ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo

Ämnesdidaktik - kemilaborationer för college-universitet

•Download as PPT, PDF•
•
Christina Hansson
Christina Hansson

Kemilaborationer, trender inom undervisning vid college / universitet

1 of 14
Download to read offline
Kemilaborationer för college-/universitetsnivå: aktuella trender Christina Hansson 03-05-07
Mål för presentationen • Kortfattat presentera kemin och dess didaktik • Visa en del aktuella problem inom den laborativa kemiundervisningen • Visa exempel på hur labundervisningen kan förbättras • Ge min egen syn på hur kemiundervisningen fungerar
Kemi – didaktiska principer och problem • Många abstrakta begrepp/definitioner, många ”glosor” • Många egenskaper ej synliga för blotta ögat • Vardagserfarenheter användbara men kontrasterar mot abstrakt teori • Laborationer nödvändiga men meningslösa och riskfyllda utan rätt förberedelser
Kemilaborationer viktigt – men? • Antal laborationstimmar har sjunkit under åren – likaså intresset för naturvetenskap • Kostnader, införande av datoriserade experiment, säkerhetskrav, lagkrav kan ligga bakom nedgången • Många gånger saknas diskussioner/strategier före/efter lab med vars hjälp studenterna kan lära sig begrepp förknippade med laborationerna (Pickering 1988, Markow&Lonning 1998)
Finns det några nya ”teaching tips” som kan hjälpa? • Användning av ”begreppsträd” (concept maps) som metod för inlärning (Markow & Lonning 1998) • Användning av strategier på och utanför lab som utvecklar studenternas HOCS (Zoller 1999) • Hjälp till studenterna så att förberedelser inför laborationer blir noggranna och kan ge bättre inlärningseffekt före och efter lab (Rollnick et al. 2001) • Användning av laborationer som går ut på aktiv problemlösning (Gillett & Bayoumi 1998)
”Concept mapping is a form of twodimensional diagramming which emphasizes the relationships between and among important concepts.” (Zeitz & Anderson-Inman, 1992)
”Begreppsträd” (Concept map) gjort av student efter laboration (Markow & Lonning 1998)
HOCS by definition include the capabilities of question asking, problem (not exercise) solving, decision making, and critical system thinking, the latter comprising “rational, logical, reflective and consequential evaluative thinking . . . followed by a decision . . . followed by accordingly responsible action” (Zoller, 1993). HOCS (higher-order cognitive skills)
”Inquiry-oriented class discussions, students’ active involvement in the learning process, HOCS-type examinations, and grading of exams by both peers and course graduates were successfully applied in both the small and large classes, demonstrating the feasibility and benefits to students of interactive, HOCS-oriented pedagogies within the reality of both class sizes.” (Zoller 1999)
Förberedelser inför laborationer • Viktigt att kunna både innehållet i laborationen och de bakomliggande kemiska principerna för att få en djupare förståelse • Strikta krav på inlämning av prelab-sammanfattning och hjälp med konstruktionen av densamma ger goda resultat under och efter lab (Rollnick et al. 2001)
Problembaserade praktiska labexperiment (Gillett & Bayoumi 1998)
Problembaserat labexperiment: Exemplet utspädning av vätskor (Gillett & Bayoumi 1998)
Kemididaktik för lab: slutsatser • Uppmana till grundliga labförberedelser (med stöd av uppgifter) • Genomför gruppdiskussioner/självständiga övningar före lab • Använd gärna ”concept maps” för att underlätta strukturering i inlärningen • Ge tester/examination som premierar kognitiva förmågor (”problemorienterade uppgifter”)
Egna tankar: Glädjande nog tycker jag att vi i Sverige inte ännu har fallit i fällan att ge flervalsfrågor vid tester och vi i Kalmar använder oss av problemlösning under ett flertal laborationer på grundnivå. Ännu mer inslag av gruppdiskussioner – problemställningar-problemlösning skulle dock vara önskvärt. (Vid LTH har jag som student utfört laborationer kallade ”praktisk problemlösning” – och dessa gav mycket riktigt större utbyte än mer lärarstyrda laborationer.)

