șĘșĘߣ

șĘșĘߣShare a Scribd company logo

Metodhandledning Kalmarsamverkan - 25 kommuner i ett svep

‱Download as DOCX, PDF‱
‱
Digidel 2013
Digidel 2013

Digidel Sydost fick med sig 25 kommuner i ett svep. LÀs om hur de gjorde för att lyckas att skapa ett samarbete över grÀnserna mellan bibliotek och studieförbund och tillsammans med flera kommuner.

1 of 8
Download to read offline
Kalmarsamverkan - en metodhandledning för bibliotek/folkbildning i kampanjen Digidel 2013 Det var inte sĂ„ lĂ€nge sedan som folkbildningen och biblioteken tillsammans tog ansvar och utbildade Svenska folket i lĂ€s- och skrivkunskap för hundra Ă„r sedan. LĂ€s- och skrivhadedĂ„ blivit biljetten till viktig samhĂ€llsinformation och möjlighet att utöva sina skyldigheter och rĂ€ttigheter i ett demokratiskt Sverige. I vĂ„ra dagar lever vi mitt i en omvĂ€lvande tid dĂ„ samhĂ€llet och dess kommunikation genomgĂ„r en digitalisering. Kunskap om hur vi kommunicerar och navigerar pĂ„ Internet blir dĂ€rför inte bara vĂ€rdefull utan ocksĂ„ nödvĂ€ndig. De senaste Ă„ren har vi sett hur landskapet för hur vi kommunicerar med varandra snabbt ritats om. Vi ser med Internets framvĂ€xt ett gigantiskt nĂ€tverk dĂ€r vi bĂ„de kan vara konsumenter och producenter och utbyta tankar och idĂ©er utan att vara begrĂ€nsade till tid och rum. Internet Ă€r ett verktyg sĂ„ kraftfullt nĂ€r det visar sina bĂ€sta sidor att det till och med förmĂ„r att försĂ€tta diktaturer ur spel. MĂ„nga haranpassat sig till det nya och företag och Ă€ven myndigheter och kommuner ser nyttor medatt stĂ€nga den analoga butiken för att flytta ut (eller in) pĂ„ Internet (se Nyttan av digital delaktighet – ett producentperspektiv). Problematiken Ă€r att lĂ„ngt ifrĂ„n alla, hela 1,3 miljoner svenskar (enligt undersökningen Internet och Svenskarna) kĂ€nner sig idag inte med i detta nya digitala samhĂ€lle som tagit form. Forskarna Ellen Helsper och Olle Findahl (lĂ€nk till aktuella undersökningar) har funnits att det Ă€r det dessutom Ă€r de grupper som redan befinner sig i ett socioekonomiskt utanförskap som riskerar att inte förvĂ€rva nyckeln in i den digitala gemenskapen. De riskerar nu lĂ„sas fast i ett dubbelt utanförskap. För att tala om en digital demokrati krĂ€vs dĂ€rför gemensamma krafttag för att omfamna Ă€ven de som Ă€nnu inte tagit steget ut pĂ„ nĂ€tet och ge dem möjlighet att upptĂ€cka och lĂ€ra det digitala sprĂ„ket. DĂ€rför Ă€r digital delaktighet Ă€r en av vĂ„r tids viktigaste samhĂ€llsfrĂ„gor. Alla mĂ„ste vĂ„ga, kunna och vilja anvĂ€nda Internet. Att sparka igĂ„ng Christer Bergqvist, Regionbibliotekarie i Kalmar lĂ€n, satt med i Bildningsförbundets styrelse och som sĂ„ mĂ„nga andra observerade han hur samhĂ€llets antog en alltmer digital gestalt. Delaktighet har alltid legat i bibliotekens grunduppdrag. För Christer Bergqvist och hans vĂ€nner i Kalmar lĂ€n stod det klart och tydligt, digital delaktighet Ă€r en frĂ„ga om demokrati och delaktighet. Digidel 2013 med syftet att fĂ„ 500 000 fler med i den digitala gemenskapen var en kampanj de mĂ„ste haka pĂ„. Studieförbunden kĂ€nde likadant.Tillsammans slog de samman sina kloka huvuden och grunnade. Hur fĂ„r man 5 000 fler att bli digitalt delaktiga i Kalmar lĂ€n med hjĂ€lp av bibliotek och studieförbund?
HĂ€r beskriver vi efter en intervju med Christer Bergqvist, regionbibliotekarie Kalmar lĂ€n, (20111228)metoden Kalmarsamverkan. Hur en gemensam kraftsamling under flaggan Digidel 2013 lyckades ena Kalmar, Blekinge och Kronobergs lĂ€n och samordna bibliotek och folkbildning regionalt och lokalt för att fĂ„ fler digitalt delaktiga. Hur startade Kalmarsamverkan? IdĂ©n och modellen för Digidel 2013 i lĂ€nen var helt enkelt att biblioteken fĂ„ngade in och inspirerade mĂ„lgruppen, de icke digitalt delaktiga, till att vilja gĂ„ en kort studiecirkel som anordnades av studieförbunden till ett starkt reducerat pris. MĂ„let var att Kalmar skulle fĂ„ 5 000 fler digitalt delaktiga innan utgĂ„ngen av Ă„r 2013. Först fanns det en del frĂ„gor att ta stĂ€llning till. Vilka Ă€r aktörerna regionalt och lokalt? Hur fĂ„r man dessa aktörer att samarbeta mot ett gemensamt mĂ„l? Regionalt och lokalt? Vad kan vi göra frĂ„n regionalt hĂ„ll? Incitament? Hur kan organiseringen se ut lokalt och regionalt? Vad Ă€r digitalt delaktig? Vilka roller ska aktörerna ha? Vilka viktiga ingredienser bör vara med i en regional strategi för att arbetet skall bli bra lokalt? Vilket stöd behövs frĂ„n regionalt hĂ„ll till det lokala planet? Är lokala kvantitativa mĂ„l av vĂ€rde? Samarbete & organisation TerrĂ€ngen sonderades i lĂ€nen och det uppdagades att biblioteksprojektet, frĂ„n nyfiken till rik redan erbjöd ett existerande nĂ€tverk mellan de 25 kommunerna att bygga vidare pĂ„ för att fĂ„ 11 000 fler digitalt delaktiga. Studieförbunden hade ocksĂ„ tillgĂ„ng till lokaler som kostnadsfritt kunde brukas för cirklar. FörutsĂ€ttningarna för att lyckas ökade med tre viktiga ledord. - Tydlighet i budskapet - Transparens - FramförhĂ„llning I ett första skede tog lĂ€nsbiblioteken och bildningsförbunden kontakt för samverkan regionalt och tillsammans upprĂ€ttade de en gemensam regional strategi. ”En gemensam strategi för alla inblandade och ett gemensamt mĂ„l att strĂ€va emot satte en stabil grund för projektet att bygga vidare pĂ„. ” För att skapa överblick och samordning sattes en samverkansgrupp samman med 5 regionala representanter. Deras uppgift var att överblicka projekten i Digidel 2013. Samverkansgruppen utsĂ„g ocksĂ„ en kontaktperson som representant för respektive organisation, en för biblioteken och en för studieförbunden gemensamt. De hade ocksĂ„ förfogande över en liten budget för att kunna ta vissa kostnader för att producera material och resor och operera sjĂ€lvgĂ„ende. ” För att Kalmar skulle fĂ„ samman en gemensam strategi för Digidel tillsammans med LĂ€nsbibliotek Sydost sĂ„ skapades en överenskommelse att uppfylla. ‱ Samarbetsgrupper i varje kommun (25) - Som har ett kvantitativt mĂ„l
