ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo

Miljöekonomi ht2013

•Download as PPT, PDF•
•
Göran Lindgren
Göran Lindgren

Föreläsning för översiktskurs i miljövård vid Uppsala universitet, hösten 2013.

1 of 43
Miljöekonomi Kurs i miljövård ht 2013 söndag 10 november 2013 Göran Lindgren goranlin@gmail.com IKT-utvecklare, fredsforskare, ekonom, folkbildare, författare Görans webbplats: www.goranlindgren.se 1
Mina aktuella projekt: 1.Skriver boken ”Skapa och distribuera en e-bok” planeras publiceras detta år 2.Forskningsöversikt över läromedel i mobiler för Sveriges Läromedelsförfattares Förbund (SLFF) våren 2014 3.BOLDIC open learning resources online, Baltiskt-nordiskt projekt om öppna lärresurser 4.E-bok om MOOC-kurser (Massive Open Online Courses) 5.”12 crucial questions about conflict and development”, deskriptiv statistik som illustration av mönster av väpnade konflikter och utveckling baserat på UNDPs Human Development Report 2
Miljöekonomi 13:00 Föreläsning 13:45 Paus 13:50 forts. föreläsning 14:35 Paus 14:45 Seminarium 15:45 Slut 45 5 45 10 60 3
hållbar utveckling ekonomisk tillväxt ekonomisk utveckling 4
Ekonomisk tillväxt • inte bara bra eller bara dålig • fördelar och nackdelar med den form av ekonomisk tillväxt som valts fördelas oftast ojämlikt • svårt uppnå ekonomisk utveckling utan ekonomisk tillväxt • omöjligt att alla i världen kan få svensk materiell levnadsnivå, då krävs 2,5 jordklot och om alla ska ha konsumtion som i USA krävs 4,4 jordklot 5
BNP – bruttonationalprodukten • = den samlade produktionen av varor och tjänster i ett land under ett år mätt i pengar • bara marknadsförd produktion räknas • jämförelser till växelkurser i internationell handel ger missvisande resultat • jämförelser bör ske med köpkraftskorrigerade priser (PPP = Purchasing Power Parities) • viktigt använda reala (constant) priser (= inflationskorrigerade), inte nominella, löpande (current) priser • skillnader i BNP/capita > skillnader i levnadsstandard 6
Ekonomisk utveckling • ekonomisk tillväxt == ekonomisk utveckling • ekonomisk utveckling kan men måste inte inkludera ekonomisk tillväxt • det finns ingen allmänt accepterad definition av ekonomisk utveckling 7
Faktorer i utveckling • • • • • • • • • lycka • • pengar • hälsa utbildning • kläder • boende • utbildning • inflytande låg brottslighet • • mänskliga rättigheter demokrati jämställdhet mellan könen ekonomisk jämlikhet ekonomisk frihet fred säkerhet från myndighetsövergrepp juridisk struktur genuint sparande Typer av utveckling 1. Ekonomisk utveckling 2. Politisk utveckling 3. Social utveckling 4. Kulturell utveckling 5. Miljöutveckling 8
Att mäta ekonomisk utveckling • • • • BNP/capita PPP Basbehov U5M (under 5 mortality) HDI (Human Development Index) förväntad livslängd, läskunnighet, skoldeltagande, BNP/cap • GDI (Gender Development Index) förväntad livslängd, läskunnighet, skoldeltagande, BNP/cap, alla uppdelade på kön 9
Kostnads-intäktsanalyser (cost-benefit) Privat företag Intäkter - kostnader = vinst Externa effekter ofta ej medräknade Samhället Intäkter - kostnader = vinst Externa effekter är svårmätbara men uppskattas i samhällsekonomiska kalkyler 10
Diskonteringsräntan Ett svårförståeligt men viktigt begrepp 11
