ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo

Medeltiden

•Download as PPT, PDF•
•
R
Raimo Rommedahl

This one is a history lession in Swedish

1 of 36
Downloaded 50 times
Medeltiden En dynamisk tid!
Romerska riket Geografisk placering Klientsystemet Den romerska republiken Bra handelsläge Längs Tibern - Öst - Väst Vadställe – Nord – syd Etrusker i norr Greker i söder Bra jordbruksomr. Torra kullar Fuktiga ängar Lätt att försvara! Klassamhälle: Patricier - Överklass Plebejer – Småbönder och hantverkare Senaten Adelsråd Formellt rådgivande, men i realiteten med stor makt. Konsuler (2 st.) Högsta ämbetsmän med civil och militär makt. Diktator Kunde utses på 6 mån vid kris. Folkförsamling(ar) Godkände lagar Beslutade om krig Ingen debatt förekom! Patronus Huvudman för de ledande klanerna Klient Folket knöts till olika klaner Röster Beskydd
Efter kejsar Marcus Aurelius (121 -180 e.kr) bryter inbördeskriget ut igen under den sk. militäranarkin. Detta tillsammans med invasioner av barbarer gör att riket försvagas. Riket återhämtar sig dock igen under kejsarna Diocletianus och Konstantin (284-337 e.kr) Konstantin gynnade kristendomen som senare blev statsreligion Ny huvudstad – Konstantinopel (Istanbul idag) Riket delas emellertid 395 i en östlig och en västlig del (Rom och Konstantinopel blir huvudstäder). Väst går under 476 e. kr. men Öst lever kvar till den 29 maj 1453. Det kallas emellertid ofta det ”Bysantinska riket” 0 100 200 300 400 500 e.kr Pax Romana – 180 e.kr Oroligheter - Militäranarkin - Tidiga invasioner Återhämtning under Diocletianus och Konstantin 284-337 e.kr . Rom delas 395 e.kr Västrom faller 476 e.kr
Äldre medeltid Sjukdomar Ekonomisk nedgång Minskad handel efter Romarrikets fall Kulturell nedgång Ökad analfabetism Folkvandringar och invasioner - araber - vikingar Naturahushållning Feodalism Färre städer Äldre medeltid – En översikt
Tidsaxel: Tidig medeltid Högmedeltid Senmedeltid 500 1000 1300 1500 Samhällsutvecklingen under perioden kan beskrivas på följande sätt Det är viktigt att komma ihåg att begreppet ”medeltiden” är en efterhandskonstruktion. I olika länder kan den t.ex. sluta vid olika tidpunkter (ex): Sverige 1521 (Gustav Vasa tar makten) England 1485 (Tudorätten kommer till makten) Skottland 1560 (Reformationen genomförs i landet) Reformationen 1517 Östroms fall 1453 Columbus upptäcker Amerika 1492 På olika sätt går historien dock in i en ny fas vilket gör att man kan tala om att en epok slutar.
Folkvandringarna 370-600 e.kr. Dominoeffekt bildas då Hunnerna erövrar områden kring Svarta Havet. Slaver och Germaner förflyttar sig och får andra folk att förflytta sig.
Kyrkan Kyrkan kom att växa sig stark då de bevarade skriften och det latinska språket. De gotiska kungarna såg upp till det romerska imperiet och förknippade kyrkan med det gamla rom. Beskydd! Kyrkan kunde också erbjuda kungen en legitimitet från självaste Gud. Förhållande Kung & Kyrka blir tongivande under hela Medeltiden
Frankerriket 500-870 e.kr. Karl den store kröntes av påven till romersk kejsare år 800. Han lovade att beskydda kyrkan och kyrkan kom att bekräfta hans auktoritet. Kulturell blomstring med bibliotek, skolor, kyrkor och kloster. Riket delas efter Karls död i tre delar.
Feodalism Ett system där soldater erbjuder sina tjänster till kungen i utbyte för län. Länsherrarna kunde i sin tur fördela länet till vasaller (undersåtar). Kungen kunde genom sina alla vasaller kontrollera större riken. Livegendom: Rätten att bruka jord och få beskydd i utbyte mot dagsverken och naturprodukter.
