�ݺ�ߣ

Editor's Notes

• #2: Jag ska prata om hur jag jobbar med mina pedagogiska planeringar så att de blir ett levande dokument som jag använder mig av dagligen i mitt arbete med eleverna. Jag tycker då att det blir en målmedveten undervisning och eleverna får också vara med och tycka till när vi tillsammans utformar de pedagogiska planeringarna. här kan det se ut i vardagen. Ord och begrepp, mål och förmågor! Då använder jag mina tavelbilder av förmågorna. De kan jag lätt plocka fram och koppla ihop med det vi gör och de förmågor vi tränar just precis nu. Det gör att eleverna vet vad förmågorna innebär på ett naturligare sätt. Inte bara svåra ord som jag inte riktigt vet vad de betyder. De kopplas hela tiden till det konkreta jobbet vi gör. Läsfixarna. Detektiven för att förstå ord och begrepp som vi inte kan. Just lektionen som bilden är tagen ifrån jobbar vi med Kommunikativa förmågan, Den begreppsliga förmågan och analysförmågan. Det gör att eleverna lättare sedan kan göra en självbedömning i vilken förmåga som är deras starkaste och vilken de behöver jobba mer med. Analysförmågan jobbar vi mycket med i samband med veckans ord och glosor t.ex. Se likheter och skillnader som en strategi för att komma ihåg – studieteknik. Läs mer på bloggen.
• #3: �Ѵdzٳٴ�…
• #4: Jag heter alltså Malin Carlsson och jobbar på Lindblomskolan i Hultsfred. Jag är klasslärare i en 3:a just nu. Jag är FL och så driver jag min blogg malins Pplugg. PP för att jag jobbar mycket kring våra pedagogiska planeringar och försöker tydliggöra mål, kunskapskrav och förmågor så mycket jag bara kan för eleverna ibland för kollegor och förhoppningsvis också för föräldrarna. Lindblomskolan är en skola med ca 480 elever varav ca 100 är nyanlända, vi har 28 olika språk på skolan och 187 som har ett annat modersmål än svenska. Vilket gör att jag också bloggar mycket kring genrepedagogik. Intresset för genrepedagogiken och att tydliggöra förväntningar och tankestrukturer som jag kallat det men också blir en slags stöttning eller scaffolding, vaknade nämligen för att jag på ett bättre sätt skulle möte mina nyanlända på ett bättre sätt i klassrummet. Det har dock visat sig ALLA barn i mitt klassrum har nytta av det här arbetssättet.
• #5: �ʱ�-��ä����arna fyller mitt klassrum och de kan se lite olika ut men tanken är alltid den samma. Det handlar om Att vi tillsammans ska jobba för att nå mål i skolan och att alla ska veta vilka mål vi jobbar mot och vilka förväntningar som eleverna har på sig. Men det handlar också om motivation att nå målen. Eleverna får vara med och bestämma över hur vi ska nå dem. Men vi börjar från början.
• #6: Jag bygger alltid mina pp:er från en alignment mall. Med syfte att ingen del ska glömmas bort.
• #7: Här är en PP från läsa med jag har med den bara för att visa hur den ser ut och är uppbyggd med rubriker. Period Inledning Kursplanens syftestext Mål till eleven I undervisningen kommer vi att arbeta med. Slutuppgift. Önskar utvärdering av den pedagogiska planeringen.
• #8: Viktig del i min undervisning. Förutom �ʱ�-��ä���� med sina mål så jobbar jag också med Matriser. För att förtydliga progressionen som jag pratar om och även bedömningen så jobbar jag med matriser. Progressionen ligger här i att kunna skriva en faktatext från med stöd av vuxen, kompis och mall till att klara det helt själv. Undervisar jag för alla mina elever på allas nivå så att de ska nå så långt som de kan? Får alla den utmaning som de ska få i skolan? Hur ger jag dem det isf?
• #9: Martiserna gör jag för att ha mer koll på att jag leder lärandet hos eleverna. Var är dem och vart ska dem? Jobba för att eleverna så mycket som möjligt ska ligga i utvecklingszonen.
• #10: Efter att jag har gjort allt förarbete så är det sedan elevernas tur att vara med. I exemplet här handlar det om läsförståelse från år 2. Vi pratar om vad läsförståelse är. Vi delar på ordet med detektiven (läsfixarna). Vi tittar på vad det står i LGR11 . I inledingen står det varför det är viktigt att man kan läsförståelse när man är 8 år. Sedan funderar vi kring hur vi ska jobba för att nå målet . Vi funderar också på hur de ska visa sina kunskaper för mig.
• #11: Sist nu när vi skulle starta igång en pp i svenska i 3:an så var eleverna lite sega på måndagsmorgonen så vi gjorde istället EPA. Enskilt par alla. Först funderade de själva på hur vi kan nå alla mål i skriva delen, sedan satt de i par och sedan gjorde vi det tillsammans. När vi funderade på samma sätt kring läsa så kopplade vi också på den metakognitiva förmågan och de fick fundera på hur de själva har lärt sig att läsa. Samtidigt som vi klurade på hur vi ska komma vidare.
• #12: Allt mitt arbete utgår ifrån de pedagogiska planeringarna. I arbetet för att förtydliga skolarbetet för eleverna så jobbar jag med något som jag kallar för �ʱ�-��ä����. Utgår från alignmentmallen för att skapa mina PP:er. �ʱ�-��ä����en är för att göra eleverna medvetna om vad vi jobbar mot. Det är inte något jag har hittat på att vi ska göra. Tydliggöra målen och visa varför vi jobbar med olika saker i skolan. Men även för att skapa motivation då eleverna får vara med och bestämma hur vi ska jobba och hur de ska visa sina kunskaper!! När vi sedan ska jobba med att skriva faktatexter plockar vi fram målet på tavlan och påminner om vart det är vi ska. Så småningom är målet att alla ska kunna skriva faktatext helt själva. Men vi kanske också plockar fram målet att skriva läsligt. När lektionen eller dagen är slut sätter vi tillbaka målen på �ʱ�-��ä����en och funderar på om vi kommit närmare målet eller målen.
