2. Romerska riket Geografisk placering Klientsystemet Den romerska republiken Bra handelsl辰ge L辰ngs Tibern - st - V辰st Vadst辰lle Nord syd Etrusker i norr Greker i s旦der Bra jordbruksomr. Torra kullar Fuktiga 辰ngar L辰tt att f旦rsvara! Klassamh辰lle: Patricier - verklass Plebejer Sm奪b旦nder och hantverkare Senaten Adelsr奪d Formellt r奪dgivande, men i realiteten med stor makt. Konsuler (2 st.) H旦gsta 辰mbetsm辰n med civil och milit辰r makt. Diktator Kunde utses p奪 6 m奪n vid kris. Folkf旦rsamling(ar) Godk辰nde lagar Beslutade om krig Ingen debatt f旦rekom! Patronus Huvudman f旦r de ledande klanerna Klient Folket kn旦ts till olika klaner R旦ster Beskydd
3. Efter kejsar Marcus Aurelius (121 -180 e.kr) bryter inb旦rdeskriget ut igen under den sk. milit辰ranarkin. Detta tillsammans med invasioner av barbarer g旦r att riket f旦rsvagas. Riket 奪terh辰mtar sig dock igen under kejsarna Diocletianus och Konstantin (284-337 e.kr) Konstantin gynnade kristendomen som senare blev statsreligion Ny huvudstad Konstantinopel (Istanbul idag) Riket delas emellertid 395 i en 旦stlig och en v辰stlig del (Rom och Konstantinopel blir huvudst辰der). V辰st g奪r under 476 e. kr. men st lever kvar till den 29 maj 1453. Det kallas emellertid ofta det Bysantinska riket 0 100 200 300 400 500 e.kr Pax Romana 180 e.kr Oroligheter - Milit辰ranarkin - Tidiga invasioner terh辰mtning under Diocletianus och Konstantin 284-337 e.kr . Rom delas 395 e.kr V辰strom faller 476 e.kr
4. ldre medeltid Sjukdomar Ekonomisk nedg奪ng Minskad handel efter Romarrikets fall Kulturell nedg奪ng kad analfabetism Folkvandringar och invasioner - araber - vikingar Naturahush奪llning Feodalism F辰rre st辰der ldre medeltid En 旦versikt
5. Tidsaxel: Tidig medeltid H旦gmedeltid Senmedeltid 500 1000 1300 1500 Samh辰llsutvecklingen under perioden kan beskrivas p奪 f旦ljande s辰tt Det 辰r viktigt att komma ih奪g att begreppet medeltiden 辰r en efterhandskonstruktion. I olika l辰nder kan den t.ex. sluta vid olika tidpunkter (ex): 油 Sverige 1521 (Gustav Vasa tar makten) England 1485 (Tudor辰tten kommer till makten) Skottland 1560 (Reformationen genomf旦rs i landet) Reformationen 1517 stroms fall 1453 Columbus uppt辰cker Amerika 1492 油 P奪 olika s辰tt g奪r historien dock in i en ny fas vilket g旦r att man kan tala om att en epok slutar.
6. Folkvandringarna 370-600 e.kr. Dominoeffekt bildas d奪 Hunnerna er旦vrar omr奪den kring Svarta Havet. Slaver och Germaner f旦rflyttar sig och f奪r andra folk att f旦rflytta sig.
8. Kyrkan Kyrkan kom att v辰xa sig stark d奪 de bevarade skriften och det latinska spr奪ket. De gotiska kungarna s奪g upp till det romerska imperiet och f旦rknippade kyrkan med det gamla rom. Beskydd! Kyrkan kunde ocks奪 erbjuda kungen en legitimitet fr奪n sj辰lvaste Gud. F旦rh奪llande Kung & Kyrka blir tongivande under hela Medeltiden
9. Frankerriket 500-870 e.kr. Karl den store kr旦ntes av p奪ven till romersk kejsare 奪r 800. Han lovade att beskydda kyrkan och kyrkan kom att bekr辰fta hans auktoritet. Kulturell blomstring med bibliotek, skolor, kyrkor och kloster. Riket delas efter Karls d旦d i tre delar.
11. Feodalism Ett system d辰r soldater erbjuder sina tj辰nster till kungen i utbyte f旦r l辰n. L辰nsherrarna kunde i sin tur f旦rdela l辰net till vasaller (unders奪tar). Kungen kunde genom sina alla vasaller kontrollera st旦rre riken. Livegendom: R辰tten att bruka jord och f奪 beskydd i utbyte mot dagsverken och naturprodukter.
12. Islams framv辰xt Kalifat: Riken som skapades efter Mohammeds d旦d. Islam spred sig snabbt under de fyra f旦rsta kalifernas tid. Sharia b旦rjade v辰xa fram och Islams r辰ttskipning till辰mpades p奪 de nya omr奪dena. L辰ran spreds p奪 fredlig v辰g och genom er旦vringar.