Islams framväxt Kalifat: Riken som skapades efter Mohammeds död. Islam spred sig snabbt under de fyra första kalifernas tid. Sharia började växa fram och Islams rättskipning tillämpades på de nya områdena. Läran spreds på fredlig väg och genom erövringar.
Islamiska expansionen (661–750e.Kr.) █▌ Expansion underProfeten Mohammed,622–632e.Kr. █▌ Expansion under de fyra rättfärdigakaliferna,632–661e.Kr. █▌ Expansion under detumayyadiskakalifatet,661–750e.Kr.
Det bysantiska riket Romarriket delades i en västlig och östlig del år 395. Konstantinopel blev ny huvudstad i Östrom Växte starkt och överlevde folkvandringarna. Kallades det Bysantiska riket, efter 600 e.kr. Kristendomen delas med påven som överhuvud för väst och den otrodoxa kyrkan i öst med en patriark som ledare.
HÖGMEDELTIDEN 1000-1300
Treståndsläran De som bad, de som krigade och de som arbetade. Borgarna var en ny grupp som kom att stå utanför, de som handlade.
Jordbruket Nya uppfinningar och nya sätt att bruka jorden gav ett överskott och befolkningen växer. Järnet blir billigare och nya redskap som harvar, hjulplogen och yxor förenklar bruket. I byarna ägde eller arrenderade bönderna tegar. Varje bonde hade en teg i varje åker, för att sprida riskerna för missväxt. Man använde sig av två- och tresäde.
Handeln Den internationella handeln expanderar mellan 1000-1200 talet. Italienska städer får ett uppsving som Venedig. Flandern och England handlar med ull och manifaktur. Köpmännen investerar vinsten och en marknadsekonomi växer fram. Utveckling av: banker, krediter, valutor, bokföring.
Urbaniseringen 1000-1300 Städerna växte fram vid hamnar och stategiska handelsleder. Europas största städer fanns i Italien. Milano, Venedig, Genua och Florens. 100-200.000 invånare per stad. Paris hade 80.000, London 40.000 och Stockholm 5-6000 invånare.
Den medeltida staden Självständiga politiska enheter som styrde sig själva. Staden bestod i huvudsak av handelsmän och hantverkare. Gillen för handelsmän och skrån för hantverkare. Priset skulle vara rättvist!
Ö kad handel Politisk stabilitet Befolkningsökning Penningekonomins återinförande Utvecklingen av handelsförbund Nordeuropa – Vardagsvaror Norditalien – Lyx Flandern – Textilier  Gillen i Städerna Nya st ä der (små 5 000-20 000 inv.) Handelsplatser Administrativa centra Borgar  Egen lagstiftning Hantverk  Skr å L å ng l ä roperiod  Teknisk skicklighet Liten kapitalmängd Integrerad prod. och handel. Moraliska ekonomin Det rättvisa priset Ränteförbud
Kyrkan Kyrkan: reglerade äktenskap och människors själar. De världsliga lagarna: Reglerade brott. I praktiken svårt att hålla och striden kom att stå om just detta, ”vem ska bestämma”. De gregorianska reformerna: systematisering av den kristna läran. Investiturstriden: En strid om vem som har rätt att inrätta kyrkliga ämbeten.
Klosterväsendet Klosterväsendet var vanligare i det bysantiska riket än i väst. Många reformer kom att ske då klostren hade samlat på sig rikedomar och förfallit när det gäller det andliga livet. Cistercienserorden: Grundades av Bernhard av Clairvaux 1090). Byggde nya kloster i öde marker och odlade upp ny jord.
Munkordnar Munkarna hade kunskap om läkemedel och kom att driva hospital. Dominikanorden: Grundades 1216 och kallades svartbröder. Ville verka för tron. Franciskanorden: Grundades 1223 och kallades gråbröder. Ville följa kristus i fattigdom. De var båda tiggarordnar, de var tvungna att leva på gåvor och höll till i städerna.