Diskonteringsräntan är den räntesats som gör att man kan jämföra kostnader och intäkter som sker vid olika tidpunkter. Med hjälp av den kan man beräkna nuvärdet på framtida intäkter eller kostnader. Den kallas också för kalylränta. 12
Diskonteringsräntan För många är det förvånande att den största osäkerheten vad gäller ekonomiska uppskattningar av klimatförändringarna är diskonteringsräntan 13
En miljon kronor i skador från klimatförändringar om trehundra år skulle vara värda att undvika till en kostnad av 50 000 kronor i dag, vid en diskonteringsränta på en procent, men bara till en kostnad av 50 öre om diskonteringsräntan sätts till fem procent 14
Val av diskonteringsränta beror på 1. hur vi värderar framtida generationers välfärd 2. hur snabbt människors nytta avtar vid ökad konsumtion 3. vad vi tror om framtida tillväxt 15
Vilken hänsyn bör vi ta till framtida generationer, de som framförallt kommer att drabbas av klimatförändringarnas negativa effekter? 16
Tabell 6. Nuvärde vid olika diskonteringsräntor Ränta Start 1 år 10 år 20 år 100 år 200 år 0,1 % 1,00 0,999 0,99 0,98 0,90 0,82 1 % 1,00 0,99 0,90 0,82 0,37 0,13 1,4 % 1,00 0,99 0,87 0,75 0,24 0,06 3 % 1,00 0,97 0,74 0,54 0,048 0,0023 6 % 1,00 0,94 0,54 0,29 0,0021 0,0000042 17
Figur 7. Effekten av olika diskonteringsräntor 1.20 1.00 0.80 0.1% 1% 1.4% 3% 6% 0.60 0.40 0.20 0.00 0 år 1 år 10 år 20 år 100 år 200 år 18
Tabell 7. Lönsamhet vid olika diskonteringsräntor s.47 Ränta 100 år Miljöinv. Nuvärde Bör inv.göras? 0,1 % 0,90 10 000 000 45 000 000 Ja 1 % 0,37 10 000 000 18 500 000 Ja 1,4 % 0,24 10 000 000 12 000 000 Ja 3 % 0,048 10 000 000 2 400 000 Nej 6 % 0,0021 10 000 000 105 000 Nej 19
Vilken vikt vi bör lägga vid den ojämna fördelningen mellan fattiga och rika av klimatförändringarnas värsta följder? 20
Uvecklingsländer kräver stöd för miljöskydd: The four nations [india, China, Brazil, South Africa] issued a joint press release, which made it clear the developed nations should be ready to contribute funds and share green technology if they expected the developing and poor nations to take major actions on environmental protection. The Times of India, Nov 28, 2009 21
Utvecklingsländer vill inte ta allt ansvar för miljöförstöringen ”När det gäller miljöfrågor sökte den Malaysiska utrikespolitiken under Mahatirs era att stoppa i-länderna från att lägga skulden på Syd för jordens sorgliga tillstånd.” [Görans översättning] Malaysian foreign policy in the Mahathir era, 19812003: dilemmas of development, Karminder Singh Dhillon, Singapore : NUS Press, 2008. Tun Dr. Mahathir bin Mohamad var premiärminister i Malaysia 1981-2003 22
Hållbar utveckling ”tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov” Brundtlandkommissionen 1987 Vår gemensamma framtid 23
Olika kapitalformer • Naturkapital (naturtillgångar) • Fysiskt kapital (av människan skapat kapital) • Humankapital (utbildning och hälsa) 24
Svag hållbarhet innebär att den sammanlagda kapitalstocken bör öka eller vara oförändrad och att naturkapital är utbytbart mot fysiskt kapital. Miljöekonomi Stark hållbarhet innebär att den sammanlagda kapitalstocken bör öka eller vara oförändrad men inte genom att ersätta naturkapital med fysiskt kapital eftersom dessa inte är utbytbara. Ekologisk ekonomi 25