- Som upprĂ€ttar gemensamma marknadsplaner (lokal budget) ‱ Klar rollfördelning mellan studieförbund (minicirkel = nedsatt pris) och bibliotek (prova-pĂ„verksamhet, inspirationsmöten) ‱ Gemensamt studiematerial för alla studieförbund ‱ KartlĂ€ggning av den digitala infrastrukturen ‱ Den icke digitalt delaktiga Ă€r utgĂ„ngspunkt, inte bibliotek eller studieförbund ‱ Gemensamt marknadsföringsmaterial Det gemensamma mĂ„let var att rĂ€cka ut handen Ă„t 11 000 invĂ„nare och ta med dem ut pĂ„ nĂ€tet. Lokal skala Regionens gemensamma mĂ„l kunde senare skalas och brytas ned till lokala mĂ„l och strategier i respektive kommun. PĂ„ regional nivĂ„ försökte man i sin tur ge en hjĂ€lpande hand och anordnade inspirationsmöten, lĂ€nka till kursmaterial och tipsade om lĂ€nkar sĂ„som spelet fĂ„nga musen. http://www.tampere.fi/kirjasto/nettinysse/fangamusen/fangamusen.html Kalmars förslag pĂ„ lokal arbetsplan: Regelbundna möten i arbetsgrupperna (en person i gruppen utses som kontaktperson och sammankallande) Gemensamt bestĂ€mma mĂ„lgrupp/mĂ„lgrupper att arbeta mot under en viss period Planera för inspirationstrĂ€ffar 2-3 ggr/termin Planera för Prova-pĂ„-trĂ€ffar; till exempel pĂ„ bestĂ€mda dagar, x dagar/vecka samt hur anmĂ€lningarna till dem ska se ut (finns förslag pĂ„ Digidels blogg). Planera för uppsökande verksamhet; gĂ„ ut dĂ€r den utvalda mĂ„lgruppen finns för att informera om Digidel och studiecirkeln samt dela ut broschyrer. Planera för hur marknadsföringen ska gĂ„ till; affischer, annonser, anslag, utdelning av broschyrer pĂ„ offentliga platser, uppsökande etc. BestĂ€mma hur arbetsgĂ„ngen ska se ut betrĂ€ffande anmĂ€lningar till cirkeln, grupperingar av anmĂ€lningarna osv. (se förslag under Rollfördelning) Genom att bryta ned huvudmĂ„let i bitar realiserades önskan om fler digitalt delaktiga till en konkret handlingsplan för hur det faktiskt i praktiken skulle ske. (se bilaga 1 och 2) ”Större övergripande mĂ„l delades Ă€ven in i delmĂ„l. Vimmerby satte till exempel 330 personer som huvudmĂ„l och dessa personer delades in sin tur in delmĂ„let 132 nya digitalt delaktiga per Ă„r. ” En set-up för Digidel 2013 var klar dĂ€r frĂ„gan vad som skulle göras och hur var en nöt som knĂ€ckts frĂ„n regional till lokal nivĂ„. Framför allt ville Kalmar vĂ€cka lusten och fokuserade dĂ€rför pĂ„ att vĂ€cka upptĂ€ckaranda och förmedla alla fördelar med att vara delaktig pĂ„ nĂ€tet. Kampanjen budskap bestĂ€mdes dĂ€rför vara ”Nyfiken pĂ„ Internet”? Genomförande Hur gjorde Kalmar dĂ„? I praktiken innebar Digidelprojektet att studieförbunden erbjöd minicirklar till en kraftigt reducerad kostnad, 3 gĂ„nger 3 timmar för endast 300 kronor. Biblioteken i sin tur erbjöd
prova-pĂ„ och inspirationstrĂ€ffar med inbjudna aktörer som till exempel banken. Konceptet blev en trestegsraket som kunde repeteras beroende pĂ„ hur stort intresset blev. 1. inspirationstrĂ€ff pĂ„ biblioteken 2. prova pĂ„ pĂ„ biblioteken 3. studiecirklar hos studieförbunden Nytta och nöje var ledorden för inspirationstrĂ€ffarna. MönsterĂ„s var en av alla de kommuner dĂ€r bibliotekspersonal höll i trĂ€ffarna och Ă€ven bjöd in gĂ€ster sĂ„som banken pĂ„ orten. Under trĂ€ffarna behövdes det budgeteras för extra personal och fika. ”Varje trĂ€ff hade ett tema som kunde vara alltifrĂ„n nedladdning av digitala talböcker till att bjuda in ortens bank att förklara Internetbanken. ” Individuell handledning Prova pĂ„ aktivitet pĂ„ biblioteken innebar individuell handledning, en form dĂ€r hjĂ€lpen kananpassas efter varje person behov och önskemĂ„l. Att finna varje persons intressenyckel Ă€r sĂ€rskilt viktigt för nybörjare. Det fanns inte heller pĂ„ biblioteken möjlighet att ta emot större grupper pĂ„ en och samma gĂ„ng pĂ„ grund av begrĂ€nsad tillgĂ„ng till teknik och lokaler. Studieförbunden tog vid nĂ€r biblioteket fĂ„ngat intresset och erbjöd kursverksamhet. ”Att det fanns material pĂ„ plats och att möjligheter att utveckla sitt intresse var viktigt nĂ€r man fĂ„ngat intresset för att lĂ€ra mer om Internet.” Kalmars ansvarsuppdelning mellan bibliotek och studieförbund sĂ„g ut sĂ„ hĂ€r: Bibliotek - Bjuda in allmĂ€nheten till inspirationstrĂ€ffar - Ansvara för att inspirationstrĂ€ffar genomförs i samverkan med studieförbund. - Se till att det finns broschyrer pĂ„ alla bibliotek i kommunen som presenterar studiecirklarna. - Utbilda sin personal att prata för Digidel-cirklarna pĂ„ prova-pĂ„-trĂ€ffarna. - Samla in anmĂ€lningar till Digidel-cirklar - Fördela Digidel-cirklar till studieförbunden - Ansvara för att en kontaktperson utses i varje arbetsgrupp. Studieförbund - Kalla och fakturera deltagare till Digidelstudiecirklar. - Bekosta ledare till studiecirklarna. - Medverka pĂ„ inspirationstrĂ€ffar pĂ„ biblioteken och i samrĂ„d med biblioteken planera för dem samt eventuellt medverka vid Prova-pĂ„-trĂ€ffar pĂ„ biblioteket. - Medverka i lokala arbetsgrupper gĂ€llande Digidel.