More Related Content

Ämnesdidaktik - kemilaborationer för college-universitet

  • 2. Mål för presentationen • Kortfattat presentera kemin och dess didaktik • Visa en del aktuella problem inom den laborativa kemiundervisningen • Visa exempel på hur labundervisningen kan förbättras • Ge min egen syn på hur kemiundervisningen fungerar
  • 3. Kemi – didaktiska principer och problem • Många abstrakta begrepp/definitioner, många ”glosor” • Många egenskaper ej synliga för blotta ögat • Vardagserfarenheter användbara men kontrasterar mot abstrakt teori • Laborationer nödvändiga men meningslösa och riskfyllda utan rätt förberedelser
  • 4. Kemilaborationer viktigt – men? • Antal laborationstimmar har sjunkit under åren – likaså intresset för naturvetenskap • Kostnader, införande av datoriserade experiment, säkerhetskrav, lagkrav kan ligga bakom nedgången • Många gånger saknas diskussioner/strategier före/efter lab med vars hjälp studenterna kan lära sig begrepp förknippade med laborationerna (Pickering 1988, Markow&Lonning 1998)
  • 5. Finns det några nya ”teaching tips” som kan hjälpa? • Användning av ”begreppsträd” (concept maps) som metod för inlärning (Markow & Lonning 1998) • Användning av strategier på och utanför lab som utvecklar studenternas HOCS (Zoller 1999) • Hjälp till studenterna så att förberedelser inför laborationer blir noggranna och kan ge bättre inlärningseffekt före och efter lab (Rollnick et al. 2001) • Användning av laborationer som går ut på aktiv problemlösning (Gillett & Bayoumi 1998)
  • 6. ”Concept mapping is a form of twodimensional diagramming which emphasizes the relationships between and among important concepts.” (Zeitz & Anderson-Inman, 1992)
  • 7. ”Begreppsträd” (Concept map) gjort av student efter laboration (Markow & Lonning 1998)
  • 8. HOCS by definition include the capabilities of question asking, problem (not exercise) solving, decision making, and critical system thinking, the latter comprising “rational, logical, reflective and consequential evaluative thinking . . . followed by a decision . . . followed by accordingly responsible action” (Zoller, 1993). HOCS (higher-order cognitive skills)
  • 9. ”Inquiry-oriented class discussions, students’ active involvement in the learning process, HOCS-type examinations, and grading of exams by both peers and course graduates were successfully applied in both the small and large classes, demonstrating the feasibility and benefits to students of interactive, HOCS-oriented pedagogies within the reality of both class sizes.” (Zoller 1999)
  • 10. Förberedelser inför laborationer • Viktigt att kunna både innehållet i laborationen och de bakomliggande kemiska principerna för att få en djupare förståelse • Strikta krav på inlämning av prelab-sammanfattning och hjälp med konstruktionen av densamma ger goda resultat under och efter lab (Rollnick et al. 2001)
  • 12. Problembaserat labexperiment: Exemplet utspädning av vätskor (Gillett & Bayoumi 1998)
  • 13. Kemididaktik för lab: slutsatser • Uppmana till grundliga labförberedelser (med stöd av uppgifter) • Genomför gruppdiskussioner/självständiga övningar före lab • Använd gärna ”concept maps” för att underlätta strukturering i inlärningen • Ge tester/examination som premierar kognitiva förmågor (”problemorienterade uppgifter”)
  • 14. Egna tankar: Glädjande nog tycker jag att vi i Sverige inte ännu har fallit i fällan att ge flervalsfrågor vid tester och vi i Kalmar använder oss av problemlösning under ett flertal laborationer på grundnivå. Ännu mer inslag av gruppdiskussioner – problemställningar-problemlösning skulle dock vara önskvärt. (Vid LTH har jag som student utfört laborationer kallade ”praktisk problemlösning” – och dessa gav mycket riktigt större utbyte än mer lärarstyrda laborationer.)

Editor's Notes

  • #8: ”Begreppsträd” (Concept map) gjort av student efter laboration