Genuint sparande Plusfaktorer: Producerade tillgångar, naturtillgångar, miljökvalitet, mänskliga resurser, och utländska tillgångar. Utgifter för utbildning (böcker, lärarlöner etc.) Offentliga transfereringar. Avdrag görs för förbrukning av naturresurser, förbrukning av producerade tillgångar, skador till följd av utsläpp samt nettoskulder till utlandet. Genom att skjuta fram konsumtion till framtiden ökar en nations genuina sparande. För att en nation ska ha en hållbar utveckling krävs att nettosparandet är positivt. 26
Mer om genuint sparande • Kritik framförallt mot bristfälliga data • Stark indikator på framtida konsumtion • Förordas som lämpligt för svensk forskning p.g.a. god datatillgång • Många länder har svårt uppnå positivt genuint sparande 27
Tabell 7. Beräkning av genuint sparande för några länder 2006 bruttosparande kapitalförslitning utbildningskostnader energiförbrukning mineralförbrukning skogsförbrukning utsläppsskador koldioxidskador genuint sparande Sverige 24,79 -12,09 7,32 0,00 -0,54 0,00 -0,10 0,00 19,38 Tanzania 11,37 -7,77 2,39 -0,30 -4,74 0,00 -0,24 -0,13 0,59 Kina 53,83 -10,21 1,81 -5,84 -1,68 0,00 -1,33 -1,53 35,06 28
Index för hållbart samhälle 22 faktorer i 5 grupper 1-6 Personlig utveckling vikt 1/7 7-9 Ren miljö vikt 1/7 10-14 Välbalanserat samhälle vikt 1/7 15-17 Hållbar resursanvändning vikt 2/7 18-22 Hållbar värld vikt 2/7 29
Det ekologiska fotavtrycket visar hur stor yta vi använder av biologiskt produktivt land och vattenyta för att producera de resurser vi använder och för att absorbera vårt avfall. 30
LÄNDER MED EKOLOGISKT UNDERSKOTT RESP. ÖVERSKOTT, 1961 och 2005 1961 2005 Från Living Planet Report 2008 31
Figur 10. Ekologiska fotavtryck för regioner 2005 Förbrukning anges av ytan innanför prickade linjer 32
Klimatskeptiker ”Debatten om klimatet vilar på bräcklig grund. Den vetenskapliga processen fungerar inte väl och klimathotet är inte alls så allvarligt som påstås” En grön fatwa har utfärdats Nils Lundgren & Marian Radetzki, Ekonomisk Debatt 5/2009 ”Radetzki och Lundgren har inte lyckats finna ett enda nytt argument mot denna dominerande uppfattning bland klimatforskare, ekonomer och politiker.” Ekonomer på villovägar Klas Eklund, Olle Häggström, Markku Rummukainen Ekonomisk Debatt 6/2009 33
Sternrapporten (stern+treasury exec short) • Framtagen av ekonomen Nicholas Stern för brittiska finansdepartementet • Det går fortfarande att undvika de värsta effekterna av klimatförändringarna • Kostnaden för att inte göra något nu är en förlust av 5% av global BNP varje år framåt • Om alla effekter medräknas kan kostnaden stiga till 20% av global BNP • Kostnaden för att stoppa de värsta effekterna kan begränsas till 1% av global BNP 34
Sternrapporten Klimatförändringen är en extern effekt med särskilda kännetecken: • Global • Långsiktig • Osäker • Potentiellt stor och irreversibel efter Sternrapporten 35
Eftersom kostnaderna är stora är snabba åtgärder ekonomiskt lönsamma Att minska utsläppen till 550ppm CO2e kostar 1% av GDP/år • Resurskostnad: 1% av GDP år 2050, intervall -1% till +3,5% • Makroekonomiska modeller: 1% av GDP år 2050, intervall +/-3% Kostnaderna kommer inte att fördelas jämnt: • Konkurrenspåverkan kan minskas genom gemensamt agerande Det skapas möjligheter och fördelar: • Nya marknader skapas • Klimatpolicy konsistent med energitillgång, energisäkerhet, luftkvalitet Stark styrning är fullt kompatibelt med tillväxt och utveckling i fattiga och rika länder efter Sternrapporten 36