- Informera i sina medlemsorganisationer om Digideloch uppmana dem att anmĂ€la sig till biblioteken. - Via sina kontaktnĂ€t sprida Digidel. Riskanalys En stor del av succĂ©n lĂ„g i att tidigt i processen tĂ€nka strategiskt och förekomma eventuella problem. DĂ€rför gjordes tidigt en riskanalys dĂ€r nĂ„gra troliga svaga punkter vaskades fram. ‱ LĂ€tt att nĂ„ mĂ„lgruppen i början, men sedan blir det svĂ„rare ‱ Avundsjuka mellan studieförbund och studieförbund, bibliotek ‱ ”Ska vi göra detta ocksĂ„?” ‱ Att hĂ„lla cirkelavgiften lĂ„g ‱ Alla kommuner stĂ€ller inte upp I riskanalysen uppdagades det att en av de viktigaste punkterna för att lyckas var att roller och uppdrag för inblandade aktörer, som bibliotek och studieförbund var tydliga och avgrĂ€nsade. Medvetenheten om vad som kunde gĂ„ fel motverkadeintern konkurrens, missförstĂ„nd och kommunikationsmissar. Det hĂ€nde att kontaktpersonerna nĂ„gon gĂ„ng fick gĂ„ in och knuffa i rĂ€tt riktning nĂ€r nĂ„got missförstĂ„nd uppstĂ„tt och problem löstes mĂ„nga gĂ„nger innan de uppstod. Det Ă€r viktigt att studieförbunden sinsemellan samarbetar. Det Ă€r viktigt att bibliotek och studieförbund samarbetar. Kommunikationen förbĂ€ttrades ocksĂ„ nĂ€r alla bibliotek respektive bildningsförbund enades kring en kontaktperson som förmedlade samma information till de sina. Kontaktpersonerna hade ocksĂ„ tillgĂ„ng till en budget för att kunna producera visst material och genomföra resor. Uppsökande verksamhet Allra viktigast för att lyckas i samtliga kommuner ser Christer att det satsades stort pĂ„ att Ă„ka ut till alla kommuner för att sĂ€ga hej och berĂ€tta varför Digidel 2013 Ă€r ett angelĂ€get projekt. I MönsterĂ„s gick det till sĂ„ att det under fyra inledande veckor gjordes besök för att marknadsföra bibliotekets aktiviteter via pensionĂ€rsorganisationerna PRO, SPF samt via Ă€ldreomsorgens trĂ€ffpunkter. PĂ„ listan stod ocksĂ„ bygdens hembygdsföreningar. Det visade sig att den uppsökande verksamheten gav störst effekt. Kommunikationsarbete Utöver besöken togs redan tidigare etablerade kanaler tillvara som studieförbundens ordinarie utskick till mĂ„lgruppen och pĂ„ etablerade trĂ€ffar för mĂ„lgruppen passade man pĂ„ att informera om Digidel 2013 och vikten av digital delaktighet. För att vara dĂ€r mĂ„lgruppen befann sig anvĂ€ndes ocksĂ„ traditionell media som annonsering i traktens lokala reklamblad och den lokala pressen matades med information, affischer klistrades upp och webben anvĂ€ndes flitigt för nĂ„ mĂ„lgruppen via mellanhĂ€nder. Kampanjen satte inte igĂ„ng förrĂ€n alla satt med i DigidelbĂ„ten. Gemensamt studiematerial En annan idĂ© som föll vĂ€l ut var att arbeta utifrĂ„n ett gemensamt studiematerial alla kunde anvĂ€nda sig av. (lĂ€nka till studiematerialet) Kursmaterialet förenklade kommunikation och upplĂ€gg för alla som deltog och det var lĂ€tt att köra igĂ„ng projekt i sin kommun nĂ€r allt redan var fĂ€rdigpaketerat för att börja. Finanisering Framförallt gĂ€ller det att se hur digital delaktighet bidrar till nytta och med prioriteringar anvĂ€nda sig av befintliga resurser och tjĂ€nster.