13. Islamiska expansionen (661750油e.Kr.) 油 Expansion under油Profeten Mohammed,622632油e.Kr. 油 Expansion under de fyra r辰ttf辰rdiga油kaliferna,632661油e.Kr. 油 Expansion under det油umayyadiska油kalifatet,661750油e.Kr.
14. Det bysantiska riket Romarriket delades i en v辰stlig och 旦stlig del 奪r 395. Konstantinopel blev ny huvudstad i strom V辰xte starkt och 旦verlevde folkvandringarna. Kallades det Bysantiska riket, efter 600 e.kr. Kristendomen delas med p奪ven som 旦verhuvud f旦r v辰st och den otrodoxa kyrkan i 旦st med en patriark som ledare.
16. Trest奪ndsl辰ran De som bad, de som krigade och de som arbetade. Borgarna var en ny grupp som kom att st奪 utanf旦r, de som handlade.
17. Jordbruket Nya uppfinningar och nya s辰tt att bruka jorden gav ett 旦verskott och befolkningen v辰xer. J辰rnet blir billigare och nya redskap som harvar, hjulplogen och yxor f旦renklar bruket. I byarna 辰gde eller arrenderade b旦nderna tegar. Varje bonde hade en teg i varje 奪ker, f旦r att sprida riskerna f旦r missv辰xt. Man anv辰nde sig av tv奪- och tres辰de.
19. Handeln Den internationella handeln expanderar mellan 1000-1200 talet. Italienska st辰der f奪r ett uppsving som Venedig. Flandern och England handlar med ull och manifaktur. K旦pm辰nnen investerar vinsten och en marknadsekonomi v辰xer fram. Utveckling av: banker, krediter, valutor, bokf旦ring.
20. Urbaniseringen 1000-1300 St辰derna v辰xte fram vid hamnar och stategiska handelsleder. Europas st旦rsta st辰der fanns i Italien. Milano, Venedig, Genua och Florens. 100-200.000 inv奪nare per stad. Paris hade 80.000, London 40.000 och Stockholm 5-6000 inv奪nare.
21. Den medeltida staden Sj辰lvst辰ndiga politiska enheter som styrde sig sj辰lva. Staden bestod i huvudsak av handelsm辰n och hantverkare. Gillen f旦r handelsm辰n och skr奪n f旦r hantverkare. Priset skulle vara r辰ttvist!
22. kad handel Politisk stabilitet Befolknings旦kning Penningekonomins 奪terinf旦rande Utvecklingen av handelsf旦rbund Nordeuropa Vardagsvaror Norditalien Lyx Flandern Textilier Gillen i St辰derna Nya st 辰 der (sm奪 5 000-20 000 inv.) Handelsplatser Administrativa centra Borgar Egen lagstiftning Hantverk Skr 奪 L 奪 ng l 辰 roperiod Teknisk skicklighet Liten kapitalm辰ngd Integrerad prod. och handel. Moraliska ekonomin Det r辰ttvisa priset R辰ntef旦rbud
23. Kyrkan Kyrkan: reglerade 辰ktenskap och m辰nniskors sj辰lar. De v辰rldsliga lagarna: Reglerade brott. I praktiken sv奪rt att h奪lla och striden kom att st奪 om just detta, vem ska best辰mma. De gregorianska reformerna: systematisering av den kristna l辰ran. Investiturstriden: En strid om vem som har r辰tt att inr辰tta kyrkliga 辰mbeten.
24. Klosterv辰sendet Klosterv辰sendet var vanligare i det bysantiska riket 辰n i v辰st. M奪nga reformer kom att ske d奪 klostren hade samlat p奪 sig rikedomar och f旦rfallit n辰r det g辰ller det andliga livet. Cistercienserorden: Grundades av Bernhard av Clairvaux 1090). Byggde nya kloster i 旦de marker och odlade upp ny jord.
25. Munkordnar Munkarna hade kunskap om l辰kemedel och kom att driva hospital. Dominikanorden: Grundades 1216 och kallades svartbr旦der. Ville verka f旦r tron. Franciskanorden: Grundades 1223 och kallades gr奪br旦der. Ville f旦lja kristus i fattigdom. De var b奪da tiggarordnar, de var tvungna att leva p奪 g奪vor och h旦ll till i st辰derna.
26. Korst奪gen Muslimerna hade er旦vrat det hela landet och de kristna pilgrimerna kunde inte bege sig dit. 油 Korst奪gsr旦relsen hade sitt upphov i att p奪ven油Urban II vid油kyrkom旦tet油i油Clermont油den油27 november油1095油kallade till kombinerat油pilgrims- och f辰ltt奪g till det heliga landet f旦r att befria detta. Gensvaret blev enormt; folkskaran som samlats, s奪 stor att den inte fick plats i katedralen, avbr旦t p奪ven med utrop av "Deus le volt!", 'Gud vill det!'