Tillväxt och klimatförändring efter Sternrapporten 37
Jämför själv data för olika länder: Hämta min Excel/OpenOffice-fil med data om Ekonomisk tillväxt, Mänsklig utveckling, Inkomstfördelning, Export och import, Genuint sparande, Ekologiska fotavtryck och Hållbart samhälle. Uppgifter finns för som mest 177 länder och kommer från olika pålitliga källor. Hela appendixet finns att hämta på min webbplats: http://www.goranlindgren.se/minabocker/ekonomisk-tillvaxt-och-manskligutveckling/ 38
Samband mellan mänsklig utveckling, ekologiska fotavtryck, ekonomisk tillväxt och BNP/capita HDI uppdelat i kvintiler HDI1 HDI2 HDI3 HDI4 HDI5 Ekologisk reserv eller underskott GDP /cap tillväxt %/år 1990-2005 GDP/cap PPP US$ 2005 0,97 2,55 0,08 -0,18 -1,25 0,29 1,45 2,09 2,54 2,16 1 385,09 3 834,52 6 262,43 13 206,53 31 276,32 Kvintil HDI5 har högst HDI 39
Ekologisk reserv eller underskott 3 2,55 2,5 2 1,5 1 0,97 0,5 0,08 0 -0,5 HDI1 HDI2 HDI3 HDI4 HDI5 -1 -1,5 -1,25 Kvintil HDI5 har högst HDI 40
GDP / cap tillväxt % / år 1990- 2005 3 2,54 2,5 2,16 2,09 2 1,45 1,5 1 0,5 0,29 0 HDI1 HDI2 HDI3 HDI4 HDI5 Kvintil HDI5 har högst HDI 41
GDP / cap P P P US $ 2005 35 000 31 276 30 000 25 000 20 000 13 207 15 000 10 000 5 000 1 385 3 835 6 262 0 HDI1 HDI2 HDI3 HDI4 HDI5 Kvintil HDI5 har högst HDI 42
Hur blir jag en bättre föreläsare? 1. Vad tycker du var bäst med min föreläsning idag? 2. Jag strävar efter mina föreläsningar ska bli • Lättfattliga • Tillförlitliga • Välstrukturerade Hur du tycker du jag bättre ska uppnå detta? Svara nu eller efteråt eller via mail goranlin@gmail.com Tack för mig! Göran 43

More Related Content

Miljöekonomi ht2013

  • 1. Miljöekonomi Kurs i miljövård ht 2013 söndag 10 november 2013 Göran Lindgren goranlin@gmail.com IKT-utvecklare, fredsforskare, ekonom, folkbildare, författare Görans webbplats: www.goranlindgren.se 1
  • 2. Mina aktuella projekt: 1.Skriver boken ”Skapa och distribuera en e-bok” planeras publiceras detta år 2.Forskningsöversikt över läromedel i mobiler för Sveriges Läromedelsförfattares Förbund (SLFF) våren 2014 3.BOLDIC open learning resources online, Baltiskt-nordiskt projekt om öppna lärresurser 4.E-bok om MOOC-kurser (Massive Open Online Courses) 5.”12 crucial questions about conflict and development”, deskriptiv statistik som illustration av mönster av väpnade konflikter och utveckling baserat på UNDPs Human Development Report 2
  • 3. Miljöekonomi 13:00 Föreläsning 13:45 Paus 13:50 forts. föreläsning 14:35 Paus 14:45 Seminarium 15:45 Slut 45 5 45 10 60 3
  • 5. Ekonomisk tillväxt • inte bara bra eller bara dålig • fördelar och nackdelar med den form av ekonomisk tillväxt som valts fördelas oftast ojämlikt • svårt uppnå ekonomisk utveckling utan ekonomisk tillväxt • omöjligt att alla i världen kan få svensk materiell levnadsnivå, då krävs 2,5 jordklot och om alla ska ha konsumtion som i USA krävs 4,4 jordklot 5
  • 6. BNP – bruttonationalprodukten • = den samlade produktionen av varor och tjänster i ett land under ett år mätt i pengar • bara marknadsförd produktion räknas • jämförelser till växelkurser i internationell handel ger missvisande resultat • jämförelser bör ske med köpkraftskorrigerade priser (PPP = Purchasing Power Parities) • viktigt använda reala (constant) priser (= inflationskorrigerade), inte nominella, löpande (current) priser • skillnader i BNP/capita > skillnader i levnadsstandard 6