Christer tipsar om att söka pengar hos sina egna regionförbund för biblioteken. Kalmar sökte sjĂ€lva smörjmedel för att fĂ„ igĂ„ng Digidel 2013 frĂ„n regionförbundet och fick 300 000. De regionala kvantitativa mĂ„len skalades ned pĂ„ lokal nivĂ„. Alla som ville ta del av pengarna behövde göra en aktivitets och marknadsföringsplan som lades pĂ„ styrgruppens bord för att godkĂ€nnas. Pengarna gick till lokalkostnader för studieförbunden vilket gjorde att kurser kunde erbjudas för det subventionerade priset 300 kronor. Bibliotek fick pengar för att arbeta uppsökandeoch jobba med marknadsföring i samarbete med de lokala studieförbunden. En del av budgeten avsattes ocksĂ„ för saker som vanliga annonser i gratistidningar som Kalmarposten för att finnas dĂ€r mĂ„lgruppen finns. Varje punkt i marknadsplanen fick ett tydligt mĂ„l dĂ€r vad som skulle göras och hur det skulle göras konkretiserades. Vi informerar pĂ„ möten under v.34-37. Vi kommer att bjuda in lokalpressen till information i v.37. Vi kommer att ha en annons i det lokala reklambladet Strandabladet med vĂ„ra aktiviteter, i v.37. Kostnad berĂ€knas till 3900: - samt ytterligare en motsvarande annons senare i höst eller under vĂ„ren. Vad blev resultatet? Idag ser biblioteken sin roll förĂ€ndras och digital delaktighet synliggör vidgade perspektiv. Projektet Digidel 2013 bevisade att det finns vinster för alla parter att vinna pĂ„ fler digitalt delaktiga.Christer ser att nyttiga sidoeffekter var att projektet Digidel 2013 öppnade upp dörren för nya spĂ€nnande samarbetenoch nya stigar trampades. Inte minst fann nya besökare dörren in till bibliotekensom idag erbjuder sĂ„ mycket mer Ă€n att lĂ„na ut böcker. Digidel 2013 har Ă€ven bidragit till ökad samhĂ€llsnytta nĂ€r fler kan delta i samhĂ€llets digitala kommunikation. Kalmar Ă€r nöjda. De problem som uppstod var frĂ€mst att det pĂ„ en del mindre orter fattades cirkelledare, datorer och studielokaler. Ӏn Ă€r alla inte heller med pĂ„ DigideltĂ„get. Nu stĂ„r folkhögskolorna, gymnasiebiblioteken och högskolebiblioteken pĂ„ tur. ” (Kan byggas pĂ„?) Hur ser framtiden ut? I Kalmar pĂ„gĂ„r just nu nĂ€sta steg in i den digitala delaktigheten pĂ„ studieförbunden. Nu skapas tvĂ„ material för studieledare, ett för de digitalt delaktiga, ett för de icke digitalt delaktiga. Kalmar bedömer den viktigaste förutsĂ€ttningen för att lyckas under 2012-2014 vara att ytterligare regionala medel vigs Ă„t digital delaktighetsarbetet som kan stimulera arbetet med att digitalisera de traditionella cirklarna. Det blir dĂ„ viktigt att Ă€ven rikta sin blick mot politikerna. ”Resurser mĂ„ste avsĂ€ttas i bibliotekens ordinarie verksamhet sĂ„ att inspirationsmöten och prova-pĂ„ trĂ€ffar blir en naturlig del av bibliotekens verksamhet.” Christer sĂ€ger sĂ„ hĂ€r om framtiden.
”I framtiden vet alla medborgare att man gĂ„r till biblioteket om man behöver fĂ„ mer kunskap i hur man anvĂ€nder Internet. DĂ„ har arbetsmetoderna i Digidelprojektet integrerats i bibliotekens ordinarie verksamheter, lika naturlig som sagostunder.Studieförbunden i sin tur anordnar inte bara studiecirklar dĂ€r man kan lĂ€ra sig grunderna i Internet och it. Dess studieledare och studiedeltagare Ă€r ocksĂ„ digitaliserade.” Att bibliotek och studieförbund bygger vidare pĂ„ sitt goda samarbete Ă€r en förutsĂ€ttning och att bibliotek och studieförbund prioriterar det uppsökande arbetet i samarbete. ”Vi hoppas kunna korta startstrĂ€ckan och bjuda pĂ„ erfarenheter sĂ„ att nĂ€sta projekt kan bli en utveckling av det förra. Alla ska inte behöva börja frĂ„n början och vi erbjuder de som vill att anpassa och produktutveckla vĂ„rt koncept efter sina förutsĂ€ttningar. Förhoppningsvis kan lĂ€rdomar frĂ„n vĂ„rt projeket inspirera till mĂ„nga fler engagerar sig i Digidel 2013 och gör insatser för att fĂ„ fler digitalt delaktiga.” Ytterligare regionala smörjmedel Att Digidel kan föras in i ”traditionella” cirklar Det uppsökande arbetet Att Digidel blir en naturlig del av bibliotekens arbete Att det finns tillrĂ€ckligt med cirkelledare och datorer Christer ser framför allt framgĂ„ngen för Kalmars samverkan kring Digidel 2013 som ett resultat av en unison strategi regionalt och ett gemensamt mĂ„l. Med en god mĂ„lsĂ€ttning hos ledningen var förutsĂ€ttningarna goda för att kicka igĂ„ng Digidel 2013. Nu hoppas han att fler ska bli inspirerade och göra en insats för digital delaktighet utifrĂ„n förutsĂ€ttningar och förmĂ„ga. // En sammanfattning efter intervju med Christer Bergqvist, Regionbiblioteket Kalmar lĂ€n 20111228samt senare kompletteringar. Bilagor 1. Marknadsplan och aktplan för Högsby MönsterĂ„s 2. Vimmerbys marknadsplan LĂ€nkar Digidel 2013 www.digidel.se Kalmar regionförbund om Digidel 2013 http://www.kalmar.regionforbund.se/en/Verksamheter/Regionbiblioteket/IKT-lyftet/ Digidelbloggen Kalmar/Blekinge/Kronoberg http://digidelsydostkalmar.wordpress.com/ Kursmaterial http://www.digidel.se/material/utbildningsmaterial/kursmaterial-blekinge-kalmar-kronobergs- lan/ Internet och Svenskarna 2011 https://www.iis.se/pressmeddelanden/rapporten-svenskarna-och-internet-2011 Nyttan av digital delaktighet – ett producentperspektiv http://www.digidel.se/just-nu/vad-tjanar-foretag-och-kommuner-pa-digital-delaktighet/ Olle Findahl – förelĂ€sning Internetdagarna 2011 http://www.youtube.com/watch?v=9czAj7XRwrc&list=UU- tQuQmNIg82lF5zZN8KA3w&index=7&feature=plcp Ellen Helsper – förelĂ€sning Internetdagarna 2011