27. Normalt pratar man om nio numrerade korst奪g, inriktade p奪 att ta 旦ver eller st辰rka kontrollen 旦ver det Heliga landet, och i synnerhet Jerusalem F旦r korsfararna g辰llde f旦ljande: [ De skulle avl辰gga ett l旦fte. Alla som gjorde detta fick ett kors fastsytt p奪 kl辰derna, och var tvungna att resa till Jerusalem. F旦r de som inte gjorde detta v辰ntade油exkommunicering. Ingen fick delta utan att ha pratat med sin andlige r奪dgivare. Korst奪get var botg旦rande och gav f旦rl奪telse f旦r v辰rldsliga synder. Den som dog blev油martyr. Den som avlade l旦ftet blev kyrkans tj辰nare och st辰lld under dess油domv辰rjo. Var och en fick finansiera sin egen resa. Korst奪gen var en dyr historia; mat och utrustning kostade motsvarande fyra 奪rsinkomster f旦r de flesta riddare. Deltagarnas v辰rldsliga 辰godelar stod i teorin under kyrkans skydd under fr奪nvaron. Korst奪gen var inte ren er旦vring; 旦sterns kyrkor skulle 奪terl辰mnas till de som hade r辰tt till dem i alla intagna st辰der.
28. F旦rsta korst奪get油 1095-99 Det egentliga korst奪get startade planenligt h旦sten 奪r 1096. Efter att ha g奪tt 旦ver油Mindre Asien油och intagit油Antiochia油samt med fredliga medel tagit kontroll 旦ver油Edessa油inledde man den 7 juni油1099油bel辰gringen av Jerusalem. Den油14 juli油lyckades man ta sig in i staden. Efter slaget inleddes en grym油massaker油p奪 alla stadens inv奪nare, f旦rutom de kristna som innan bel辰gringen tvingats l辰mna staden.油
30. Korsfararstaterna油 Korsfararna organiserade sig snart i flera stater. Viktigast var det油kungarike油med Jerusalem som huvudstad som leddes av油Balduin av Boulogne. Man utvidgade till en b旦rjan sin maktbas med hj辰lp av de italienska stadsstaterna i utbyte mot handelsprivilegier och tillf辰lliga f旦rst辰rkningar.
32. Riddarordnarna 油 En油riddarorden油bestod av riddare som var b奪de krigare och油munkar.油 Tempelherreorden油var f旦reg奪ngaren, bildad f旦r att f旦rsvara pilgrimer i det Heliga landet fr奪n banditer. 油 Bernhard av Clairvaux f旦rfattade Tempelherreordens regler, och s奪g till att stilla de tvivel m奪nga hade inf旦r en v奪ldsbrukande munkorden
33. Det andra kort奪get 1144-1186 Ett andra korst奪g utlystes och man vandrade f旦r att inta Damaskus. Man placerade sig utan vatten och efter fyra dagar fick man ge upp. Saladin intar mycket av kungariket Jerusalem. Saladin stoppas tillf辰lligt i slaget vis Motgisard Saladin sl奪r ut i princip hela den kristna h辰ren vid Hattin.
34. Det tredje korst奪get 1189-1192 Den v辰stliga kristna v辰rlden chockades av Saladins framg奪ngar. P奪ven油Gregorius VIII油utf辰rdade en油bulla油som skyllde nederlaget p奪 de kristnas inb旦rdes strider och synder, och uppmanade till ett nytt korst奪g. Det tredje korst奪get blev det st旦rsta n奪gonsin, och de tre m辰ktigaste v辰rldsliga ledarna i v辰st deltog: den tysk-romerske kejsaren油Fredrik Barbarossa,油Filip II August av Frankrike油och油Rikard I Lejonhj辰rta油av England.
35. Richard Lejonhj辰rta Lejonhj辰rta ville g奪 emot Egypten men lyckades inte utan man kom att f旦rs旦ka inta Jerusalem. Man misslyckades ett par g奪nger att h奪lla staden och en tre奪rig vapenvila kom till st奪nd. Man vann lite landsomr奪den och Lejonhj辰rta 奪terv辰nde hem.
36. Det fj辰rde korst奪get 1202-1204 Det fj辰rde korst奪get var avsatt att riktas emot egypten. Man stannade till i Konstantinopel f旦r att hj辰lpa en avsatt prins att f奪 tillbaks tronen. Konstantinopel intogs och plundrades. Hundratals reliker f旦rdes tillbaks till Europa. Man kom aldrig till Egypten.