  • 7. Ekonomisk utveckling • ekonomisk tillväxt == ekonomisk utveckling • ekonomisk utveckling kan men måste inte inkludera ekonomisk tillväxt • det finns ingen allmänt accepterad definition av ekonomisk utveckling 7
  • 8. Faktorer i utveckling • • • • • • • • • lycka • • pengar • hälsa utbildning • kläder • boende • utbildning • inflytande låg brottslighet • • mänskliga rättigheter demokrati jämställdhet mellan könen ekonomisk jämlikhet ekonomisk frihet fred säkerhet från myndighetsövergrepp juridisk struktur genuint sparande Typer av utveckling 1. Ekonomisk utveckling 2. Politisk utveckling 3. Social utveckling 4. Kulturell utveckling 5. Miljöutveckling 8
  • 9. Att mäta ekonomisk utveckling • • • • BNP/capita PPP Basbehov U5M (under 5 mortality) HDI (Human Development Index) förväntad livslängd, läskunnighet, skoldeltagande, BNP/cap • GDI (Gender Development Index) förväntad livslängd, läskunnighet, skoldeltagande, BNP/cap, alla uppdelade på kön 9
  • 10. Kostnads-intäktsanalyser (cost-benefit) Privat företag Intäkter - kostnader = vinst Externa effekter ofta ej medräknade Samhället Intäkter - kostnader = vinst Externa effekter är svårmätbara men uppskattas i samhällsekonomiska kalkyler 10
  • 12. Diskonteringsräntan är den räntesats som gör att man kan jämföra kostnader och intäkter som sker vid olika tidpunkter. Med hjälp av den kan man beräkna nuvärdet på framtida intäkter eller kostnader. Den kallas också för kalylränta. 12
  • 13. Diskonteringsräntan För många är det förvånande att den största osäkerheten vad gäller ekonomiska uppskattningar av klimatförändringarna är diskonteringsräntan 13
  • 14. En miljon kronor i skador från klimatförändringar om trehundra år skulle vara värda att undvika till en kostnad av 50 000 kronor i dag, vid en diskonteringsränta på en procent, men bara till en kostnad av 50 öre om diskonteringsräntan sätts till fem procent 14
  • 15. Val av diskonteringsränta beror på 1. hur vi värderar framtida generationers välfärd 2. hur snabbt människors nytta avtar vid ökad konsumtion 3. vad vi tror om framtida tillväxt 15
  • 16. Vilken hänsyn bör vi ta till framtida generationer, de som framförallt kommer att drabbas av klimatförändringarnas negativa effekter? 16
  • 17. Tabell 6. Nuvärde vid olika diskonteringsräntor Ränta Start 1 år 10 år 20 år 100 år 200 år 0,1 % 1,00 0,999 0,99 0,98 0,90 0,82 1 % 1,00 0,99 0,90 0,82 0,37 0,13 1,4 % 1,00 0,99 0,87 0,75 0,24 0,06 3 % 1,00 0,97 0,74 0,54 0,048 0,0023 6 % 1,00 0,94 0,54 0,29 0,0021 0,0000042 17
  • 18. Figur 7. Effekten av olika diskonteringsräntor 1.20 1.00 0.80 0.1% 1% 1.4% 3% 6% 0.60 0.40 0.20 0.00 0 år 1 år 10 år 20 år 100 år 200 år 18
  • 19. Tabell 7. Lönsamhet vid olika diskonteringsräntor s.47 Ränta 100 år Miljöinv. Nuvärde Bör inv.göras? 0,1 % 0,90 10 000 000 45 000 000 Ja 1 % 0,37 10 000 000 18 500 000 Ja 1,4 % 0,24 10 000 000 12 000 000 Ja 3 % 0,048 10 000 000 2 400 000 Nej 6 % 0,0021 10 000 000 105 000 Nej 19
  • 20. Vilken vikt vi bör lägga vid den ojämna fördelningen mellan fattiga och rika av klimatförändringarnas värsta följder? 20