Korstågen Muslimerna hade erövrat det hela landet och de kristna pilgrimerna kunde inte bege sig dit. Korstågsrörelsen hade sitt upphov i att påvenUrban II vidkyrkomötetiClermontden27 november1095kallade till kombineratpilgrims- och fälttåg till det heliga landet för att befria detta. Gensvaret blev enormt; folkskaran som samlats, så stor att den inte fick plats i katedralen, avbröt påven med utrop av "Deus le volt!", 'Gud vill det!'
Normalt pratar man om nio numrerade korståg, inriktade på att ta över eller stärka kontrollen över det Heliga landet, och i synnerhet Jerusalem För korsfararna gällde följande: [ De skulle avlägga ett löfte. Alla som gjorde detta fick ett kors fastsytt på kläderna, och var tvungna att resa till Jerusalem. För de som inte gjorde detta väntadeexkommunicering. Ingen fick delta utan att ha pratat med sin andlige rådgivare. Korståget var botgörande och gav förlåtelse för världsliga synder. Den som dog blevmartyr. Den som avlade löftet blev kyrkans tjänare och ställd under dessdomvärjo. Var och en fick finansiera sin egen resa. Korstågen var en dyr historia; mat och utrustning kostade motsvarande fyra årsinkomster för de flesta riddare. Deltagarnas världsliga ägodelar stod – i teorin – under kyrkans skydd under frånvaron. Korstågen var inte ren erövring; österns kyrkor skulle återlämnas till de som hade rätt till dem i alla intagna städer.
Första korståget 1095-99 Det egentliga korståget startade planenligt hösten år 1096. Efter att ha gått överMindre Asienoch intagitAntiochiasamt med fredliga medel tagit kontroll överEdessainledde man den 7 juni1099belägringen av Jerusalem. Den14 julilyckades man ta sig in i staden. Efter slaget inleddes en grymmassakerpå alla stadens invånare, förutom de kristna som innan belägringen tvingats lämna staden.
Korsfararstaterna Korsfararna organiserade sig snart i flera stater. Viktigast var detkungarikemed Jerusalem som huvudstad som leddes avBalduin av Boulogne. Man utvidgade till en början sin maktbas med hjälp av de italienska stadsstaterna i utbyte mot handelsprivilegier och tillfälliga förstärkningar.
Riddarordnarna Enriddarordenbestod av riddare som var både krigare ochmunkar. Tempelherreordenvar föregångaren, bildad för att försvara pilgrimer i det Heliga landet från banditer. Bernhard av Clairvaux författade Tempelherreordens regler, och såg till att stilla de tvivel många hade inför en våldsbrukande munkorden
Det andra kortåget 1144-1186 Ett andra korståg utlystes och man vandrade för att inta Damaskus. Man placerade sig utan vatten och efter fyra dagar fick man ge upp. Saladin intar mycket av kungariket Jerusalem. Saladin stoppas tillfälligt i slaget vis Motgisard Saladin slår ut i princip hela den kristna hären vid Hattin.
Det tredje korståget 1189-1192 Den västliga kristna världen chockades av Saladins framgångar. PåvenGregorius VIIIutfärdade enbullasom skyllde nederlaget på de kristnas inbördes strider och synder, och uppmanade till ett nytt korståg. Det tredje korståget blev det största någonsin, och de tre mäktigaste världsliga ledarna i väst deltog: den tysk-romerske kejsarenFredrik Barbarossa,Filip II August av FrankrikeochRikard I Lejonhjärtaav England.
Richard Lejonhjärta Lejonhjärta ville gå emot Egypten men lyckades inte utan man kom att försöka inta Jerusalem. Man misslyckades ett par gånger att hålla staden och en treårig vapenvila kom till stånd. Man vann lite landsområden och Lejonhjärta återvände hem.
Det fjärde korståget 1202-1204 Det fjärde korståget var avsatt att riktas emot egypten. Man stannade till i Konstantinopel för att hjälpa en avsatt prins att få tillbaks tronen. Konstantinopel intogs och plundrades. Hundratals reliker fördes tillbaks till Europa. Man kom aldrig till Egypten.