• #13: Plockat bort kunskapskraven.
• #14: Så här ser min tavla ofta ut i vardagen i mitt klassrum. Vi jobbar mot mål plockade från våra �ʱ�-��ä����ar. Viktigt att eleverna är medvetna om vad vi jobbar mot! Vilka mål ska vi nå och vad innebär målen!! Mål på tavlan (�ʱ�-��ä����) tillsammans med förmågorna, matris/målbok, bedömningstillfällen, formativbedömning/kamratbedömning.
• #15: Sen vill jag utmana alla mina elever. Utifrån mitt tänk och vad som är nästa steg för eleverna och eftersom jag har så stor spridning (alltifrån en månad i Sverige till att nå ”mer än godtagbara kunskaper”) så måste jag utmana mina elever på olika sätt under samma lektion. Det är ingen hemlighet att vi är olika och tränar på olika saker i klassrummet. – Utmaningsmål.
• #16: Genreplanscher med viktiga ord och strukturer för hur man ska tänka.
• #17: Alla mina genreplanscher. Hur var det nu man skulle tänka?
• #18: Varje dag i undervisningen använder jag mina förmågebilder som sitter lättillgängligt framme vid tavlan. Vi kopplar dem till det arbete vi gör och till målen vi jobbar mot.
• #19: Så här kan det se ut när vi jobbar med förmågebilderna i klassrumssituationer. Allt för att göra eleverna medvetna om vad förmågorna innebär och det är något som är del i bedömningen. De måste veta vad de ska jobba mot, det ska inte vara en slump om man når målen…. Jag vill att eleverna kan fundera över vilken som är deras starka resp svara förmåga.
• #20: Stöttning på fler sätt. ���𲵰��������ä���� främst i matten. Även fuskisarna. Visa hur du har tänkt….
• #21: Matriserna är krångliga för eleverna i tvåan att förstå. Så matriserna är mest för mig, min undervisning, min bedömning och framförallt för min dokumentation av bedömningen. Alla matriser ligger dock tillsammans med de pedagogiska planeringarna på vår plattform som heter infomentor. Där kan föräldrar och elever gå in och titta på sina matriser och hur långt jag bedömt dem att nå. Eleverna själva kan också göra en självbedömning där, men som sagt är det lite krångligt för mina små elever så vi jobbar istället med våra målböcker där vi har moln som eleverna målar helt om de tycker att målet i sig är lätt eller i olika delar, oftast i tredjedelar beroende på hur långt de tycker sig kommit. Jag använder matirisen som stöd och visar med dokumentkameran vilket mål jag pratar om och eleverna målar hur långt de tycker de kommit.
• #22: Här är ett färgglatt exempel. Där han tycker att han glömmer att använda mellanrum när han skriver vilket gör att det blir svårt att läsa så då fyller han inte i det helt. Ligger till grund för hur vi jobbar vidare i undervisningen. Tex har vi nu gjort planscher även för two stars and a wish för att många tyckte att det var svårt att komma på bra saker och önskningar till kompisarna.
• #23: Då blev det en stöttningsplansch till det också.
• #24: Formativ bedömning och kamratbedömning EPA. Ger utrymme för de skrivsvaga att visa att de når målen genom att berätta!!! Även för att utveckla sin språkliga förmåga. Enskilt: skriv och rita Par: Berätta för en kompis vad du vet. Alla: Vi pratar om det tillsammans Muntlig interaktion som kommunikationsstrategi. Viktigt för flerspråkiga barn!!! Träna i att kommunicera. Vi undviker gärna också att prata på vårt andra språk. Man måste få träna och ha ett klassrumsklimat där man hjälper varandra och där det är ok att säga fel. Ev. Kamratbedömning annars alltid formativ bedömning!! Så hoppas jag skapa förutsättningar för mina elever att nå målen!! Apropå att berätta!
• #25: Apropå berätta och Epa. Så försöker jag nu jobba tydligt med muntlig interaktion på olika sätt. Vår satsning med NC. Mecki tycker att man ska jobba med muntlig interaktion vid varje lektion men jag tänker iaf varje dag. Det är klart att de pratar mycket vid sidan av och på rasterna men också för att nöta in skolspråk.
• #26: Frågor som jag försöker lyfta i mitt eget arbetslag och med mig själv och med min skola… Med stöttning så har i alla fall fler en större chans. Anpassar vi undervisningen efter de elever vi har framför oss.
• #27: Vi lärare måste leda lärandet!! Vi tillsammans gärna också med hemmet skapar de bästa förutsättningarna men för att eleverna ska ha en chans när de inte har ett hem med skolbakgrund så måste vi hjälpa dem, stötta dem. Vara tydliga med vad som förväntas. Så här vill jag att det ska se ut och du når dit genom att jobba på det här sättet… Cirkelmodell-tänk.
• #29: Tack för mig! På min blogg kan ni läsa mer om progressionen i arbetet. Om Studieteknik vilket jag tycker är superviktigt att vi lär ut i skolan. Om att undervisa i allt som jag ska bedöma i… så som resonera och förklara. Alignmentmallar och arbete kring pedagogiska planeringar.