  • 21. Uvecklingsländer kräver stöd för miljöskydd: The four nations [india, China, Brazil, South Africa] issued a joint press release, which made it clear the developed nations should be ready to contribute funds and share green technology if they expected the developing and poor nations to take major actions on environmental protection. The Times of India, Nov 28, 2009 21
  • 22. Utvecklingsländer vill inte ta allt ansvar för miljöförstöringen ”När det gäller miljöfrågor sökte den Malaysiska utrikespolitiken under Mahatirs era att stoppa i-länderna från att lägga skulden på Syd för jordens sorgliga tillstånd.” [Görans översättning] Malaysian foreign policy in the Mahathir era, 19812003: dilemmas of development, Karminder Singh Dhillon, Singapore : NUS Press, 2008. Tun Dr. Mahathir bin Mohamad var premiärminister i Malaysia 1981-2003 22
  • 23. Hållbar utveckling ”tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov” Brundtlandkommissionen 1987 Vår gemensamma framtid 23
  • 24. Olika kapitalformer • Naturkapital (naturtillgångar) • Fysiskt kapital (av människan skapat kapital) • Humankapital (utbildning och hälsa) 24
  • 25. Svag hållbarhet innebär att den sammanlagda kapitalstocken bör öka eller vara oförändrad och att naturkapital är utbytbart mot fysiskt kapital. Miljöekonomi Stark hållbarhet innebär att den sammanlagda kapitalstocken bör öka eller vara oförändrad men inte genom att ersätta naturkapital med fysiskt kapital eftersom dessa inte är utbytbara. Ekologisk ekonomi 25
  • 26. Genuint sparande Plusfaktorer: Producerade tillgångar, naturtillgångar, miljökvalitet, mänskliga resurser, och utländska tillgångar. Utgifter för utbildning (böcker, lärarlöner etc.) Offentliga transfereringar. Avdrag görs för förbrukning av naturresurser, förbrukning av producerade tillgångar, skador till följd av utsläpp samt nettoskulder till utlandet. Genom att skjuta fram konsumtion till framtiden ökar en nations genuina sparande. För att en nation ska ha en hållbar utveckling krävs att nettosparandet är positivt. 26
  • 27. Mer om genuint sparande • Kritik framförallt mot bristfälliga data • Stark indikator på framtida konsumtion • Förordas som lämpligt för svensk forskning p.g.a. god datatillgång • Många länder har svårt uppnå positivt genuint sparande 27
  • 28. Tabell 7. Beräkning av genuint sparande för några länder 2006 bruttosparande kapitalförslitning utbildningskostnader energiförbrukning mineralförbrukning skogsförbrukning utsläppsskador koldioxidskador genuint sparande Sverige 24,79 -12,09 7,32 0,00 -0,54 0,00 -0,10 0,00 19,38 Tanzania 11,37 -7,77 2,39 -0,30 -4,74 0,00 -0,24 -0,13 0,59 Kina 53,83 -10,21 1,81 -5,84 -1,68 0,00 -1,33 -1,53 35,06 28
  • 29. Index för hållbart samhälle 22 faktorer i 5 grupper 1-6 Personlig utveckling vikt 1/7 7-9 Ren miljö vikt 1/7 10-14 Välbalanserat samhälle vikt 1/7 15-17 Hållbar resursanvändning vikt 2/7 18-22 Hållbar värld vikt 2/7 29
  • 30. Det ekologiska fotavtrycket visar hur stor yta vi använder av biologiskt produktivt land och vattenyta för att producera de resurser vi använder och för att absorbera vårt avfall. 30
  • 31. LÄNDER MED EKOLOGISKT UNDERSKOTT RESP. ÖVERSKOTT, 1961 och 2005 1961 2005 Från Living Planet Report 2008 31
  • 32. Figur 10. Ekologiska fotavtryck för regioner 2005 Förbrukning anges av ytan innanför prickade linjer 32