More Related Content

Medeltiden

  • 2. Romerska riket Geografisk placering Klientsystemet Den romerska republiken Bra handelsläge Längs Tibern - Öst - Väst Vadställe – Nord – syd Etrusker i norr Greker i söder Bra jordbruksomr. Torra kullar Fuktiga ängar Lätt att försvara! Klassamhälle: Patricier - Överklass Plebejer – Småbönder och hantverkare Senaten Adelsråd Formellt rådgivande, men i realiteten med stor makt. Konsuler (2 st.) Högsta ämbetsmän med civil och militär makt. Diktator Kunde utses på 6 mån vid kris. Folkförsamling(ar) Godkände lagar Beslutade om krig Ingen debatt förekom! Patronus Huvudman för de ledande klanerna Klient Folket knöts till olika klaner Röster Beskydd
  • 3. Efter kejsar Marcus Aurelius (121 -180 e.kr) bryter inbördeskriget ut igen under den sk. militäranarkin. Detta tillsammans med invasioner av barbarer gör att riket försvagas. Riket återhämtar sig dock igen under kejsarna Diocletianus och Konstantin (284-337 e.kr) Konstantin gynnade kristendomen som senare blev statsreligion Ny huvudstad – Konstantinopel (Istanbul idag) Riket delas emellertid 395 i en östlig och en västlig del (Rom och Konstantinopel blir huvudstäder). Väst går under 476 e. kr. men Öst lever kvar till den 29 maj 1453. Det kallas emellertid ofta det ”Bysantinska riket” 0 100 200 300 400 500 e.kr Pax Romana – 180 e.kr Oroligheter - Militäranarkin - Tidiga invasioner Återhämtning under Diocletianus och Konstantin 284-337 e.kr . Rom delas 395 e.kr Västrom faller 476 e.kr
  • 4. Äldre medeltid Sjukdomar Ekonomisk nedgång Minskad handel efter Romarrikets fall Kulturell nedgång Ökad analfabetism Folkvandringar och invasioner - araber - vikingar Naturahushållning Feodalism Färre städer Äldre medeltid – En översikt
  • 5. Tidsaxel: Tidig medeltid Högmedeltid Senmedeltid 500 1000 1300 1500 Samhällsutvecklingen under perioden kan beskrivas på följande sätt Det är viktigt att komma ihåg att begreppet ”medeltiden” är en efterhandskonstruktion. I olika länder kan den t.ex. sluta vid olika tidpunkter (ex): Sverige 1521 (Gustav Vasa tar makten) England 1485 (Tudorätten kommer till makten) Skottland 1560 (Reformationen genomförs i landet) Reformationen 1517 Östroms fall 1453 Columbus upptäcker Amerika 1492 På olika sätt går historien dock in i en ny fas vilket gör att man kan tala om att en epok slutar.
  • 6. Folkvandringarna 370-600 e.kr. Dominoeffekt bildas då Hunnerna erövrar områden kring Svarta Havet. Slaver och Germaner förflyttar sig och får andra folk att förflytta sig.
  • 7.
  • 8. Kyrkan Kyrkan kom att växa sig stark då de bevarade skriften och det latinska språket. De gotiska kungarna såg upp till det romerska imperiet och förknippade kyrkan med det gamla rom. Beskydd! Kyrkan kunde också erbjuda kungen en legitimitet från självaste Gud. Förhållande Kung & Kyrka blir tongivande under hela Medeltiden
  • 9. Frankerriket 500-870 e.kr. Karl den store kröntes av påven till romersk kejsare år 800. Han lovade att beskydda kyrkan och kyrkan kom att bekräfta hans auktoritet. Kulturell blomstring med bibliotek, skolor, kyrkor och kloster. Riket delas efter Karls död i tre delar.
  • 10.
  • 11. Feodalism Ett system där soldater erbjuder sina tjänster till kungen i utbyte för län. Länsherrarna kunde i sin tur fördela länet till vasaller (undersåtar). Kungen kunde genom sina alla vasaller kontrollera större riken. Livegendom: Rätten att bruka jord och få beskydd i utbyte mot dagsverken och naturprodukter.
