ݺߣ

ݺߣShare a Scribd company logo

Möte med berättelsen

•Download as PPTX, PDF•
•
A
andreaswass

om litteraturanalys i svenska 2

1 of 17
Download to read offline
Möte med berättelsen Redskap för att samtala och skriva om litteratur SVENSKA 2
Olika upplevelser vid olika tillfällen Fria att tolka men behöver stöd i texten, annars ointressant och långsökt Fokusera på del av texten eller helheten
Litteraturvetenskap Vetenskap som studerar: författarskap, litterära texter och hur litteratur sprids och värderas. Aristoteles lägger grunden på 300-talet f.v.t. genom att dela in litteraturen i tre genrer – epik, lyrik, dramatik Idag olika teorier och metoder för att närma sig texter ur olika perspektiv.
Innanför och utanför texten Två utgångspunkter vid läsning och tolkning 1. TEXEN I SIG – du intresserar dig för a) Fabel, tema, motiv b) Personskildring och miljöskildring c) Berättarperspektiv och struktur d) Språk och stil 2. SAMMANHANGET OMKRING TEXTEN – du intresserar dig för a) Författarens liv och personlighet b) När texten skrevs och hur samhället såg ut då c) Vilka idéer som var i rörelse på den tiden
Den berättande texten
Handling och tid Kort sammanfattning av handlingen (FABEL) byggs ofta av händelser Hur skildras händelserna i tid? (KRONOLOGISKT, TILLBAKABLICKAR)
Berättarperspektiv JAGFORM (förstahandsperspektiv) – någon av karaktärerna i berättelsen har ordet. TREDJEPERSONSPERSPEKTIV – (han, hon) ◦ Allvetande berättare ◦ Begränsade allvetande perspektivet ◦ Enbart återge det som sker/syns – objektiv berättare
Personskildring HUVUDPERSON/-ER – vilja/mål/drivkraft som för handlingen framåt. BIPERSONER – framhäver huvudpersonens egenskaper och ambitioner. Runda karaktärer Platta karaktärer
Miljöskildring Den fysiska miljön ◦ Var utspelar sig berättelsen? ◦ Hur ser det ut där? Den sociala miljön ◦ Hur är det att leva där? ◦ Hur är stämningen? ◦ Hur är relationen mellan människorna? ◦ Hur ser hierarkierna och maktförhållandena ut?
Bärande idéer och budskap Vilka frågor och ämnen behandlar berättelsen? Har den ett budskap? Krävs en tolkning för att komma åt mer än den ytliga berättelsen? Kan t.ex. handla om att lyfta fram idéer och föreställningar som var typiska för en viss tidsperiod
Berättelsens språk Hur är språket? Gammalmodigt eller modernt? Mycket dialog eller beskrivande? Undvik svepande omdömen som att det är ”gammal svenska” utan försök istället beskriva din upplevelse och ge exempel.
Lyriken
Poesi? Rytmen i språket viktigt Språkliga bilder förkommer ofta (metaforer etc.) Komprimerade texter; korta och koncentrerade i diktens nu, som kan skildra en känsla, en stämning eller ett kort ögonblick kan ofta något större anas – en kärlekshistoria, en stark livskänsla etc.
Mötet med dikten Se hur jag sitter som en uppdragen eka. Här är jag lycklig. Lugnt kommer inga i dag tårar pjälkar persiennerna Jämnt svävande inga Stödstrukturer i rummet Ingen väggmelankoli Kroppen begriplig inte i sig Fuskar mindre Alla i själen trådar Klara skön Som ingen fattar
Poeten och poesin Lätt att tolka ett diktjag som det samma som poeten. (biografisk tolkning) ”Jag” kan lika gärna vara ett utryck för fantasi, inlevelse, drömmar, andras erfarenheter. Inte heller alltid givet att kunna få svar på vad författaren menade. SLUTSATS: Viktigt att kunna skilja på diktjaget och poeten.
Hur läsa? 5 punkter i dokumentet ”Att analysera litteratur”
Liten ordlista BILDSPRÅK – förstärka och framhäva känslor, tex. genom liknelser och metaforer ◦ Liknelse: Snabb som blixten ◦ Metafor: Du är en stjärna FRI VERS – utan rim och regelbunden rytm BUNDENS VERS – skriven med särskilt versmått RIM – slutrim och allitteration (ord som ligger nära varandra börjar på samma bokstav) STROF – kan liknas vid vers i låt. Ett ”stycke” i dikten.