http://www.youtube.com/watch?v=KmCVgUjjCOY&list=UU- tQuQmNIg82lF5zZN8KA3w&index=8&feature=plcp Kontakt: Ellen Petterssonellen.pettersson@iis.se Christer Bergqvist Christer.Bergqvist@rfkl.se

More Related Content

Metodhandledning Kalmarsamverkan - 25 kommuner i ett svep

  • 1. Kalmarsamverkan - en metodhandledning för bibliotek/folkbildning i kampanjen Digidel 2013 Det var inte sĂ„ lĂ€nge sedan som folkbildningen och biblioteken tillsammans tog ansvar och utbildade Svenska folket i lĂ€s- och skrivkunskap för hundra Ă„r sedan. LĂ€s- och skrivhadedĂ„ blivit biljetten till viktig samhĂ€llsinformation och möjlighet att utöva sina skyldigheter och rĂ€ttigheter i ett demokratiskt Sverige. I vĂ„ra dagar lever vi mitt i en omvĂ€lvande tid dĂ„ samhĂ€llet och dess kommunikation genomgĂ„r en digitalisering. Kunskap om hur vi kommunicerar och navigerar pĂ„ Internet blir dĂ€rför inte bara vĂ€rdefull utan ocksĂ„ nödvĂ€ndig. De senaste Ă„ren har vi sett hur landskapet för hur vi kommunicerar med varandra snabbt ritats om. Vi ser med Internets framvĂ€xt ett gigantiskt nĂ€tverk dĂ€r vi bĂ„de kan vara konsumenter och producenter och utbyta tankar och idĂ©er utan att vara begrĂ€nsade till tid och rum. Internet Ă€r ett verktyg sĂ„ kraftfullt nĂ€r det visar sina bĂ€sta sidor att det till och med förmĂ„r att försĂ€tta diktaturer ur spel. MĂ„nga haranpassat sig till det nya och företag och Ă€ven myndigheter och kommuner ser nyttor medatt stĂ€nga den analoga butiken för att flytta ut (eller in) pĂ„ Internet (se Nyttan av digital delaktighet – ett producentperspektiv). Problematiken Ă€r att lĂ„ngt ifrĂ„n alla, hela 1,3 miljoner svenskar (enligt undersökningen Internet och Svenskarna) kĂ€nner sig idag inte med i detta nya digitala samhĂ€lle som tagit form. Forskarna Ellen Helsper och Olle Findahl (lĂ€nk till aktuella undersökningar) har funnits att det Ă€r det dessutom Ă€r de grupper som redan befinner sig i ett socioekonomiskt utanförskap som riskerar att inte förvĂ€rva nyckeln in i den digitala gemenskapen. De riskerar nu lĂ„sas fast i ett dubbelt utanförskap. För att tala om en digital demokrati krĂ€vs dĂ€rför gemensamma krafttag för att omfamna Ă€ven de som Ă€nnu inte tagit steget ut pĂ„ nĂ€tet och ge dem möjlighet att upptĂ€cka och lĂ€ra det digitala sprĂ„ket. DĂ€rför Ă€r digital delaktighet Ă€r en av vĂ„r tids viktigaste samhĂ€llsfrĂ„gor. Alla mĂ„ste vĂ„ga, kunna och vilja anvĂ€nda Internet. Att sparka igĂ„ng Christer Bergqvist, Regionbibliotekarie i Kalmar lĂ€n, satt med i Bildningsförbundets styrelse och som sĂ„ mĂ„nga andra observerade han hur samhĂ€llets antog en alltmer digital gestalt. Delaktighet har alltid legat i bibliotekens grunduppdrag. För Christer Bergqvist och hans vĂ€nner i Kalmar lĂ€n stod det klart och tydligt, digital delaktighet Ă€r en frĂ„ga om demokrati och delaktighet. Digidel 2013 med syftet att fĂ„ 500 000 fler med i den digitala gemenskapen var en kampanj de mĂ„ste haka pĂ„. Studieförbunden kĂ€nde likadant.Tillsammans slog de samman sina kloka huvuden och grunnade. Hur fĂ„r man 5 000 fler att bli digitalt delaktiga i Kalmar lĂ€n med hjĂ€lp av bibliotek och studieförbund?
  • 2. HĂ€r beskriver vi efter en intervju med Christer Bergqvist, regionbibliotekarie Kalmar lĂ€n, (20111228)metoden Kalmarsamverkan. Hur en gemensam kraftsamling under flaggan Digidel 2013 lyckades ena Kalmar, Blekinge och Kronobergs lĂ€n och samordna bibliotek och folkbildning regionalt och lokalt för att fĂ„ fler digitalt delaktiga. Hur startade Kalmarsamverkan? IdĂ©n och modellen för Digidel 2013 i lĂ€nen var helt enkelt att biblioteken fĂ„ngade in och inspirerade mĂ„lgruppen, de icke digitalt delaktiga, till att vilja gĂ„ en kort studiecirkel som anordnades av studieförbunden till ett starkt reducerat pris. MĂ„let var att Kalmar skulle fĂ„ 5 000 fler digitalt delaktiga innan utgĂ„ngen av Ă„r 2013. Först fanns det en del frĂ„gor att ta stĂ€llning till. Vilka Ă€r aktörerna regionalt och lokalt? Hur fĂ„r man dessa aktörer att samarbeta mot ett gemensamt mĂ„l? Regionalt och lokalt? Vad kan vi göra frĂ„n regionalt hĂ„ll? Incitament? Hur kan organiseringen se ut lokalt och regionalt? Vad Ă€r digitalt delaktig? Vilka roller ska aktörerna ha? Vilka viktiga ingredienser bör vara med i en regional strategi för att arbetet skall bli bra lokalt? Vilket stöd behövs frĂ„n regionalt hĂ„ll till det lokala planet? Är lokala kvantitativa mĂ„l av vĂ€rde? Samarbete & organisation TerrĂ€ngen sonderades i lĂ€nen och det uppdagades att biblioteksprojektet, frĂ„n nyfiken till rik redan erbjöd ett existerande nĂ€tverk mellan de 25 kommunerna att bygga vidare pĂ„ för att fĂ„ 11 000 fler digitalt delaktiga. Studieförbunden hade ocksĂ„ tillgĂ„ng till lokaler som kostnadsfritt kunde brukas för cirklar. FörutsĂ€ttningarna för att lyckas ökade med tre viktiga ledord. - Tydlighet i budskapet - Transparens - FramförhĂ„llning I ett första skede tog lĂ€nsbiblioteken och bildningsförbunden kontakt för samverkan regionalt och tillsammans upprĂ€ttade de en gemensam regional strategi. ”En gemensam strategi för alla inblandade och ett gemensamt mĂ„l att strĂ€va emot satte en stabil grund för projektet att bygga vidare pĂ„. ” För att skapa överblick och samordning sattes en samverkansgrupp samman med 5 regionala representanter. Deras uppgift var att överblicka projekten i Digidel 2013. Samverkansgruppen utsĂ„g ocksĂ„ en kontaktperson som representant för respektive organisation, en för biblioteken och en för studieförbunden gemensamt. De hade ocksĂ„ förfogande över en liten budget för att kunna ta vissa kostnader för att producera material och resor och operera sjĂ€lvgĂ„ende. ” För att Kalmar skulle fĂ„ samman en gemensam strategi för Digidel tillsammans med LĂ€nsbibliotek Sydost sĂ„ skapades en överenskommelse att uppfylla. ‱ Samarbetsgrupper i varje kommun (25) - Som har ett kvantitativt mĂ„l
