omvärlden. M: Bygger mycket av sin metodik på forskningM: Bygger mycket av sin metodik på forskning och vetenskap.och vetenskap.
  • 13. • B: Humboldt gör det möjligt för eleven attB: Humboldt gör det möjligt för eleven att slippa ur sitt omyndiga beroendeförhållande tillslippa ur sitt omyndiga beroendeförhållande till läraren och att finna vägen till eget omdömeläraren och att finna vägen till eget omdöme och underbyggd kritik.och underbyggd kritik. M: Strävar efter en självständig individ somM: Strävar efter en självständig individ som söker sitt lärande i ett självrättande material.söker sitt lärande i ett självrättande material. • B: Skolan kan inte enbart syfta till individensB: Skolan kan inte enbart syfta till individens självbildning. Skolan har i varje utvecklatsjälvbildning. Skolan har i varje utvecklat samhälle till uppgift att sörja för kulturenssamhälle till uppgift att sörja för kulturens fortbestånd.fortbestånd. M: Är för individens självbildning.M: Är för individens självbildning.
  • 14. • B: Skolan är inte den enda plats där manB: Skolan är inte den enda plats där man lär sig.lär sig. M: Har likartad syn.M: Har likartad syn. • B: sådan formell kunskap som ärB: sådan formell kunskap som är ”generell” och därför användbar oavsett”generell” och därför användbar oavsett specifika omständigheter, kan man läsaspecifika omständigheter, kan man läsa sig till i böcker eller få genom utbildning.sig till i böcker eller få genom utbildning. M: Överensstämmer inte då det är upp tillM: Överensstämmer inte då det är upp till barnet att erövra kunskapen.barnet att erövra kunskapen.
  • 15. • B: Utgår ifrån att människor är aktivaB: Utgår ifrån att människor är aktiva och kunskapsbyggande till sin ”natur”.och kunskapsbyggande till sin ”natur”. Därför ska skolarbetet organiseras, såDärför ska skolarbetet organiseras, så att möjligheter till aktivtatt möjligheter till aktivt kunskapsbyggande skapas.kunskapsbyggande skapas. M: Det är en av hennes grundläggandeM: Det är en av hennes grundläggande principer.principer.
  • 16. • ””När barnet får en (alltför) liten plats ”i världenNär barnet får en (alltför) liten plats ”i världen och tiden”, ropar det som ett första tecken påoch tiden”, ropar det som ett första tecken på sitt ivriga försvar ”Jag! Jag vill göra det! Jagsitt ivriga försvar ”Jag! Jag vill göra det! Jag gör det!” I den särskilda omgivning somgör det!” I den särskilda omgivning som iordninggjorts för barnen i våra skolor fann deiordninggjorts för barnen i våra skolor fann de själva ett uttryck för sitt inre behov: ”Hjälp migsjälva ett uttryck för sitt inre behov: ”Hjälp mig att göra det själv!” Hur vältalig är inte dennaatt göra det själv!” Hur vältalig är inte denna paradoxala begäran! Den vuxna måste hjälpaparadoxala begäran! Den vuxna måste hjälpa barnet, men hjälpa det på ett sådant sätt att detbarnet, men hjälpa det på ett sådant sätt att det kan handla självständigt och utföra sittkan handla självständigt och utföra sitt förutbestämda arbete i världen.”förutbestämda arbete i världen.” (Hartman 2010, s. 217)(Hartman 2010, s. 217)