More Related Content

Möte med berättelsen

  • 1. Möte med berättelsen Redskap för att samtala och skriva om litteratur SVENSKA 2
  • 2. Olika upplevelser vid olika tillfällen Fria att tolka men behöver stöd i texten, annars ointressant och långsökt Fokusera på del av texten eller helheten
  • 3. Litteraturvetenskap Vetenskap som studerar: författarskap, litterära texter och hur litteratur sprids och värderas. Aristoteles lägger grunden på 300-talet f.v.t. genom att dela in litteraturen i tre genrer – epik, lyrik, dramatik Idag olika teorier och metoder för att närma sig texter ur olika perspektiv.
  • 4. Innanför och utanför texten Två utgångspunkter vid läsning och tolkning 1. TEXEN I SIG – du intresserar dig för a) Fabel, tema, motiv b) Personskildring och miljöskildring c) Berättarperspektiv och struktur d) Språk och stil 2. SAMMANHANGET OMKRING TEXTEN – du intresserar dig för a) Författarens liv och personlighet b) När texten skrevs och hur samhället såg ut då c) Vilka idéer som var i rörelse på den tiden
  • 6. Handling och tid Kort sammanfattning av handlingen (FABEL) byggs ofta av händelser Hur skildras händelserna i tid? (KRONOLOGISKT, TILLBAKABLICKAR)
  • 7. Berättarperspektiv JAGFORM (förstahandsperspektiv) – någon av karaktärerna i berättelsen har ordet. TREDJEPERSONSPERSPEKTIV – (han, hon) ◦ Allvetande berättare ◦ Begränsade allvetande perspektivet ◦ Enbart återge det som sker/syns – objektiv berättare
  • 8. Personskildring HUVUDPERSON/-ER – vilja/mål/drivkraft som för handlingen framåt. BIPERSONER – framhäver huvudpersonens egenskaper och ambitioner. Runda karaktärer Platta karaktärer
  • 9. Miljöskildring Den fysiska miljön ◦ Var utspelar sig berättelsen? ◦ Hur ser det ut där? Den sociala miljön ◦ Hur är det att leva där? ◦ Hur är stämningen? ◦ Hur är relationen mellan människorna? ◦ Hur ser hierarkierna och maktförhållandena ut?
  • 10. Bärande idéer och budskap Vilka frågor och ämnen behandlar berättelsen? Har den ett budskap? Krävs en tolkning för att komma åt mer än den ytliga berättelsen? Kan t.ex. handla om att lyfta fram idéer och föreställningar som var typiska för en viss tidsperiod
  • 11. Berättelsens språk Hur är språket? Gammalmodigt eller modernt? Mycket dialog eller beskrivande? Undvik svepande omdömen som att det är ”gammal svenska” utan försök istället beskriva din upplevelse och ge exempel.
  • 13. Poesi? Rytmen i språket viktigt Språkliga bilder förkommer ofta (metaforer etc.) Komprimerade texter; korta och koncentrerade i diktens nu, som kan skildra en känsla, en stämning eller ett kort ögonblick kan ofta något större anas – en kärlekshistoria, en stark livskänsla etc.
  • 14. Mötet med dikten Se hur jag sitter som en uppdragen eka. Här är jag lycklig. Lugnt kommer inga i dag tårar pjälkar persiennerna Jämnt svävande inga Stödstrukturer i rummet Ingen väggmelankoli Kroppen begriplig inte i sig Fuskar mindre Alla i själen trådar Klara skön Som ingen fattar
  • 15. Poeten och poesin Lätt att tolka ett diktjag som det samma som poeten. (biografisk tolkning) ”Jag” kan lika gärna vara ett utryck för fantasi, inlevelse, drömmar, andras erfarenheter. Inte heller alltid givet att kunna få svar på vad författaren menade. SLUTSATS: Viktigt att kunna skilja på diktjaget och poeten.
  • 16. Hur läsa? 5 punkter i dokumentet ”Att analysera litteratur”
  • 17. Liten ordlista BILDSPRÅK – förstärka och framhäva känslor, tex. genom liknelser och metaforer ◦ Liknelse: Snabb som blixten ◦ Metafor: Du är en stjärna FRI VERS – utan rim och regelbunden rytm BUNDENS VERS – skriven med särskilt versmått RIM – slutrim och allitteration (ord som ligger nära varandra börjar på samma bokstav) STROF – kan liknas vid vers i låt. Ett ”stycke” i dikten.