  • 3. - Som upprĂ€ttar gemensamma marknadsplaner (lokal budget) ‱ Klar rollfördelning mellan studieförbund (minicirkel = nedsatt pris) och bibliotek (prova-pĂ„verksamhet, inspirationsmöten) ‱ Gemensamt studiematerial för alla studieförbund ‱ KartlĂ€ggning av den digitala infrastrukturen ‱ Den icke digitalt delaktiga Ă€r utgĂ„ngspunkt, inte bibliotek eller studieförbund ‱ Gemensamt marknadsföringsmaterial Det gemensamma mĂ„let var att rĂ€cka ut handen Ă„t 11 000 invĂ„nare och ta med dem ut pĂ„ nĂ€tet. Lokal skala Regionens gemensamma mĂ„l kunde senare skalas och brytas ned till lokala mĂ„l och strategier i respektive kommun. PĂ„ regional nivĂ„ försökte man i sin tur ge en hjĂ€lpande hand och anordnade inspirationsmöten, lĂ€nka till kursmaterial och tipsade om lĂ€nkar sĂ„som spelet fĂ„nga musen. http://www.tampere.fi/kirjasto/nettinysse/fangamusen/fangamusen.html Kalmars förslag pĂ„ lokal arbetsplan: Regelbundna möten i arbetsgrupperna (en person i gruppen utses som kontaktperson och sammankallande) Gemensamt bestĂ€mma mĂ„lgrupp/mĂ„lgrupper att arbeta mot under en viss period Planera för inspirationstrĂ€ffar 2-3 ggr/termin Planera för Prova-pĂ„-trĂ€ffar; till exempel pĂ„ bestĂ€mda dagar, x dagar/vecka samt hur anmĂ€lningarna till dem ska se ut (finns förslag pĂ„ Digidels blogg). Planera för uppsökande verksamhet; gĂ„ ut dĂ€r den utvalda mĂ„lgruppen finns för att informera om Digidel och studiecirkeln samt dela ut broschyrer. Planera för hur marknadsföringen ska gĂ„ till; affischer, annonser, anslag, utdelning av broschyrer pĂ„ offentliga platser, uppsökande etc. BestĂ€mma hur arbetsgĂ„ngen ska se ut betrĂ€ffande anmĂ€lningar till cirkeln, grupperingar av anmĂ€lningarna osv. (se förslag under Rollfördelning) Genom att bryta ned huvudmĂ„let i bitar realiserades önskan om fler digitalt delaktiga till en konkret handlingsplan för hur det faktiskt i praktiken skulle ske. (se bilaga 1 och 2) ”Större övergripande mĂ„l delades Ă€ven in i delmĂ„l. Vimmerby satte till exempel 330 personer som huvudmĂ„l och dessa personer delades in sin tur in delmĂ„let 132 nya digitalt delaktiga per Ă„r. ” En set-up för Digidel 2013 var klar dĂ€r frĂ„gan vad som skulle göras och hur var en nöt som knĂ€ckts frĂ„n regional till lokal nivĂ„. Framför allt ville Kalmar vĂ€cka lusten och fokuserade dĂ€rför pĂ„ att vĂ€cka upptĂ€ckaranda och förmedla alla fördelar med att vara delaktig pĂ„ nĂ€tet. Kampanjen budskap bestĂ€mdes dĂ€rför vara ”Nyfiken pĂ„ Internet”? Genomförande Hur gjorde Kalmar dĂ„? I praktiken innebar Digidelprojektet att studieförbunden erbjöd minicirklar till en kraftigt reducerad kostnad, 3 gĂ„nger 3 timmar för endast 300 kronor. Biblioteken i sin tur erbjöd
  • 4. prova-pĂ„ och inspirationstrĂ€ffar med inbjudna aktörer som till exempel banken. Konceptet blev en trestegsraket som kunde repeteras beroende pĂ„ hur stort intresset blev. 1. inspirationstrĂ€ff pĂ„ biblioteken 2. prova pĂ„ pĂ„ biblioteken 3. studiecirklar hos studieförbunden Nytta och nöje var ledorden för inspirationstrĂ€ffarna. MönsterĂ„s var en av alla de kommuner dĂ€r bibliotekspersonal höll i trĂ€ffarna och Ă€ven bjöd in gĂ€ster sĂ„som banken pĂ„ orten. Under trĂ€ffarna behövdes det budgeteras för extra personal och fika. ”Varje trĂ€ff hade ett tema som kunde vara alltifrĂ„n nedladdning av digitala talböcker till att bjuda in ortens bank att förklara Internetbanken. ” Individuell handledning Prova pĂ„ aktivitet pĂ„ biblioteken innebar individuell handledning, en form dĂ€r hjĂ€lpen kananpassas efter varje person behov och önskemĂ„l. Att finna varje persons intressenyckel Ă€r sĂ€rskilt viktigt för nybörjare. Det fanns inte heller pĂ„ biblioteken möjlighet att ta emot större grupper pĂ„ en och samma gĂ„ng pĂ„ grund av begrĂ€nsad tillgĂ„ng till teknik och lokaler. Studieförbunden tog vid nĂ€r biblioteket fĂ„ngat intresset och erbjöd kursverksamhet. ”Att det fanns material pĂ„ plats och att möjligheter att utveckla sitt intresse var viktigt nĂ€r man fĂ„ngat intresset för att lĂ€ra mer om Internet.” Kalmars ansvarsuppdelning mellan bibliotek och studieförbund sĂ„g ut sĂ„ hĂ€r: Bibliotek - Bjuda in allmĂ€nheten till inspirationstrĂ€ffar - Ansvara för att inspirationstrĂ€ffar genomförs i samverkan med studieförbund. - Se till att det finns broschyrer pĂ„ alla bibliotek i kommunen som presenterar studiecirklarna. - Utbilda sin personal att prata för Digidel-cirklarna pĂ„ prova-pĂ„-trĂ€ffarna. - Samla in anmĂ€lningar till Digidel-cirklar - Fördela Digidel-cirklar till studieförbunden - Ansvara för att en kontaktperson utses i varje arbetsgrupp. Studieförbund - Kalla och fakturera deltagare till Digidelstudiecirklar. - Bekosta ledare till studiecirklarna. - Medverka pĂ„ inspirationstrĂ€ffar pĂ„ biblioteken och i samrĂ„d med biblioteken planera för dem samt eventuellt medverka vid Prova-pĂ„-trĂ€ffar pĂ„ biblioteket. - Medverka i lokala arbetsgrupper gĂ€llande Digidel.