  • 12. Islams framväxt Kalifat: Riken som skapades efter Mohammeds död. Islam spred sig snabbt under de fyra första kalifernas tid. Sharia började växa fram och Islams rättskipning tillämpades på de nya områdena. Läran spreds på fredlig väg och genom erövringar.
  • 13. Islamiska expansionen (661–750e.Kr.) █▌ Expansion underProfeten Mohammed,622–632e.Kr. █▌ Expansion under de fyra rättfärdigakaliferna,632–661e.Kr. █▌ Expansion under detumayyadiskakalifatet,661–750e.Kr.
  • 14. Det bysantiska riket Romarriket delades i en västlig och östlig del år 395. Konstantinopel blev ny huvudstad i Östrom Växte starkt och överlevde folkvandringarna. Kallades det Bysantiska riket, efter 600 e.kr. Kristendomen delas med påven som överhuvud för väst och den otrodoxa kyrkan i öst med en patriark som ledare.
  • 16. Treståndsläran De som bad, de som krigade och de som arbetade. Borgarna var en ny grupp som kom att stå utanför, de som handlade.
  • 17. Jordbruket Nya uppfinningar och nya sätt att bruka jorden gav ett överskott och befolkningen växer. Järnet blir billigare och nya redskap som harvar, hjulplogen och yxor förenklar bruket. I byarna ägde eller arrenderade bönderna tegar. Varje bonde hade en teg i varje åker, för att sprida riskerna för missväxt. Man använde sig av två- och tresäde.
  • 18.
  • 19. Handeln Den internationella handeln expanderar mellan 1000-1200 talet. Italienska städer får ett uppsving som Venedig. Flandern och England handlar med ull och manifaktur. Köpmännen investerar vinsten och en marknadsekonomi växer fram. Utveckling av: banker, krediter, valutor, bokföring.
  • 20. Urbaniseringen 1000-1300 Städerna växte fram vid hamnar och stategiska handelsleder. Europas största städer fanns i Italien. Milano, Venedig, Genua och Florens. 100-200.000 invånare per stad. Paris hade 80.000, London 40.000 och Stockholm 5-6000 invånare.
  • 21. Den medeltida staden Självständiga politiska enheter som styrde sig själva. Staden bestod i huvudsak av handelsmän och hantverkare. Gillen för handelsmän och skrån för hantverkare. Priset skulle vara rättvist!
  • 22. Ö kad handel Politisk stabilitet Befolkningsökning Penningekonomins återinförande Utvecklingen av handelsförbund Nordeuropa – Vardagsvaror Norditalien – Lyx Flandern – Textilier  Gillen i Städerna Nya st ä der (små 5 000-20 000 inv.) Handelsplatser Administrativa centra Borgar  Egen lagstiftning Hantverk  Skr å L å ng l ä roperiod  Teknisk skicklighet Liten kapitalmängd Integrerad prod. och handel. Moraliska ekonomin Det rättvisa priset Ränteförbud
  • 23. Kyrkan Kyrkan: reglerade äktenskap och människors själar. De världsliga lagarna: Reglerade brott. I praktiken svårt att hålla och striden kom att stå om just detta, ”vem ska bestämma”. De gregorianska reformerna: systematisering av den kristna läran. Investiturstriden: En strid om vem som har rätt att inrätta kyrkliga ämbeten.
  • 24. Klosterväsendet Klosterväsendet var vanligare i det bysantiska riket än i väst. Många reformer kom att ske då klostren hade samlat på sig rikedomar och förfallit när det gäller det andliga livet. Cistercienserorden: Grundades av Bernhard av Clairvaux 1090). Byggde nya kloster i öde marker och odlade upp ny jord.
  • 25. Munkordnar Munkarna hade kunskap om läkemedel och kom att driva hospital. Dominikanorden: Grundades 1216 och kallades svartbröder. Ville verka för tron. Franciskanorden: Grundades 1223 och kallades gråbröder. Ville följa kristus i fattigdom. De var båda tiggarordnar, de var tvungna att leva på gåvor och höll till i städerna.