  • 33. Klimatskeptiker ”Debatten om klimatet vilar på bräcklig grund. Den vetenskapliga processen fungerar inte väl och klimathotet är inte alls så allvarligt som påstås” En grön fatwa har utfärdats Nils Lundgren & Marian Radetzki, Ekonomisk Debatt 5/2009 ”Radetzki och Lundgren har inte lyckats finna ett enda nytt argument mot denna dominerande uppfattning bland klimatforskare, ekonomer och politiker.” Ekonomer på villovägar Klas Eklund, Olle Häggström, Markku Rummukainen Ekonomisk Debatt 6/2009 33
  • 34. Sternrapporten (stern+treasury exec short) • Framtagen av ekonomen Nicholas Stern för brittiska finansdepartementet • Det går fortfarande att undvika de värsta effekterna av klimatförändringarna • Kostnaden för att inte göra något nu är en förlust av 5% av global BNP varje år framåt • Om alla effekter medräknas kan kostnaden stiga till 20% av global BNP • Kostnaden för att stoppa de värsta effekterna kan begränsas till 1% av global BNP 34
  • 35. Sternrapporten Klimatförändringen är en extern effekt med särskilda kännetecken: • Global • Långsiktig • Osäker • Potentiellt stor och irreversibel efter Sternrapporten 35
  • 36. Eftersom kostnaderna är stora är snabba åtgärder ekonomiskt lönsamma Att minska utsläppen till 550ppm CO2e kostar 1% av GDP/år • Resurskostnad: 1% av GDP år 2050, intervall -1% till +3,5% • Makroekonomiska modeller: 1% av GDP år 2050, intervall +/-3% Kostnaderna kommer inte att fördelas jämnt: • Konkurrenspåverkan kan minskas genom gemensamt agerande Det skapas möjligheter och fördelar: • Nya marknader skapas • Klimatpolicy konsistent med energitillgång, energisäkerhet, luftkvalitet Stark styrning är fullt kompatibelt med tillväxt och utveckling i fattiga och rika länder efter Sternrapporten 36
  • 38. Jämför själv data för olika länder: Hämta min Excel/OpenOffice-fil med data om Ekonomisk tillväxt, Mänsklig utveckling, Inkomstfördelning, Export och import, Genuint sparande, Ekologiska fotavtryck och Hållbart samhälle. Uppgifter finns för som mest 177 länder och kommer från olika pålitliga källor. Hela appendixet finns att hämta på min webbplats: http://www.goranlindgren.se/minabocker/ekonomisk-tillvaxt-och-manskligutveckling/ 38
  • 39. Samband mellan mänsklig utveckling, ekologiska fotavtryck, ekonomisk tillväxt och BNP/capita HDI uppdelat i kvintiler HDI1 HDI2 HDI3 HDI4 HDI5 Ekologisk reserv eller underskott GDP /cap tillväxt %/år 1990-2005 GDP/cap PPP US$ 2005 0,97 2,55 0,08 -0,18 -1,25 0,29 1,45 2,09 2,54 2,16 1 385,09 3 834,52 6 262,43 13 206,53 31 276,32 Kvintil HDI5 har högst HDI 39
  • 40. Ekologisk reserv eller underskott 3 2,55 2,5 2 1,5 1 0,97 0,5 0,08 0 -0,5 HDI1 HDI2 HDI3 HDI4 HDI5 -1 -1,5 -1,25 Kvintil HDI5 har högst HDI 40
  • 41. GDP / cap tillväxt % / år 1990- 2005 3 2,54 2,5 2,16 2,09 2 1,45 1,5 1 0,5 0,29 0 HDI1 HDI2 HDI3 HDI4 HDI5 Kvintil HDI5 har högst HDI 41
  • 42. GDP / cap P P P US $ 2005 35 000 31 276 30 000 25 000 20 000 13 207 15 000 10 000 5 000 1 385 3 835 6 262 0 HDI1 HDI2 HDI3 HDI4 HDI5 Kvintil HDI5 har högst HDI 42
  • 43. Hur blir jag en bättre föreläsare? 1. Vad tycker du var bäst med min föreläsning idag? 2. Jag strävar efter mina föreläsningar ska bli • Lättfattliga • Tillförlitliga • Välstrukturerade Hur du tycker du jag bättre ska uppnå detta? Svara nu eller efteråt eller via mail goranlin@gmail.com Tack för mig! Göran 43