  • 5. - Informera i sina medlemsorganisationer om Digideloch uppmana dem att anmĂ€la sig till biblioteken. - Via sina kontaktnĂ€t sprida Digidel. Riskanalys En stor del av succĂ©n lĂ„g i att tidigt i processen tĂ€nka strategiskt och förekomma eventuella problem. DĂ€rför gjordes tidigt en riskanalys dĂ€r nĂ„gra troliga svaga punkter vaskades fram. ‱ LĂ€tt att nĂ„ mĂ„lgruppen i början, men sedan blir det svĂ„rare ‱ Avundsjuka mellan studieförbund och studieförbund, bibliotek ‱ ”Ska vi göra detta ocksĂ„?” ‱ Att hĂ„lla cirkelavgiften lĂ„g ‱ Alla kommuner stĂ€ller inte upp I riskanalysen uppdagades det att en av de viktigaste punkterna för att lyckas var att roller och uppdrag för inblandade aktörer, som bibliotek och studieförbund var tydliga och avgrĂ€nsade. Medvetenheten om vad som kunde gĂ„ fel motverkadeintern konkurrens, missförstĂ„nd och kommunikationsmissar. Det hĂ€nde att kontaktpersonerna nĂ„gon gĂ„ng fick gĂ„ in och knuffa i rĂ€tt riktning nĂ€r nĂ„got missförstĂ„nd uppstĂ„tt och problem löstes mĂ„nga gĂ„nger innan de uppstod. Det Ă€r viktigt att studieförbunden sinsemellan samarbetar. Det Ă€r viktigt att bibliotek och studieförbund samarbetar. Kommunikationen förbĂ€ttrades ocksĂ„ nĂ€r alla bibliotek respektive bildningsförbund enades kring en kontaktperson som förmedlade samma information till de sina. Kontaktpersonerna hade ocksĂ„ tillgĂ„ng till en budget för att kunna producera visst material och genomföra resor. Uppsökande verksamhet Allra viktigast för att lyckas i samtliga kommuner ser Christer att det satsades stort pĂ„ att Ă„ka ut till alla kommuner för att sĂ€ga hej och berĂ€tta varför Digidel 2013 Ă€r ett angelĂ€get projekt. I MönsterĂ„s gick det till sĂ„ att det under fyra inledande veckor gjordes besök för att marknadsföra bibliotekets aktiviteter via pensionĂ€rsorganisationerna PRO, SPF samt via Ă€ldreomsorgens trĂ€ffpunkter. PĂ„ listan stod ocksĂ„ bygdens hembygdsföreningar. Det visade sig att den uppsökande verksamheten gav störst effekt. Kommunikationsarbete Utöver besöken togs redan tidigare etablerade kanaler tillvara som studieförbundens ordinarie utskick till mĂ„lgruppen och pĂ„ etablerade trĂ€ffar för mĂ„lgruppen passade man pĂ„ att informera om Digidel 2013 och vikten av digital delaktighet. För att vara dĂ€r mĂ„lgruppen befann sig anvĂ€ndes ocksĂ„ traditionell media som annonsering i traktens lokala reklamblad och den lokala pressen matades med information, affischer klistrades upp och webben anvĂ€ndes flitigt för nĂ„ mĂ„lgruppen via mellanhĂ€nder. Kampanjen satte inte igĂ„ng förrĂ€n alla satt med i DigidelbĂ„ten. Gemensamt studiematerial En annan idĂ© som föll vĂ€l ut var att arbeta utifrĂ„n ett gemensamt studiematerial alla kunde anvĂ€nda sig av. (lĂ€nka till studiematerialet) Kursmaterialet förenklade kommunikation och upplĂ€gg för alla som deltog och det var lĂ€tt att köra igĂ„ng projekt i sin kommun nĂ€r allt redan var fĂ€rdigpaketerat för att börja. Finanisering Framförallt gĂ€ller det att se hur digital delaktighet bidrar till nytta och med prioriteringar anvĂ€nda sig av befintliga resurser och tjĂ€nster.