  • 26. Korstågen Muslimerna hade erövrat det hela landet och de kristna pilgrimerna kunde inte bege sig dit. Korstågsrörelsen hade sitt upphov i att påvenUrban II vidkyrkomötetiClermontden27 november1095kallade till kombineratpilgrims- och fälttåg till det heliga landet för att befria detta. Gensvaret blev enormt; folkskaran som samlats, så stor att den inte fick plats i katedralen, avbröt påven med utrop av "Deus le volt!", 'Gud vill det!'
  • 27. Normalt pratar man om nio numrerade korståg, inriktade på att ta över eller stärka kontrollen över det Heliga landet, och i synnerhet Jerusalem För korsfararna gällde följande: [ De skulle avlägga ett löfte. Alla som gjorde detta fick ett kors fastsytt på kläderna, och var tvungna att resa till Jerusalem. För de som inte gjorde detta väntadeexkommunicering. Ingen fick delta utan att ha pratat med sin andlige rådgivare. Korståget var botgörande och gav förlåtelse för världsliga synder. Den som dog blevmartyr. Den som avlade löftet blev kyrkans tjänare och ställd under dessdomvärjo. Var och en fick finansiera sin egen resa. Korstågen var en dyr historia; mat och utrustning kostade motsvarande fyra årsinkomster för de flesta riddare. Deltagarnas världsliga ägodelar stod – i teorin – under kyrkans skydd under frånvaron. Korstågen var inte ren erövring; österns kyrkor skulle återlämnas till de som hade rätt till dem i alla intagna städer.
  • 28. Första korståget 1095-99 Det egentliga korståget startade planenligt hösten år 1096. Efter att ha gått överMindre Asienoch intagitAntiochiasamt med fredliga medel tagit kontroll överEdessainledde man den 7 juni1099belägringen av Jerusalem. Den14 julilyckades man ta sig in i staden. Efter slaget inleddes en grymmassakerpå alla stadens invånare, förutom de kristna som innan belägringen tvingats lämna staden.
  • 29.
  • 30. Korsfararstaterna Korsfararna organiserade sig snart i flera stater. Viktigast var detkungarikemed Jerusalem som huvudstad som leddes avBalduin av Boulogne. Man utvidgade till en början sin maktbas med hjälp av de italienska stadsstaterna i utbyte mot handelsprivilegier och tillfälliga förstärkningar.
  • 31.
  • 32. Riddarordnarna Enriddarordenbestod av riddare som var både krigare ochmunkar. Tempelherreordenvar föregångaren, bildad för att försvara pilgrimer i det Heliga landet från banditer. Bernhard av Clairvaux författade Tempelherreordens regler, och såg till att stilla de tvivel många hade inför en våldsbrukande munkorden
  • 33. Det andra kortåget 1144-1186 Ett andra korståg utlystes och man vandrade för att inta Damaskus. Man placerade sig utan vatten och efter fyra dagar fick man ge upp. Saladin intar mycket av kungariket Jerusalem. Saladin stoppas tillfälligt i slaget vis Motgisard Saladin slår ut i princip hela den kristna hären vid Hattin.
  • 34. Det tredje korståget 1189-1192 Den västliga kristna världen chockades av Saladins framgångar. PåvenGregorius VIIIutfärdade enbullasom skyllde nederlaget på de kristnas inbördes strider och synder, och uppmanade till ett nytt korståg. Det tredje korståget blev det största någonsin, och de tre mäktigaste världsliga ledarna i väst deltog: den tysk-romerske kejsarenFredrik Barbarossa,Filip II August av FrankrikeochRikard I Lejonhjärtaav England.
  • 35. Richard Lejonhjärta Lejonhjärta ville gå emot Egypten men lyckades inte utan man kom att försöka inta Jerusalem. Man misslyckades ett par gånger att hålla staden och en treårig vapenvila kom till stånd. Man vann lite landsområden och Lejonhjärta återvände hem.
  • 36. Det fjärde korståget 1202-1204 Det fjärde korståget var avsatt att riktas emot egypten. Man stannade till i Konstantinopel för att hjälpa en avsatt prins att få tillbaks tronen. Konstantinopel intogs och plundrades. Hundratals reliker fördes tillbaks till Europa. Man kom aldrig till Egypten.