Matematiklyftet presentation
- 2. MATEMATIKLYFTET 2013/2014 290 huvudm辰n 750 matematikhandledare 13970 matematikl辰rare Film: http://www.youtube.com/watch?v=K0 vNMu0tkxo
- 3. MATEMATIKLYFTET Matematiklyftet 辰r en fortbildning f旦r l辰rare i matematik. Den fokuserar p奪 undervisningen och hur l辰rarna kan utveckla sina 辰mnesdidaktiska kunskaper. Den har sin utg奪ngspunkt i kollegialt l辰rande, med l辰rare som med externt st旦d l辰r av varandra. Syftet 辰r att 旦ka elevers m奪luppfyllelse i matematik genom att st辰rka undervisningen.
- 4. FORTBILDNINGEN drivs av huvudm辰nnen (kommunerna eller friskolorna) bygger p奪 kollegialt l辰rande mellan matematikl辰rare med st旦d av matematikhandledare innefattar utbildning av matematikhandledare och av rektorer vars l辰rare deltar i fortbildningen sker med hj辰lp av en l辰rportal som inneh奪ller matematikdidaktiskt st旦dmaterial anpassat till olika skolformer inneb辰r att det som diskuteras och l辰ses 辰ven pr旦vas i den egna undervisningen.
- 5. KOLLEGIALT LRANDE Kollegialt l辰rande 辰r en sammanfattande term f旦r olika former av kompetensutveckling d辰r l辰rare genom strukturerat samarbete till辰gnar sig kunskap och f辰rdigheter. Ett antal olika metoder kan samlas under termen kollegialt l辰rande, till exempel learning study, lesson study, auskultation med 奪terkoppling, och kollegial handledning. Forskare har sett att en av de viktigaste framg奪ngsfaktorerna f旦r att utveckla undervisningen, 辰r n辰r l辰rare tillsammans analyserar och utv辰rderar sin undervisning. Det inneb辰r att l旦sa uppgifter, att formulera problem och att kritiskt granska inte bara andras arbete utan 辰ven sitt eget. Forskning visar att detta leder till h旦gre kvalitet i undervisningen. Dessutom 辰r det viktigt med ett l奪ngsiktigt och systematiskt samarbete och att fokus ligger p奪 det kollegiala samtalet.
- 6. UNDERVISNINGSKULTUR P奪 de skolor som deltagit i Matematiklyftet k辰nnetecknas undervisningskulturen av att kollegialt l辰rande anv辰nds, l辰rare utvecklar och bef辰ster kunskap i matematikdidaktik i sin egen undervisning utifr奪n det kollegiala l辰randet, matematikundervisningen utvecklas utifr奪n lokala behov, undervisningens utformning ger f旦ruts辰ttningar f旦r alla elever att utvecklas mot de m奪l som anges i kurs- och 辰mnesplaner f旦r matematik, kunskaper om undervisning och elevers l辰rande utg奪r fr奪n forskning och bepr旦vad erfarenhet, rektor synligg旦r och f旦ljer upp matematikundervisningens kvalitet samt rektor och l辰rare forts辰tter utveckla matematikundervisningen utifr奪n lokala behov.
- 7. FORTBILDNINGSKULTUR P奪 de skolor som deltagit i Matematiklyftet k辰nnetecknas fortbildningskulturen av att: en konstruktiv, tillitsfull och dynamisk l辰randemilj旦 辰r ett strategiskt m奪l f旦r skolans verksamhet, kollegialt l辰rande anv辰nds, externt st旦d bidrar till det kollegiala och individuella l辰randet hos l辰rare utmanas, f旦rdjupas och bef辰sts, rektor ger f旦ruts辰ttningar f旦r, synligg旦r och f旦ljer upp l辰rares l辰rande samt huvudman, rektor och l辰rare forts辰tter att utveckla former och inneh奪ll f旦r fortbildning utifr奪n lokala behov.
- 8. MATEMATIKHANDLEDAREN Matematikhandledarna 辰r l辰rare i matematik och ocks奪 utbildade som handledare inom Matematiklyftet. De handleder grupper med l辰rare fr奪n en eller flera skolor men 辰r sj辰lva inte knutna till n奪gon skola. Det 辰r huvudm辰nnen som utser matematikhandledarna. Statsbidrag f旦r 20% av heltidstj辰nst.
- 9. STATSBIDRAG FR LRARE SOM DELTAR ret 2013/2014 motsvarar statsbidraget f旦r matematikl辰rare 4000 kronor/l辰rare. Bidraget ska anv辰ndas till att: underl辰tta eller st辰rka l辰rarnas deltagande i fortbildningen inom Matematiklyftet, eller p奪 annat s辰tt st辰rka huvudmannens arbete med att utveckla matematikundervisningen i sin verksamhet
- 10. LRPORTAL FR MATEMATIK Skolverket har utvecklat en s辰rskild webbplats d辰r det didaktiska st旦dmaterialet presenteras i form av moduler. Inneh奪llet i st旦dmaterialet utg奪r fr奪n l辰roplanerna samt kurs- och 辰mnesplanerna i matematik f旦r de ber旦rda skolformerna. St旦dmaterialet tar sin utg奪ngspunkt i aktuell och relevant forskning om l辰rande i matematik samt analyser av de svenska elevernas resultat i de senaste nationella och internationella unders旦kningarna. Didaktiskt st旦dmaterial kommer att finnas tillg辰ngligt p奪 l辰rportalen f旦r samtliga skolformer utom fritidshemmet Inloggning till deltagande l辰rare http://matematiklyftet.skolverket.se
- 11. MODULERNA Modulerna 辰r konstruerade av 20 universitet och h旦gskolor. Olika perspektiv finns med i alla moduler (normer, interaktion, bed旦mning, f旦rm奪gor) 2 moduler per l辰s奪r. V辰ljs av rektor och l辰rare. Varje modul best奪r av 8 delar Varje del 辰r indelad i 4 moment (A, B, C, D)
- 12. TIDSTGNG 1 modul per termin 8 delar per termin = ca 2 veckor per del 1 del = 4 moment (A, B, C, D) Moment A: inl辰sning av text, titta p奪 film, l旦sa matematikproblem eller liknande (45-60 min) Moment B: diskussion i l辰rarlaget, g旦ra planering (ca 90-120 min) Moment C: genomf旦rande under ordinarie lektionstid Moment D: reflektion/ utv辰rdering (45-60 min)
- 13. TIDSPLANERING HT 2013 VECKA DEL MOMENT 33 Del 1 A1 34 Del 1 B1, C1 35 Del 1 D1, A2 36 Del 2 B2, C2 37 Del 2 D2, A3 38 Del 3 B3, C3 39 Del 3 D3, A4 40 Del 4 B4, C4 41 Del 4 D4, A5 42 Del 5 B5, C5 43 Del 5 D5, A6 45 Del 6 B6, C6 46 Del 6 D6, A7 47 Del 7 B7, C7 48 Del7 D7, A8 49 Del 8 B8, C8 50 Del 8 D8
- 14. ARBETET I LRGRUPPERNA Gemensam m奪ls辰ttning 90 minuter schemalagd tid per vecka Yrkesdagbok- f奪nga guldstunderna L辰rgruppskontrakt M旦tesstruktur/dagordning Positiv feedback (konstruktivt ros och r奪d) Sakdiskussioner