  • 6. Christer tipsar om att söka pengar hos sina egna regionförbund för biblioteken. Kalmar sökte sjĂ€lva smörjmedel för att fĂ„ igĂ„ng Digidel 2013 frĂ„n regionförbundet och fick 300 000. De regionala kvantitativa mĂ„len skalades ned pĂ„ lokal nivĂ„. Alla som ville ta del av pengarna behövde göra en aktivitets och marknadsföringsplan som lades pĂ„ styrgruppens bord för att godkĂ€nnas. Pengarna gick till lokalkostnader för studieförbunden vilket gjorde att kurser kunde erbjudas för det subventionerade priset 300 kronor. Bibliotek fick pengar för att arbeta uppsökandeoch jobba med marknadsföring i samarbete med de lokala studieförbunden. En del av budgeten avsattes ocksĂ„ för saker som vanliga annonser i gratistidningar som Kalmarposten för att finnas dĂ€r mĂ„lgruppen finns. Varje punkt i marknadsplanen fick ett tydligt mĂ„l dĂ€r vad som skulle göras och hur det skulle göras konkretiserades. Vi informerar pĂ„ möten under v.34-37. Vi kommer att bjuda in lokalpressen till information i v.37. Vi kommer att ha en annons i det lokala reklambladet Strandabladet med vĂ„ra aktiviteter, i v.37. Kostnad berĂ€knas till 3900: - samt ytterligare en motsvarande annons senare i höst eller under vĂ„ren. Vad blev resultatet? Idag ser biblioteken sin roll förĂ€ndras och digital delaktighet synliggör vidgade perspektiv. Projektet Digidel 2013 bevisade att det finns vinster för alla parter att vinna pĂ„ fler digitalt delaktiga.Christer ser att nyttiga sidoeffekter var att projektet Digidel 2013 öppnade upp dörren för nya spĂ€nnande samarbetenoch nya stigar trampades. Inte minst fann nya besökare dörren in till bibliotekensom idag erbjuder sĂ„ mycket mer Ă€n att lĂ„na ut böcker. Digidel 2013 har Ă€ven bidragit till ökad samhĂ€llsnytta nĂ€r fler kan delta i samhĂ€llets digitala kommunikation. Kalmar Ă€r nöjda. De problem som uppstod var frĂ€mst att det pĂ„ en del mindre orter fattades cirkelledare, datorer och studielokaler. Ӏn Ă€r alla inte heller med pĂ„ DigideltĂ„get. Nu stĂ„r folkhögskolorna, gymnasiebiblioteken och högskolebiblioteken pĂ„ tur. ” (Kan byggas pĂ„?) Hur ser framtiden ut? I Kalmar pĂ„gĂ„r just nu nĂ€sta steg in i den digitala delaktigheten pĂ„ studieförbunden. Nu skapas tvĂ„ material för studieledare, ett för de digitalt delaktiga, ett för de icke digitalt delaktiga. Kalmar bedömer den viktigaste förutsĂ€ttningen för att lyckas under 2012-2014 vara att ytterligare regionala medel vigs Ă„t digital delaktighetsarbetet som kan stimulera arbetet med att digitalisera de traditionella cirklarna. Det blir dĂ„ viktigt att Ă€ven rikta sin blick mot politikerna. ”Resurser mĂ„ste avsĂ€ttas i bibliotekens ordinarie verksamhet sĂ„ att inspirationsmöten och prova-pĂ„ trĂ€ffar blir en naturlig del av bibliotekens verksamhet.” Christer sĂ€ger sĂ„ hĂ€r om framtiden.
  • 7. ”I framtiden vet alla medborgare att man gĂ„r till biblioteket om man behöver fĂ„ mer kunskap i hur man anvĂ€nder Internet. DĂ„ har arbetsmetoderna i Digidelprojektet integrerats i bibliotekens ordinarie verksamheter, lika naturlig som sagostunder.Studieförbunden i sin tur anordnar inte bara studiecirklar dĂ€r man kan lĂ€ra sig grunderna i Internet och it. Dess studieledare och studiedeltagare Ă€r ocksĂ„ digitaliserade.” Att bibliotek och studieförbund bygger vidare pĂ„ sitt goda samarbete Ă€r en förutsĂ€ttning och att bibliotek och studieförbund prioriterar det uppsökande arbetet i samarbete. ”Vi hoppas kunna korta startstrĂ€ckan och bjuda pĂ„ erfarenheter sĂ„ att nĂ€sta projekt kan bli en utveckling av det förra. Alla ska inte behöva börja frĂ„n början och vi erbjuder de som vill att anpassa och produktutveckla vĂ„rt koncept efter sina förutsĂ€ttningar. Förhoppningsvis kan lĂ€rdomar frĂ„n vĂ„rt projeket inspirera till mĂ„nga fler engagerar sig i Digidel 2013 och gör insatser för att fĂ„ fler digitalt delaktiga.” Ytterligare regionala smörjmedel Att Digidel kan föras in i ”traditionella” cirklar Det uppsökande arbetet Att Digidel blir en naturlig del av bibliotekens arbete Att det finns tillrĂ€ckligt med cirkelledare och datorer Christer ser framför allt framgĂ„ngen för Kalmars samverkan kring Digidel 2013 som ett resultat av en unison strategi regionalt och ett gemensamt mĂ„l. Med en god mĂ„lsĂ€ttning hos ledningen var förutsĂ€ttningarna goda för att kicka igĂ„ng Digidel 2013. Nu hoppas han att fler ska bli inspirerade och göra en insats för digital delaktighet utifrĂ„n förutsĂ€ttningar och förmĂ„ga. // En sammanfattning efter intervju med Christer Bergqvist, Regionbiblioteket Kalmar lĂ€n 20111228samt senare kompletteringar. Bilagor 1. Marknadsplan och aktplan för Högsby MönsterĂ„s 2. Vimmerbys marknadsplan LĂ€nkar Digidel 2013 www.digidel.se Kalmar regionförbund om Digidel 2013 http://www.kalmar.regionforbund.se/en/Verksamheter/Regionbiblioteket/IKT-lyftet/ Digidelbloggen Kalmar/Blekinge/Kronoberg http://digidelsydostkalmar.wordpress.com/ Kursmaterial http://www.digidel.se/material/utbildningsmaterial/kursmaterial-blekinge-kalmar-kronobergs- lan/ Internet och Svenskarna 2011 https://www.iis.se/pressmeddelanden/rapporten-svenskarna-och-internet-2011 Nyttan av digital delaktighet – ett producentperspektiv http://www.digidel.se/just-nu/vad-tjanar-foretag-och-kommuner-pa-digital-delaktighet/ Olle Findahl – förelĂ€sning Internetdagarna 2011 http://www.youtube.com/watch?v=9czAj7XRwrc&list=UU- tQuQmNIg82lF5zZN8KA3w&index=7&feature=plcp Ellen Helsper – förelĂ€sning Internetdagarna 2011